Avtal är nu klara för ytterligare några Horisont 2020-projekt.
Autonom flygledning
LiU-forskare deltar i ett AI-projekt som handlar om hur artificiell intelligens kan användas inom autonom flygledning. I projektet MAHALO som har en budget på motsvarande cirka 10 miljoner svenska kronor deltar Luftfartsverket, Eurocontrol (som styr luftrummet över Europa), LiU-forskare vid Institutionen för teknik och naturvetenskap och Jonas Lundberg Foto THOR BALKHEDInstitutionen för datavetenskap samt forskningscentrum i Italien och Nederländerna. LiU:s del ligger på 188 450 euro.
Mahalo, som betyder tack på hawaianska, står för Modern ATM (flygledning) via human/automation learning optimisation och går ut på att skapa ett fungerande och pålitligt samarbete mellan den mänskliga flygledaren och intelligensen i systemen. Ansvariga forskare vid LiU är Jonas Lundberg och Carl Westin, Avdelningen medie-och informationsteknik och Magnus Bång, Institutionen för datavetenskap. Projektet startar 1 juni 2020 och avslutas 1 december 2022 (30 månader).
Material som skördar energi
Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik deltar i projektet SYMPHONY, ett 4-årigt projekt med en total budget på 6,8 miljoner euro (runt 70 miljoner svenska kronor). LiUs. andel är 290 000 euro och i projektet deltar partners från Österrike, Tyskland, Sverige och Frankrike.Symphony står för Smart hybrid multimodal printed harvesting of energy och projektet ska ta fram nya organiska material som kan användas för att skörda och lagra energi från mekaniska vibrationer, energi som sedan kan driva sensorer.
– Ett exempel är för att kunna övervaka vibrationer i stora vindkraftverk, vilket skulle kunna öka deras effektivitet betydligt, säger Isak Engquist, ansvarig forskare vid LiU.
LiU:s del är att bidra med teknik för att trycka superkondensatorer som kan mellanlagra den skördade energin innan den används för att driva sensorerna. Projektet har startat och avslutas våren 2024.
Marie Sklodowska-Curie utbyten
LiU får också ta emot två forskare inom Horisont 2020: s Marie Sklodowska-Curie-program, ett utbytesprogram där forskare får forskning finansierad vid ett mottagande universitet.Hopp för ofrivilligt barnlösa
Heriberto Rodriguez-Martinez, professor emeritus vid Avdelningen för barns och kvinnors hälsa är värd för en postdoktor som under två år ska studera om främmande embryon, främmande för moderns immunsystem, kan klarar sig i samband med så kallad provrörsbefruktning. Vid normal IVF-behandling plockas ägg från kvinnan ut och befruktas utanför kroppen för att sedan planteras in som ett embryo i kvinnans livmoder.Projektet Alloem, Maternal Immune response to allogeneic embryos ska gå ett steg längre och studera vad som händer när ägget kommer från en donator, det vill säga när såväl ägg som spermier i embryot är främmande för kvinnans immunsystem.
– Vi undersöker om immunsystemets reaktivitet är det som ligger bakom att dessa allogena (helt främmande) embryon stötts bort och dör vid embryotransfer. Vi tittar på molekylära fenomen då detta sker och vi tittar på både embryon, livmodern och moderkakan, berättar Heriberto Rodriguez-Martinez.
Medel som avsatts för projektet är 191 852 euro.
Vita lysdioder i perovskit
I ett andra Marie Sklodowska-Curie utbyte får Feng Gao, professor vid Avdelningen biomolekylär och organisk elektronik, ta emot en postdoktor som under två år ska ta sig anProjektet heter White light- emitting diodes based on organometal halide perovskites, är tvåårigt och finansieras med 203 852 euro.
