16 februari 2022

Forskare vid Linköpings universitet har studerat hur biogasutvecklingen i åtta europeiska länder har påverkats av politiska beslut för biogaslösningar på nationell nivå. Resultatet kan ge viktiga insikter för hur våra beslutsfattare kan maximera värdeskapandet i den svenska biogaskedjan.

Traktor skördar energigrödor till biogasproduktion.
I andra europeiska länder används jordbruket i större utsträckning för att producera substrat till biogasproduktion. Foto: Adobe.

Den svenska biogassektorn växte fort under 2000-talet men under det nästkommande decenniet stagnerade produktionen. Samma utveckling känns igen i flera europeiska länder, med undantag i Danmark och Tyskland. För att få fram ett svar på varför utvecklingen stagnerade i vissa länder men expanderade i andra granskade forskare från LiU relationen mellan biogasutvecklingen och så kallade policyer – det vill säga avsiktsförklaringar för att styra beslut i en önskad riktning

 

-  Vi tror oss kunna se en del samband, att när det har funnits tydliga förändringar i produktionsutvecklingen kan den antagligen kopplas till ändringar i policyn också. Vi ser ganska tydliga skillnader också mellan länderna. Frågan är då om vi kan lära oss av de som har varit mer framgångsrika än Sverige? Det är svårt att överföra det som har fungerat i ett land, eftersom det är så kontextberoende. Det som har funkat i Danmark kanske inte fungerar här, säger Marcus Gustafsson, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, och en av författarna till publikationen. 

 

Både Danmark och Tyskland har satsat på ekonomiska styrmedel för att göra det mer lönsamt att producera biogas vilket har gjort det fördelaktigt för jordbrukssektorn att investera i biogasanläggningar och bidra med gödsel och energigrödor som råvaror, så kallat substrat. Antingen uppgraderas gasen och går ut på gasnätet eller så produceras el som går ut på elnätet. 

 

Sverige har istället använt skattebefrielse som främsta ekonomiska verktyg vilket har ökat efterfrågan på biogas. Det har skapat en marknad som gör det lönsamt för utländska biogasproducenter att skicka sin gas till Sverige eftersom de kan producera den billigare än vad de svenska producenterna kan göra. I Sverige används framförallt avfalls- och restprodukter så som matrester, avloppsvatten och slam från industrier som substrat. Här är det vanligast att biogasen används som fordonsbränsle.   

 

-  Vi får inte effekten som vi hade velat ha, att användningssubventionen skulle ge ökad produktion i Sverige. Vi måste komma åt jordbrukssubstraten bättre i Sverige, där har vi för låg nivå men en väldigt stor del av potentialen vi ser i Sverige för produktion. Sen måste vi involvera jordbruket i andra änden, att vi använder rötresten (den andra produkten som skapas vid utvinningen av biogas) eftersom det ger biogödsel till jordbruket.

 

- Om substratet kommer från gödsel minskar vi metanutsläppet vilket ger minskad klimatpåverkan. Det ger också mer biogödsel, mer näringscirkulation, bättre tillvaratagande av näringsämnen och energimässigt innebär det att vi kan ersätta fossila bränslen.

 

I höstas röstade riksdagen igenom en budget för 2022 där produktionspremier för biogas ingår. Ett efterlängtat beslut som biogassektorn i Sverige har kämpat för länge. 

 

- Ja, det tror jag är helt rätt, det är den biten som har saknats och det har varit anledningen till att vi inte har haft den här utvecklingen i produktionen som vi borde haft med tanke på efterfrågan vi har i Sverige. Det har varit mer lönsamt att köpa in biogas från utlandet än att producera den själv i Sverige. Så det är helt nödvändigt för att jämna ut konkurrensen mot importerad gas, avslutar Marcus Gustafsson. 


Kontakt

Läs mer om biogas

Studiebesök om biogas på Gotlandsfärjan.

Färjebolaget vill kunna köra på biogas och andra bränslen

Färjebolaget Destination Gotland vill inte låsa sig vid ett enda bränsle i framtidens färjor. Deras planerade lösning blir en multibränslemotor som klarar biogas. Men de siktar mot vätgas.

Paneldiskussion om biogas med manliga och kvinnliga deltagare.

Biogasen har nästan inga intressekonflikter

”Gotland är ett föredöme när det gäller biogas. Man har haft viljan och ett relativt klart samförstånd mellan myndigheter och näringsliv”. Det sa professor Mats Eklund vid BSRC:s paneldiskussion i Visby.

Manlig bryggmästare föreläser på bryggeri.

Först blir det öl, sedan biogas

Barlingbo bryggeri i Visby får stora mängder drav över från sin öltillverkning. Det är vad som blir kvar av malten när man brygger öl och består av sädesslag som korn. Draven är full av energi och näring.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.