Total omställning krävs för att bromsa den globala uppvärmningen

Det krävs snabba och storskaliga åtgärder för att den globala uppvärmningen ska stanna vid 1,5 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har nu släppt sin specialrapport som sammanfattar forskningsläget.

Oslo, Norway - September 21, 2014: A sign reads, Foto rrodrickbeilerInnehåller rapporten något nytt?
- Egentligen inte, alla fakta är kända sedan tidigare. Rapporten är i första hand en sammanfattning av forskningsläget som ska tjäna som underlag för beslutsfattare. I december är det dags för FN:s klimatmöte i Polen, COP 24, säger Björn-Ola Linnér, professor på Tema Miljöförändring.
- Det mest anmärkningsvärda är skrivningarna om de dramatiska minskningarna av växthusgaser. Ska uppvärmningen stanna vid 1,5 grader måste koldioxidutsläppen minska med 45 procent till 2030.

En halvering av utsläppen. Kommer världen att klara en omställning av den storleksordningen?
- Det korta svaret är nej, men inte omöjligt. Jag är optimist , men jag tror inte att skarpa varningar är så effektiva när det gäller att påverka människor att ändra livsstil. Det behövs konkreta diskussioner om vad vi kan göra istället och på vilka sätt vår livsföring kan förändras för att minska klimatpåverkan.

I rapporten redovisas olika utvecklingsmodeller för framtida vägval. Tekniker för att fånga in koldioxid som redan släppts ut väger tungt. Det finns tekniker som kan fungera,  men hittills har inga lösningar prövats storskaligt.

Nu är det bråttom, kommer de att kunna utvecklas i tid?
- Nej. Här är man ute på tunn is. Och det finns en rad hinder, ekonomiska och politiska frågor som är olösta. Vem ska betala för ny teknik? Och vilka parter är beredda att åta sig det praktiska genomförandet?

Det finns mycket att vinna på att den globala uppvärmningen bromsas upp, visar rapporten. Marginalerna för ekosystem ökar. Riskerna för extrema väderkast, döda korallrev, stigande havsnivåer eller  tinande permafrost minskar betydligt jämfört med en uppvärmning på 2 grader.

Enligt FN-rapporten innebär klimatarbetet i sig också signifikanta risker för hållbar utveckling. Exempel på det?
- Det kan vara klimatåtgärder som står i motsatsställning till samhällsutveckling och fattigdomsbekämpning, jordbruksmark som tas i anspråk för annat än matförsörjning eller hotad biodiversitet, säger Björn-Ola Linnér.

Ur ett svenskt perspektiv – vad kan vi göra på vår kant?
- Det är självklart att vi måste ta vårt ansvar och radikalt minska vår klimatpåverkan. Och det är mycket som redan görs eller kan göras. Vi kan se över energianvändningen, transportsystemen, förändra byggtekniken, göra mer genomtänkta stadsplaneringar eller ändra på formerna för jordbruket, säger Björn-Ola Linnér.

I december är det dags för nästa toppmöte, COP 24, där världens politiker samlas. Denna gång hålls det i Polen. Men nu har USA lämnat det internationella klimatavtalet, som tecknats mellan 195 stater. 

Vilka effekter kan USA:s avhopp få?
- Jag hoppas att det inte får en dominoeffekt så att fler länder hoppar av. Under 2000-talet har det å andra sidan växt fram ett starkt engagemang för klimatfrågorna. Allt fler regioner, enskilda städer, institutioner, organisationer och företag arbetar på alla fronter för att minska klimatpåverkan.

Bild: IStock. Demonstration i Oslo 2014. 

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll