06 maj 2022

Allt fler kommuner undersöker möjligheterna att låta robotar ta över administrativa arbetsuppgifter för att kunna möta framtidens utmaningar. Men bland berörda aktörer skiljer sig synen på införandet av de nya digitala medarbetarna.

Daniel Toll doktorand på avdelningen för informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet.
Daniel Toll doktorand på avdelningen för informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet.

Svensk välfärd står inför stora utmaningar som till stor del bottnar i demografiska förändringar, det vill säga en åldrande befolkning. Enligt Statistikmyndigheten SCB förväntas antalet 80-åringar öka med 47 procent under de kommande tio åren. Förutom ökade utgifter och minskade intäkter för svenska kommuner, innebär detta att fler som kommer att efterfråga välfärdstjänster. Därför undersöker allt fler kommuner möjligheten att låta mjukvarurobotar ta över administrativa arbetsuppgifter för att kunna möta framtidens utmaningar. 

Daniel Toll, doktorand på Avdelningen för informationssystem och digitalisering, har nyligen lagt fram sin licentiatavhandling som handlar om automatisering av ärendehanteringssystem i svenska kommuner. Att fokusera på offentlig sektor och de utmaningar vi står inför var ett ganska enkelt val för honom.

– Jag tycker det är väldigt intressant att förstå hur digitala lösningar påverkar relationen mellan medborgare och det offentliga, men även vad som händer inom organisationerna när de introducerar olika typer av teknik, säger Daniel Toll.

Förhoppningar om effektivare ärendehantering

Det finns stora förväntningar på att automatiseringen ska ge positiva effekter, som till exempel snabbare processer och bättre service gentemot medborgarna. Men det finns samtidigt många oklarheter. 

  • Vad innebär egentligen automatisering?
  • Hur påverkas offentliga verksamheter och medborgare när allt fler processer automatiseras?
  • Vem har ansvaret när en robot tar fel beslut?
  • Vad händer med professionen handläggare?
  • Hur säkerställer vi att välfärdstjänster inte blir sårbara när tekniken sviker?

Daniel Toll har tittat på processen att införa robothandläggare för administrativt arbete. I det aktuella fallet har det handlat om en mjukvara som kallas för ”Robotic process automation” (RPA) som inte är några fysiska robotar. RPA är en programvara, eller digital robot, där användaren får uppge en startpunkt och definiera vilka handlingar roboten ska genomföra. Daniel Toll menar att RPA inte handlar om artificiell intelligens (AI).

– Åsikter om RPA är artificiell intelligens eller ej skiljer sig. Plötsligt blir det en filosofisk fråga vad som ska klassas som AI, säger Daniel Toll (lite fundersamt, med ett skratt).

Framställningar skildrar olika syn på automatisering

Daniel Toll doktorand på avdelningen för informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet. Digitalisering går i olika vågor. Just nu är vi på automatiserings våg. Daniel Toll har redan börjat spåna på nya forskningsfrågor.Företag som säljer mjukvaran framställer RPA som någonting lätt, snabbt och flexibelt, och strateger ser det som ett kraftfullt verktyg. Sveriges kommuner och regioner ser i regel möjligheter för en smartare välfärd. Men inom vissa kommuner finns handläggare och medarbetare på IT-avdelningar som inte är lika positiva. De ser utmaningar och problematiken bakom tekniken. I centrum för Daniel Tolls licentiatavhandling står just hur tekniken uppfattas.

– I min licentiatavhandling vill jag fånga de här skillnaderna – att vi ser på tekniken på olika sätt. Vi tänker att tekniken ska leda till olika saker i framtiden. Synen på teknik är teknisk å ena sidan och social å andra sidan, säger Daniel Toll.

Det finns olika intressegrupper som har olika syn på vad automation handlar om. Daniel Tolls studie har identifierat tre sociotekniska föreställningar som intressegrupperna kan delas in i.

  • Automatisering är en ny era av digitalisering
  • Automatisering är bara en annan programvara
  • Automatisering är ett kraftfullt verktyg. 

Bakom de tre föreställningarna finns olika dimensioner, som till exempel automatiseringens kapacitet och begränsningar i användningen. Men även hur tekniken kan hjälpa människor och vad automatiseringen leder till.

– Här finns ett spektrum av optimism och pessimism, men det är mer komplext än att man antingen är för eller emot automatisering av administrativa processer. De här olika grupperna behöver verkligen samarbeta och prata med varandra, säger Daniel Toll.

Daniel Toll menar att automatisering av ärendehantering är komplext och tar tid. Det kräver infrastruktur och en ny sorts kompetens. Strategerna och politikerna behöver bli bättre på att komma ihåg och förstå vad kommuners olika processer handlar om. En stor del av utmaningarna handlar om att hitta de administrativa processer som är lämpliga att automatisera.

Föreläsning

När roboten blir bidragshandläggare

Många kommuner undersöker möjligheten att låta mjukvarurobotar ta över administrativa arbetsuppgifter. Gör det någon skillnad om en person eller en robot har fattat beslut i våra ärenden?

Inspelat den 5 november 2020.

Kontakt

Läs mer om Digitalisering och AI på LiU

Nyheter om digitalisering och AI

Per Frankelius och Karolina Muhrman, organisationsledare för kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Digitaliseringsnavet möter framtiden

Under Elmia Lantbruk 2024, fick Digitaliseringsnavet möjlighet att nå ut och möta de behov som finns kring digitalisering hos lantbrukarna själva.

Karolina Muhrman, organisationsledare för Agtech Sweden.

Agtech Swedens storsatsning på Elmia Lantbruk

Över 21 600 besökare och 330 utställare kom till Elmia Lantbruk 2024 i Jönköping. En nyhet för i år var innovationsarenan som Agtech Sweden anordnade i samverkan med Elmia.

Konstnären Alessandra Di Pisa utanför Malmstens Linköpings universitet.

Nytt konstnärligt forskningsprojekt vill ta AI från tech-bolagen

För att tech-bolagen inte ensidigt ska styra AI-utvecklingen måste även konstnärer gripa sig an frågan. Det menar Alessandra Di Pisa vid Malmstens Linköpings universitet. Nu har hon fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

Organisation