– Vi vill ha system som lär sig efter hand och under gång, exempelvis självkörande bilar som kan skilja på en bil, en cyklist och en rullstol, men som också kan lära sig hur nya typer av trafikanter agerar, som e-scooters.
– Vi bygger vår världsbild i första hand på det vi ser och upplever och robotar som ska fungera tillsammans med oss människor behöver ha liknande förmågor, säger han.
Segmentering
Inom objektföljning, det vill säga när datorn känner igen och följer ett rörligt objekt, har LiU-forskarna i datorseende hittills använt en markering i en bild, en bounding box, i vilken datorn med hjälp av djupinlärning får lära sig att känna igen de olika delar den innehåller, det handlar om både färg och form.– Idag klarar vi det i så pass nära realtid att vi uppfattar det som att datorn direkt lär sig att följa ett objekt, säger Michael Felsberg.
Nu går forskningen dock allt mer över till så kallad segmentering där pixlar klassificeras till att tillhöra olika objekt. Datorn ska kunna skilja en sovande hund från soffan den sover på, kuddarna runtomkring och även klassificera platsen, om det är inomhus eller utomhus, för att ta ett exempel. Segmenten är också enkla att visualisera med hjälp av färg.
– Ska vi kunna konkurrera behöver vi beräkningsresurser. I genomsnitt behöver en doktorand inom datorseende GPU-resurser till en kostnad som motsvarar halva lönekostnaden, när vi som hittills fått upphandla datorkraft från aktörer inom vårt ramavtal, säger Michael Felsberg.
Toppforskare köps upp
En fara han ser är att världens giganter, som Google och Facebook, nu köper upp toppforskarna inom AI. Även Apple som tidigare mest köpte teknik, exempelvis Linköpingsföretaget C3technlogies för 3D kartor, har börjat anställa toppforskare från akademin. Företaget Uber har en egen forskningsavdelning Uber AI, för att ta några exempel.
– Giganterna har naturligtvis helt andra resurser än vi har inom akademin och ännu så länge får deras forskare publicera sina resultat, men hur länge och vad händer när konkurrensen hårdnar, frågar Michael Felsberg retoriskt.
– Inom akademin måste det fortfarande finnas resurser att utbilda studenter, doktorander och unga forskare, både för akademins och industrins behov. Vi behöver diskutera vilka forskningsfrågor och områden vi inom akademin kan konkurrera inom med de begränsade resurser vi ändå har, säger han.
WASP satsar
Anders Ynnerman, LiU-professor, inledningstalare vid konferensen och från nästa år programdirektör för WASP, tog upp problemet med resurser för konkurrenskraftig AI-forskning redan i inledningen genom att hänvisa till den rapport han och kollegor vid LiU, KTH, Lunds- och Umeå universitet tagit fram kring behovet av infrastruktur för AI-forskning, men säger också:
– Genom de omfattande satsningar som görs genom WASP säkerställer vi att Sverige ligger med i världsfronten inom området, som nu utvecklas med expressfart. Genom internationella rekryteringar, vår forskarskola och andra WASP-instrument lyfter vi svensk konkurrenskraft ordentligt. Vi har också tagit ansvar för att tillhandahålla beräkningskraft inom AI området med den kraftfulla resurs som kommer att driftsättas under 2020.
Anders YnnermanWASP är Sveriges största enskilda forskningssatsning någonsin med en budget på 4 miljarder kronor fram till år 2026, varav Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse står för 3 miljarder. Målet är att utveckla kunskap i världsklass - forskning och utbildning - inom automation, artificiell intelligens och mjukvara, till gagn för svensk industri.
– Programmet innehåller forskning, rekrytering, forskarskolor, samarbeten med världens bästa universitet och arenor där forskning och industri möts i gemensamma projekt, sa Anders Ynnerman.
Omfattande rekrytering
Sedan starten 2015 har sju professorer rekryterats inom autonoma system, 10 Wallenberg scholars har utsetts inom artificiell intelligens, 13 biträdande professorer har tillträtt inom artificiell intelligens, 238 doktorander har anställts och 40 företag är på olika vis engagerade i programmet.
– Vi har en ny utlysning för industridoktorander inom AI på gång som öppnar i januari 2020. Vi har en organisation som tar hand om innovationer som kommer fram i programmet och till allt detta kommer också satsningen på att studera de mänskliga och samhälleliga aspekterna av artificiell intelligens inom WASP HS - humaniora och samhällsvetenskap - en separat satsning men där vi har ett nära samarbete, sa Anders Ynnerman.
Föredragshållare från akademi och industri avlöste sedan varandra under konferensen WASP4All. De talade om ämnen som exempelvis utvecklingen av grafikprocessorer, traditionell processorteknik, kvantdatorer, superdatorer som klarar exaflops liksom om kvantkryptering. Även digitaliseringens påverkan på samhället belystes under dagen.
WASP4All gav möjlighet till många goda samtal. Foto David Isaksson
