18 juni 2019

Behovet av mat ökar stadigt. På kort sikt behövs bättre förutsättningar för lantbruket, på lång sikt behöver vi transformera samhället med hjälp av gröna tjänster. Tjänster som till och med expanderar ekosystemet, enligt fyra LiU-forskare i företagsekonomi.

Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel.
Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel. Foto Kverneland. W.G. Hoogterp
Behovet av mat kommer att öka markant de kommande decennierna, dels beroende på befolkningsökningen men också på våra förändrade matvanor. Enligt de beräkningar som utförts av FN krävs en betydande ökning av produktionen för att mätta en växande befolkning, av spannmål, men också av oljeväxter, sockergrödor och kött.
Lantbruket, som vi behöver som garant för en hållbar matproduktion, står dock inför flera stora utmaningar: det råder brist på ny och bördig jordbruksmark, på flera håll hotas till och med den befintliga jordbruksmarken, bland annat av städernas tillväxt. Klimatförändringarna leder till både extrem torka och blöta. De metoder som hittills använts inom lantbruket för att öka produktiviteten blir också allt mer ifrågasatta.

Innovativa maskiner och metoder

– Vi vet att brist på mat leder till krig och oroligheter, därför behöver vi en politisk agenda som ger det svenska lantbruket bättre förutsättningar. Vi behöver även satsa på att utveckla och exportera de innovativa maskiner och hållbara metoder som finns inom det svenska lantbruket, säger Per Frankelius, forskare i företagsekonomi vid LiU och processledare för forskningssatsningen Agtech 2030.

Lantbrukets betydelse har underskattats i många år, men med de reella hoten mot matproduktionen är det nu extra viktigt med satsningar på innovationer, nya grödor, nya metoder att bruka jorden och nya metoder för torkning och lagring.

– Mat förstörs alldeles för ofta av mögel eller insekter under lagringen, säger Per Frankelius.

En ekonomiskt och ekologiskt hållbar djurhållning är även den viktig både för produktion av livsmedel och naturgödsel, liksom för en produktiv växtföljd som inte utarmar jordarna. Här ligger Sverige långt fram.

Gröna tjänster

Fyra forskare i företagsekonomi vid Linköpings universitet ger oss ännu mer hopp för framtiden. Hugo Guyader, Mikael Ottosson, Lars Witell och Per Frankelius har nyligen publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Service Management. 

Den digitala plogen i-Plow, kan justeras från förarhytten. Foto Kverneland.Gröna tjänster är minst lika viktiga att utveckla som gröna produkter, hävdar de. Några av exemplen i artikeln är direkt eller indirekt relaterade till matproduktion, men artikeln omfattar flera olika branscher.

I artikeln hävdar de att det nu är dags att gå ett steg längre, att inte bara inrikta sig mot att minska den negativa påverkan på miljön utan istället satsa på att stärka, och rentav även expandera ekosystemet. Det handlar då inte om att göra samma sak med mindre resurser utan att till och med göra mer med mindre resurser.

Ett par exempel från artikeln:
En transportfirma A vill minska den negativa påverkan på miljön och vidtar då ett antal åtgärder för att minska bränsleåtgången. Chaufförerna kör mjukare och håller hastighetsgränserna, företaget köper in nya fordon med moderna motorer som klarar höga utsläppskrav osv.
Transportfirma B investerar i biogasdrivna fordon och minskar inte bara sitt eget koldioxidavtryck utan bidrar även till att öka efterfrågan på förnybar biogas, något som stimulerar insamlingen och sortering av avfall. Förutom bränsle ger produktionen också biologiskt gödsel av hög kvalitet som återför viktiga näringsämnen till närbelägen åkermark. Transportfirma B har därmed bidragit till att öka mängden hållbara resurser.

Utökar ekosystemet

För artikeln har de fyra forskarna studerat ett stort antal tjänsteföretag och tagit avstamp i de tre R:en för miljövänligare företagande: reduce (minska), reuse (återanvända eller återtillverka) och recycle (återvinna). De lanserar sedan i artikeln ytterligare tre R, nämligen redistributing, (delat utnyttjande av exempelvis bilar), reframing (när till exempel avfall får en ny användning som resurs i ett annat system) och renewing (när naturresurser skapas eller återskapas genom att bygga våtmarker, planera ängsblommor på gräsytor mm).
Ett extremt exempel på reframing är att en världsunik operascen, Dalhalla, byggts upp i avfallshögarna från ett övergivet kalkbrott.

De två sist nämnda, reframing och renewing innebär en utvidgning av ekosystemet, och forskarna har funnit ekonomiskt lönsamma och blomstrande företag inom samtliga R.
Genom att satsa på tjänster som transformerar, förvandlar, samhället och vårt sätt att se kan vi också utöka den friska och hållbara delen av ekosystemet, anser de.

– Vi ser flera exempel på proaktiva tjänsteföretag som gått ett steg längre, från att uppfylla kundernas behov, till att även vara innovativa och förändra marknader, säger Hugo Guyader.


Identifying the resource integration processes of green service, Journal of Service Management, Hugo Guyader, Mikael Ottosson, Per Frankelius och Lars Witell, 2019.
DOI 10.1108/JOSM-12-2017-035

Kontakt

Forskning i fokus

Mer forskning i fokus

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?