16 februari 2022

Forskare vid Linköpings universitet har studerat hur biogasutvecklingen i åtta europeiska länder har påverkats av politiska beslut för biogaslösningar på nationell nivå. Resultatet kan ge viktiga insikter för hur våra beslutsfattare kan maximera värdeskapandet i den svenska biogaskedjan.

Traktor skördar energigrödor till biogasproduktion.
I andra europeiska länder används jordbruket i större utsträckning för att producera substrat till biogasproduktion. Foto: Adobe.

Den svenska biogassektorn växte fort under 2000-talet men under det nästkommande decenniet stagnerade produktionen. Samma utveckling känns igen i flera europeiska länder, med undantag i Danmark och Tyskland. För att få fram ett svar på varför utvecklingen stagnerade i vissa länder men expanderade i andra granskade forskare från LiU relationen mellan biogasutvecklingen och så kallade policyer – det vill säga avsiktsförklaringar för att styra beslut i en önskad riktning.

- Vi tror oss kunna se en del samband, att när det har funnits tydliga förändringar i produktionsutvecklingen kan den antagligen kopplas till ändringar i policyn också. Vi ser ganska tydliga skillnader också mellan länderna. Frågan är då om vi kan lära oss av de som har varit mer framgångsrika än Sverige? Det är svårt att överföra det som har fungerat i ett land, eftersom det är så kontextberoende. Det som har funkat i Danmark kanske inte fungerar här, säger Marcus Gustafsson, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, och en av författarna till publikationen.

Både Danmark och Tyskland har satsat på ekonomiska styrmedel för att göra det mer lönsamt att producera biogas vilket har gjort det fördelaktigt för jordbrukssektorn att investera i biogasanläggningar och bidra med gödsel och energigrödor som råvaror, så kallat substrat. Antingen uppgraderas gasen och går ut på gasnätet eller så produceras el som går ut på elnätet.

Sverige har istället använt skattebefrielse som främsta ekonomiska verktyg vilket har ökat efterfrågan på biogas. Det har skapat en marknad som gör det lönsamt för utländska biogasproducenter att skicka sin gas till Sverige eftersom de kan producera den billigare än vad de svenska producenterna kan göra. I Sverige används framförallt avfalls- och restprodukter så som matrester, avloppsvatten och slam från industrier som substrat. Här är det vanligast att biogasen används som fordonsbränsle.

- Vi får inte effekten som vi hade velat ha, att användningssubventionen skulle ge ökad produktion i Sverige. Vi måste komma åt jordbrukssubstraten bättre i Sverige, där har vi för låg nivå men en väldigt stor del av potentialen vi ser i Sverige för produktion. Sen måste vi involvera jordbruket i andra änden, att vi använder rötresten (den andra produkten som skapas vid utvinningen av biogas) eftersom det ger biogödsel till jordbruket.

- Om substratet kommer från gödsel minskar vi metanutsläppet vilket ger minskad klimatpåverkan. Det ger också mer biogödsel, mer näringscirkulation, bättre tillvaratagande av näringsämnen och energimässigt innebär det att vi kan ersätta fossila bränslen.

I höstas röstade riksdagen igenom en budget för 2022 där produktionspremier för biogas ingår. Ett efterlängtat beslut som biogassektorn i Sverige har kämpat för länge.

- Ja, det tror jag är helt rätt, det är den biten som har saknats och det har varit anledningen till att vi inte har haft den här utvecklingen i produktionen som vi borde haft med tanke på efterfrågan vi har i Sverige. Det har varit mer lönsamt att köpa in biogas från utlandet än att producera den själv i Sverige. Så det är helt nödvändigt för att jämna ut konkurrensen mot importerad gas, avslutar Marcus Gustafsson.


Kontakt

Läs mer om biogas

Gruppbesök på biogasanläggning.

Gasum i Jordberga använder sitt regnvatten

Biogasanläggningen i Jordberga utanför Trelleborg står för en stor del av biogasutvinningen i regionen. Anläggningen, som i dag ägs av Gasum, producerar årligen mellan 110 och 115 GWh uppgraderad biogas.

Två män som föreläser i laboratorium.

Här blir gräset till livsmedel

Flera forskningsprojekt i Norden visar att det går att utvinna växtproteiner ur till exempel vallgräs. Och därefter biogas. Ett av projekten pågår vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Biogasproduktion, Hagelsrum, Målilla.

Gården med egen gasledning och fem biogas-mackar

Gården med egen gasledning och flera biogas-mackar Fem tankstationer och egen produktion med markburen gasledning. Familjen Birgersson på Hagelsrums gård i Målilla är både påhittiga och har modet att satsa.

Senaste nytt från LiU

Äldre man och ett litet barn skrattar mot varandra.

Mannens livsstil kan påverka barnbarnens hälsa

Kost, rökning och infektioner bidrar till ett slags biologiskt minne som kan föras över till kommande barn. LiU-forskare har i en översiktsartikel lagt fram en teori om pappans bidrag till sina ättlingars skydd mot infektioner.

Lisa Guntram utanför förlossningen på universitetssjukhuset i Linköping.

Kvinnor brottas med normer efter förlossningsbristning

Normen säger att en kvinna snabbt ska bli aktiv igen efter att ha fött sitt barn. Men efter en andra gradens förlossningsbristning kan det vara omöjligt. I en ny studie berättar kvinnor om frustration när förväntningarna krockar med verkligheten.

”En stor stolthet att kunna visa upp bredden”

Malmstens fyller 25 år som en del av Linköpings universitet. En del av firandet är den ambulerande jubileumsutställningen ”Hand & tanke”.