Den svenska biogassektorn växte fort under 2000-talet men under det nästkommande decenniet stagnerade produktionen. Samma utveckling känns igen i flera europeiska länder, med undantag i Danmark och Tyskland. För att få fram ett svar på varför utvecklingen stagnerade i vissa länder men expanderade i andra granskade forskare från LiU relationen mellan biogasutvecklingen och så kallade policyer – det vill säga avsiktsförklaringar för att styra beslut i en önskad riktning.
- Vi tror oss kunna se en del samband, att när det har funnits tydliga förändringar i produktionsutvecklingen kan den antagligen kopplas till ändringar i policyn också. Vi ser ganska tydliga skillnader också mellan länderna. Frågan är då om vi kan lära oss av de som har varit mer framgångsrika än Sverige? Det är svårt att överföra det som har fungerat i ett land, eftersom det är så kontextberoende. Det som har funkat i Danmark kanske inte fungerar här, säger Marcus Gustafsson, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, och en av författarna till publikationen.
Både Danmark och Tyskland har satsat på ekonomiska styrmedel för att göra det mer lönsamt att producera biogas vilket har gjort det fördelaktigt för jordbrukssektorn att investera i biogasanläggningar och bidra med gödsel och energigrödor som råvaror, så kallat substrat. Antingen uppgraderas gasen och går ut på gasnätet eller så produceras el som går ut på elnätet.
Sverige har istället använt skattebefrielse som främsta ekonomiska verktyg vilket har ökat efterfrågan på biogas. Det har skapat en marknad som gör det lönsamt för utländska biogasproducenter att skicka sin gas till Sverige eftersom de kan producera den billigare än vad de svenska producenterna kan göra. I Sverige används framförallt avfalls- och restprodukter så som matrester, avloppsvatten och slam från industrier som substrat. Här är det vanligast att biogasen används som fordonsbränsle.
- Vi får inte effekten som vi hade velat ha, att användningssubventionen skulle ge ökad produktion i Sverige. Vi måste komma åt jordbrukssubstraten bättre i Sverige, där har vi för låg nivå men en väldigt stor del av potentialen vi ser i Sverige för produktion. Sen måste vi involvera jordbruket i andra änden, att vi använder rötresten (den andra produkten som skapas vid utvinningen av biogas) eftersom det ger biogödsel till jordbruket.
- Om substratet kommer från gödsel minskar vi metanutsläppet vilket ger minskad klimatpåverkan. Det ger också mer biogödsel, mer näringscirkulation, bättre tillvaratagande av näringsämnen och energimässigt innebär det att vi kan ersätta fossila bränslen.
I höstas röstade riksdagen igenom en budget för 2022 där produktionspremier för biogas ingår. Ett efterlängtat beslut som biogassektorn i Sverige har kämpat för länge.
- Ja, det tror jag är helt rätt, det är den biten som har saknats och det har varit anledningen till att vi inte har haft den här utvecklingen i produktionen som vi borde haft med tanke på efterfrågan vi har i Sverige. Det har varit mer lönsamt att köpa in biogas från utlandet än att producera den själv i Sverige. Så det är helt nödvändigt för att jämna ut konkurrensen mot importerad gas, avslutar Marcus Gustafsson.