04 januari 2018

Gunnar Bark, mångårig chef för Ericssons forskning i Linköping, tar nu över som föreståndare för WARA, Wallenberg Research Arenas, en viktig del av den stora forskningssatsningen WASP. Jobbet innehåller utmaningar som han ser fram emot att ta tag i.

Från sina år på Ericsson har Gunnar Bark med sig ett genuint intresse för samarbete mellan företag och akademi, han har sett vad som inte fungerar men också hur viktigt samarbetet kan vara, för båda parter.

– Jag har följt utvecklingen av mobilt bredband under 20 år på Ericsson, det har varit en jättespännande resa. Nu ska det bli lika spännande att följa utvecklingen av ny teknik vid andra företag och i andra sammanhang, säger han.

WASP

Wallenberg Autonomous Systems and Software program, WASP, är Sveriges enskilt största forskningssatsning någonsin med en finansiering på närmare tre miljarder kronor fram till 2026. Målet är att bygga upp en solid kunskapsplattform inom området som gör det möjligt för svensk industri att fortsätta vara konkurrenskraftig och ligga i den absoluta framkanten.

Arenorna ska vara just arenor där ny teknik, nya algoritmer och nya mjukvaror från både forskningslabb och företagens utvecklingsavdelningar ska testas under realistiska former. Här ska man kunna ta helhetsgrepp i verklighetsnära scenarion. Den utmaning som väntar Gunnar Bark är därför att bygga upp en helt ny typ av samarbeten, med fler parter inblandade och där några stigar ännu inte är upptrampade mellan företag och akademi.

– På pappret är de företag som är engagerade inom WASP intresserade, men det är inte lika lätt för dem att avsätta tid. Att leverera teknik går ofta bra, men forskare eller utvecklare måste också vara engagerade för att få ihop helheten, säger han.

Det kan även bli problem med konkurrenter.

– När det gäller den långsiktiga forskningen så fungerar det bra, men ju närmare vi kommer tillämpningarna desto knepigare är det med konkurrensen.

Inte minst gäller det att få doktorander och deras handledare att intressera sig för industriella tillämpningar. För dem är möjligheten till publicering det absolut viktigaste.

Bättre förutsättningar

– Vi måste visa för dem att de får bättre förutsättningar för sin forskning och att publiceringarna väger tyngre om forskningen också har industrirelevans. Att ha med ett
engagemang i WARA i sitt cv gör det definitivt enklare att få ett toppjobb i industrin efter examen, säger Gunnar Bark.

Men inte heller detta är någon enkel uppgift: inom WASP finns i dag 100 doktorander och ungefär 70 handledare vid fem universitet. Fler är på gång.

– Det här är ingen rymdresa där man har ett bestämt mål och måste fokusera på den forskning som behövs för att komma dit. Målen för WASP är mycket bredare än så, det handlar om att bygga upp en kunskapsplattform. Vi kan inte komma uppifrån och diktera några villkor, vi kan bara inspirera och försöka få upp ögonen hos doktorander, handledare och företag för vilka möjligheter och konkurrensfördelar arenorna ger.

Arenorna

Två arenor är i gång. Den arena som kommit längst är WARA PS, public safety.
Den fysiska arenan ligger norr om Västervik, kustnära och med många olika terrängtyper. Ett planerat testscenario är en sök- och räddningsinsats till sjöss där autonoma båtar och drönare ska samarbeta med varandra och fatta autonoma beslut. Just nu arbetar de inblandade forskarna och företagen med hård- och mjukvara i de egna labben, men i september 2018 ska det första testet ske under helt realistiska former.

Den andra arenan heter WARA CAT, som står för Collaborative and Autonomous Transport.
Den fysiska arenan heter Asta Zero och finns utanför Borås. Här byggs infrastruktur för att utveckla och testa automatisk körning liksom samarbetande intelligenta transportsystem. Ett exempel: När flera fordon närmar sig en korsning ska inte alla behöva stanna, en eller flera ska bromsa in och andra köra på.

Fordonen kommunicerar och koordinerar sina hastigheter via ett nyligen installerat mobilt 5G-system. Målet är att öka möjligheterna till förarlösa transporter, öka trafikeffektiviteten och maximera säkerheten.

Förutom de nära två miljarder kronor som tidigare satsats i WASP avsatte Knut och Alice Wallenbergs stiftelse nyligen ytterligare en miljard kronor för en satsning på artificiell intelligens.

– Vi diskuterar nu hur vi ska koppla forskningen inom artificiell intelligens till arenorna, en tredje arena kan komma i fråga. Vilken typ av arena detta landar i beror också på vilka företag som är intresserade, konstaterar Gunnar Bark.

Kontakt

Relaterat innehåll

Porträtt (Amy Loutfi).

Amy Loutfi ny programdirektör för WASP

Professor Amy Loutfi blir ny programdirektör för forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – WASP. Hon efterträder LiU-professorn Anders Ynnerman som går in i rollen som styrelseordförande för WASP.

En del av superdatorn som lyser rött.

AI kan på sikt stärka samhällets cybersäkerhet

Kapplöpningen mellan hackare som försöker knäcka samhällsbärande system och cybersäkerhetsexperter är ständigt pågående. Nu ska LiU-forskare utveckla AI som kan upptäcka hackerattacker och vidta åtgärder innan skadan är gjord.

En AI-titt in i framtiden

Brummande superdatorer, robothundar på räddningsuppdrag och massor av framtida möjligheter med AI och forskningsprogrammen WASP och WISE. Ja, statsminister Ulf Kristersson fick många intryck med sig hem efter besöket på Linköpings universitet.

WASP vid LiU

WASP - Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program

Den fjärde industriella revolutionen är här när automation övergår i autonomi. LiU har framstående forskning inom flera av de områden som är centrala inom Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.