28 december 2020

Rapporter från universitetet Imperial College angående spridningen och effekterna av covid-19 påverkade starkt politiken i flera av Europas länder. Men modellerna som utgjorde underlag har stora brister och kan inte användas för att dra de publicerade slutsatserna, skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i Nature.

Fredrik Gustafsson och Toomas Timpka kollar in i kameran.
Fredrik Gustafsson, professor på institutionen för systemteknik och Toomas Timpka, professor på institutionen för hälsa, medicin och vård ifrågasätter tongivande forskning om covid-19. Charlotte Perhammar

– Det är ett för stort avstånd mellan anpassningen till verkligheten i modellen och de bestämda rekommendationer som gavs. Vi som planerar vårdresurser har ingen nytta av tvärsäkra rekommendationer som bygger på så här skakiga underlag, det skulle drabba hela vården i ett redan tufft läge, säger Toomas Timpka, professor i socialmedicin vid Linköpings universitet, LiU, och överläkare vid Region Östergötland, med ansvar att planera vårdresurser.

Toomas Timpka och Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid LiU, har, tillsammans med forskare vid Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala universitet, granskat modeller från Imperial College som uppskattar hur effektiva olika samhällsåtgärder är för minska smittspridningen av covid-19. Modellerna har påverkat strategier i många länder – inte minst Storbritannien som valde att tvärt byta strategi och stänga ner samhället den 24 mars baserat på den första rapporten från Imperial College. Granskningen som leddes av Lunds universitet publiceras nu i Nature.

– I och med att modellerna har otroligt stort inflytande så förtjänar de en närmare analys av vilka förutsättningar, antagande och data som de vilar på, säger Fredrik Gustafsson.

Känsliga modeller

Den svenska forskargruppen har använt Imperial College originalkod för att göra en känslighetsanalys av modellerna. Känslighetsanalysen visar att mycket små förändringar i indata starkt påverkar resultatet – och därmed även slutsatser och rekommendationer. Fredrik Gustafsson menar att det finns för många parametrar och frihetsgrader i modellerna än vad tillgängliga data kan förklara.

Enligt den svenska forskargruppens granskning har modellerna från Imperial College inte validerats ordentligt. Eftersom samhällsåtgärderna infördes ungefär samtidigt är det också svårt att avgöra vilken åtgärd som gav mest effekt för att bromsa smittspridningen.

– Politiker och beslutsfattare bör se upp med att använda icke-validerade och känsliga modeller som beslutsunderlag, det gäller även när stängda länder ska öppnas upp. Alla modeller måste granskas noga och det behövs bred tvärvetenskap för att ta fram och validera den här typen av modeller, säger Fredrik Gustafsson.

Resultaten från Imperial College visade att totala samhällsnedstängningar var den åtgärd som gjorde att smittspridningen sjönk i Europa under våren i alla modellerade länder – utom ett. I Sverige var en annan åtgärd förklaringen, en åtgärd som framstod närmast verkningslös i de övriga länderna.

– Det är osannolikt att alla länder utom ett inför en verkningsam nedstängning, men att en annan åtgärd skulle visa sig ovanligt effektiv i just det landet, säger Fredrik Gustafsson.

Viktigt med validering

I granskningen finns det fler exempel på inkonsekvenser i modellerna som nu dokumenterats av den tvärvetenskapliga forskargruppen, med bred kompetens inom reglerteknik, medicin, informationsteknik och beteendevetenskap.

– När man bygger komplexa modeller som ska ligga som underlag för prognoser validerar man dem normalt genom att gå tillbaka och testa dem på historiska data för att så långt det går garantera att modellen stämmer. Väderprognoserna har exempelvis blivit allt bättre de senaste åren, meteorologerna har lagt in nya parametrar allt eftersom och sedan validerat resultatet mot historiska data. Men epidemiologi är annorlunda, både vad gäller tillgängliga historiska data och modelleringstradition, säger Fredrik Gustafsson.

Fredrik Gustafsson och Toomas Timpka har nu slagit sig samman i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, RIDES, för att ytterligare förfina de modeller som Toomas Timpka, Armin Spreco och deras kollegor arbetat med i många år. Modeller som bygger på verkliga data och som valideras utförligt.

###

Imperial College publicerade sina modeller och slutsatser i rapporter släppta 16 respektive 30 mars 2020. Den 8 juni samma år publicerades modellerna även i en artikel i Nature. Granskningen från den svenska forskargruppen, ledda av forskare vid Lunds universitet, publiceras nu i Nature som ett svar på Imperial College publicering.

Forskningen har finansierats via medel från samarbeten inom den strategiska forskningssatsningen ELLIIT, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program och Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

The effect of interventions on COVID-19 Kristian Soltesz, Fredrik Gustafsson, Toomas Timpka, Joakim Jaldén, Carl Jidling, Albin Heimerson, Thomas B. Schön, Armin Spreco, Joakim Ekberg, Örjan Dahlström, Fredrik Bagge Carlson, Anna Jöud, Bo Bernhardsson. Nature 2020, DOI 10.1038/s41586-020-3025-y

Kontakt

Samarbeten och finansiering

Fler nyheter om covid-19

Agnes, doktorand vid LiU, och Katalin Kariko på bild under nobelfestligheter i Stockholm.

Nobelpristagaren signerade LiU-doktorandens forskningsartiklar

LiU-doktoranden Ágnes bjöds in till Stockholm för att fira nobelpristagaren Katalin Karikó. Båda forskar de om covidvaccin och delar ursprung i Ungern. I sällskap med talmannen och statsepidemiologen fick Csuth till en personlig pratstund med Karikó.

Man och kvinna tar emot en låda med mat.

Staten behöver en plan för hur frivilligorganisationer integreras vid en kris

– Vi klev ut ur covid, in i energikrisen, in i räntehöjningar. Människans behov av stöd från frivilligorganisationer har aldrig varit större. Stödet behöver samordnas och integreras i samhället på ett klokt sätt, både i Sverige och i övriga världen.

Porträtt Maria Lerm.

15 miljoner till forskning om epigenetiska förändringar vid covid

En av de stora gåtorna under covidpandemin är varför vissa drabbats hårt av sjukdomen medan andra inte alls. Maria Lerm, professor vid LiU, har tilldelats 15 miljoner kronor från Hjärt-lungfonden för forskning som kan förklara skillnaderna.

Organisation

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?