23 maj 2018

Den tunga internationella organisationen OECD visar intresse för svensk geopolitisk forskning. ”Väldigt roligt att vår forskning efterfrågas internationellt”, säger Björn-Ola Linnér som leder forskningsprogrammet Mistra Geopolitics.

OECD är den internationella samarbetsorganisationen för ekonomisk utveckling. Den 17-18 maj diskuterade experter från OECD:s medlemsländer med forskare från forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, som leds av Björn-Ola Linnér vid Linköpings universitet. Med i diskussionerna i Paris var också andra tunga spelare som chefer på det internationella energiorganet IEA, den franska motsvarigheten till UD och samverkansorganisationen Climate and Clean Air Coalition.

Varför var ni inbjudna till OECD?

Vi är det första stora forskningsprogrammet i EU som håller på med forskning kring geopolitiska utmaningar. Det vill säga hur geografi hänger ihop med internationella relationer. Vi ska bidra med kunskap kring hur det världspolitiska läget hänger samman med vad som händer med naturresurser, klimat, miljöförändringar och förutsättningarna för hållbar utveckling, säger Björn-Ola Linnér.

Vilka frågor diskuterades?

I en förändrad geopolitik blir resurser allt viktigare. Vi delade bland annat med oss av våra analyser kring sällsynta jordartsmetaller, det vill säga den lilla grupp grundämnen som behövs för exempelvis solpaneler och elbilar. Kina står för i stort sett all utvinning av jordartsmetaller, vilket ger dem en allt större roll i geopolitiken.

Det finns också ett stort intresse kring vårt så kallade explorativa scenarioarbete. Det syftar till att ge beredskap för olika möjliga utvecklingsvägar inom miljö och säkerhet.

Ett tredje område som efterfrågas är våra studier om hur länder och företag indirekt kan påverkas av ett förändrat klimat, genom till exempel förändrad handel och migration.

Vad betyder det för er att kunna bidra med forskning i det här sammanhanget?

Såklart är det roligt att vår forskning efterfrågas internationellt och det är viktigt för oss att tala med så tunga organisationer, de sätter ju många av spelreglerna. Här har vi chans att få in klimatfrågorna i diskussioner som påverkar säkerhetsläget.

Om Mistra Geopolitics:

Forskningen om geopolitik och hållbar utveckling engagerar forskare från SEI (Stockholm Environment Institute), SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) samt Linköpings, Lunds, Stockholms och Uppsala universitet. Med i konsortiet finns också det tyska forskningsinstitutet Adelphi och brittiska E3G. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) har satsat 48 miljoner kronor på det fyraåriga programmet.

Till Mistra Geopolitics


Kontakt

Nyheter om miljö

Nordlig sötvattensjö

Metan från varmare sjöar kan förvärra värsta klimatscenariot

Metanutsläpp från sjöar och dammar kan fördubblas vid århundradets slut på grund av klimatförändringarna. Det riskerar höja jordens temperatur mer än i nuvarande värsta-scenario. Det visar en ny studie från LiU och NASA Ames Research Center.

Porträtt av man vid strömmen

Mathias Fridahl nominerad till Klimatpolitiska rådet

Mathias Fridahl, forskare vid Linköpings universitet, har nominerats till Klimatpolitiska rådet, en myndighet som utvärderar hur regeringens politik förhåller sig till Sveriges klimatmål.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.