Bekräftat att LiU-forskare kan könssortera ägg

Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod som kan sortera ut blivande tuppar, redan samma dag som ägget läggs, innan ett embryo har bildats.

kläckande kyckling Myriam Zilles, Pixabay

Sverige har ungefär sju och en halv miljoner värphöns, enligt Jordbruksverket. Mer än fem och en halv miljoner av dem byts ut varje år. I varje ny kull kläcks lika många tuppkycklingar, men eftersom de inte kan värpa ägg eller ätas så avlivas de och kropparna förstörs. Forskarlaget vid Institutionen för kemi, fysik och biologi (IFM) har nu hittat en metod som kan lösa problemet.
– Man sorterar äggen redan från början, när de är nylagda – då kan man sortera bort dem som skulle ha blivit tuppar och de äggen kan då istället gå in i matproduktion, och man kan till och med äta dem, säger Anita Lloyd Spetz, professor emeritus på Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Det pågår forskningsprojekt på flera håll för att kunna könssortera ägg, men metoderna skiljer sig åt.
– Det finns ingen annan forskargrupp som använder samma metod som vi. säger professor Anita Lloyd Spetz.
Fördelarna med den här metoden är enligt forskarna att den kan utföras i ett tidigt skede och att den är relativt billig.

85 procents säkerhet

Jan Ybrahim var fortfarande student när projektet startade förra vintern. Hans metod gick ut på att undersöka gaserna som äggen ger ifrån sig med ett optiskt instrument (gaskromatografi - mass spektrometer, GC-MS). Resultatet visade att gaserna har olika sammansättningar beroende på om det ligger blivande tuppar eller höns i dem.

Jan Ybrahim har i sin fortsatta forskning modellerat de uppmätta värdena och skapat en ekvation som kan skilja tuppar från höns med 85 procents säkerhet.
– Ja, det är den siffran vi ligger på nu. Och det finns en hel del saker som pekar på att man definitivt kan komma högre upp, säger Jan Ybrahim, civilingenjör i teknisk biologi.

När kan detta bli kommersiellt?
– Det är svårt att säga, men vi har kommit långt på ett halvår. Sedan återstår att göra det här till en kommersiell metod, så att det blir ekonomiskt gångbart, säger Anita Lloyd Spetz.

Vad är målet?
– Min förhoppning är att någon gång i framtiden, jag vet inte när, att det här onödiga avdödandet av tuppkycklingar inte kommer att existera. Att man helt enkelt får användning av äggen och att man minskar det totala lidandet – det är huvudsyftet, för min del i alla fall, säger Jan Ybrahim.

Forskningen har fått stöd från initiativet Agtech 2030.

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll