Intresse för forskningen
Ulf Melin, professor i informatik och digitaliseringsforskare vid LiU, börjar med ett konstaterande. Den pågående coronakrisen är en tragedi som både påverkar enskilda personer och hela samhället på djupet. Påfrestningen på sjukvården är enorm, små och stora företag har stora svårigheter, arbetslösheten stiger brant. Människor blir sjuka och dör.
Med detta sagt är krisen och dess följder också mycket intressant för forskningen.
Ulf Melin på sitt kontor. Bild från 2019. Foto: Mikael Sönne
- För oss digitaliseringsforskare är det som en tidig julafton, om vi för en stund bortser från alla andra aspekter. Det händer otroligt mycket, på olika områden, som ryms under begreppet digitalisering, säger Ulf Melin.
Stora delar av arbetslivet har i rasande fart ställt om till fjärrverksamhet med digitala verktyg som Zoom och Teams. Den här intervjun görs till exempel på distans som ett videomöte. Det fysiska umgänget har minskat drastiskt och till viss del ersatts med telefonsamtal, kontakt via Skype och chattar och digitala fikastunder, digifika.
Möten i andra former
Ulf Melin tycker att talet om social distansering är lite missvisande. Vi ses mindre, ja, men vi träffas fortfarande.
- Det är mer en fysisk distansering. Men digitalt umgås vi i mycket större utsträckning än tidigare, säger han.
Det som överraskat Ulf Melin är hur bred och djup den pågående förändringen är. Och hur snabbt den går. Trots att tidigare forskning lärt oss att kriser ofta ger upphov till radikala förändringar, talar ändå mycket för att det vi nu upplever är unikt.
Ett näraliggande exempel: på bara 36 timmar ställde LiU:s största institution IEI om till verksamhet på distans. Och då är LiU i vanliga fall ett utpräglat campusuniversitet. I arbetet fanns det ett starkt fokus på att lösa en akut uppgift och att använda de möjligheter som stod till buds. Regler och direktiv fick utformas under hand och i vissa fall förankras efterhand.
Alla påverkas men olika
Det är också en lärdom av krisen: människors kraft att förändra. Att mycket kan göras väldigt fort.
- Ja, jag är förvånad och tror inte att någon hade kunnat förutse detta. Det finns en ”sense of urgency” och mycket har skett på oerhört kort tid. Ta distansmöten till exempel. Tekniken har funnits i flera år, men tidigare varit ett alternativ i andra eller tredje hand. Nu används det hela tiden.
Vad beror den snabba omställningen på?
- Reserestriktionerna och kravet på distansering, oavsett om det är lag eller rekommendationer, är väldigt tydliga. De har helt enkelt tvingat fram andra lösningar.
Gäller digitaliseringen alla? Många måste ju fortfarande åka till jobbet och arbeta på plats?
- Visst, det ska man komma ihåg. Arbetet ser inte likadant ut för alla. Men jag kan slå vad om att till exempel en sköterska som måste vara på jobbet använder digital teknik när hen har kommit hem, säger Ulf Melin.
Två olika etapper
Tidigare forskning, bland annat på LiU, visar att digitaliseringen ofta sker i två steg. I första fasen är huvudfrågan inte sällan vilken teknik eller vilket verktyg som ska användas. I steg två kan också organisation och innehåll i en verksamhet förändras. Forskarna skiljer ofta på ”digitisering” i fas ett och ”digitalisering” i fas två.
Seminarium. Bild från 2018.
Foto Pia Molin
Omställningen på LiU kan vara ett bra exempel på skillnaden.
- I första skedet handlade mycket om teknik; skulle vi använda Zoom eller Teams för våra möten? Men efterhand har vi också börjat tänka på utformningen av tentor och kurser. Bör vi ändra pedagogiken när vi undervisar på distans, och i så fall hur? Lär sig studenterna annat eller på ett annat sätt nu?
Nästa fråga är hur bestående digitaliseringen av arbete och umgänge blir. Kommer vi fortsätta som vi gör nu eller kommer allt bli som vanligt, som pre-corona, igen? Ingen vet förstås säkert, men en kvalificerad gissning är ”både och”. Mycket talar för att det blir ett nytt normalläge, där gamla och nya former för arbete och fritid blandas.
- Det kommer säkert att variera mellan både individer och organisationer. En lärare som känner sig bekväm med att undervisa digitalt kommer antagligen att fortsätta göra det i viss utsträckning senare också. Den som börjat handla medicin på Apotea och tycker att det är smidigt, gör det nog även i framtiden. Till exempel.
- Sen tror jag också att det direkt efter krisen finns ett uppdämt behov av att resa och göra saker fysiskt. På längre sikt ser jag mer att det gärna blir en mera mångfacetterad palett av olika sätt att umgås och arbeta, säger Ulf Melin.
Liknar en hammare
Vinnare, till sist. Finns det några sådana på den snabba digitaliseringen? Ja, i första hand företag och organisationer med hög digital mognad. Näthandelsföretag är ett uppenbart exempel, men också andra organisationer som har god kunskap om digitala processer och verktyg. Och risker? En fara är ökad kontroll och övervakning, men även fortsatt digitalt utanförskap bland marginaliserade grupper.
Ulf Melin betonar behovet av utvärdering och reflektion. Efter en snabb, genomgripande förändring är det viktigt att tänka efter: vad har egentligen hänt, vad fungerar, vad kan vi göra bättre? Utvecklingen är inte förutbestämd. Tekniken är varken ”ond” eller ”god”. Den avgörande frågan är vad vi vill göra med den.
- En hammare kan användas för att slå någon i huvudet, eller för att bygga ett fantastiskt hus. Det är precis samma sak med digitaliseringen, säger Ulf Melin.
Intervjun gjordes 3 april 2020.
