Det är samling på Gränsö slott i Västervik inför höstens nya uppvisning inom WARA PS, WASP:s arena för allmänhetens säkerhet (public safety). På plats är samma aktörer som under höstens övning där autonom sjöräddning testades i praktiken. Här finns representanter för Saabs olika bolag, Ericsson, Axis Communication, forskare från KTH, Linköpings och Lunds universitet - men också ett par tillskott.
Tillsammans med Fredrik Falkman från Sjöräddningssällskapet har han tagit fram en drönare med en deltaformad vinge, smart, snabb och lätt. Den flyter och ska i sin nästa version också bli vattentät.
– Tänk dig att det finns ett hundratal drönare utmed svenska kusten, minst en vid varje Sjöräddningsstation. När ett larm kommer in skickas drönaren ut direkt för att få en överblick över situationen. Du får tillbaka bilder från olycksplatsen liksom uppgifter om väder och vind så att rätt resurser skickas ut till den nödställde, förklarar Tobias Fridén, som pluggar sista året till civilingenjör i teknisk fysik och som ska ägna hösten 2019 åt sitt examensarbete på det egna företaget Airpelago.
– Vi har fått pengar från Vinnova och har utvecklat tekniken i ett år nu tillsammans med Ericsson, berättar han.
Tobias Fridén och Fredrik Flyrin Foto Magnus Johansson
Att drönaren behöver flyga utom synhåll är en utmaning eftersom det inte är tillåtet. Airpelago och Sjöräddningssällskapet förbereder nu en ansökan till Transportstyrelsen om att få testa i ett område runt de två sjöräddningsstationerna Hovås och Rörö i Göteborgs skärgård.
– Vi har ett bra case här som kan rädda liv och vi har fått positivt gensvar så här långt. Drönarna flyger över vatten, risken är mycket liten medan nyttan är stor. Vi har gott hopp om att få tillstånd, säger Fredrik Flyrin.
För Ericsson, som varit engagerade i WASP-programmet sedan start, handlar det här projektet bland annat om att optimera radionätet för lite högre höjder och inte minst om att hitta nya affärs-, organisations- och produktmodeller för en helt ny marknad.
Han och några av hans kollegor är här för att titta, lära och diskutera om det går att skapa ett gemensamt räddningsscenario för höstens övning. Ett scenario som innehåller autonomt samarbetande räddningsbåtar på vatten, obemannade farkoster under vatten och drönare i luften, med människor i loopen.
Ivan Stenius och hans kollegor från Smarc i samtal med Lars Rundqwist och Jesper Tordenlid Foto Magnus Johansson
– Det finns mycket gemensamt i våra projekt, vi kombinerar forskning och teknikutveckling och vi har flera liknande forskningsfrågor. Även vi vill få ut forskarna i stökiga miljöer en bit ifrån de idealiserade datormodeller vi normalt arbetar med, säger han.
– Jag hoppas att vi kan hitta ett gemensamt scenario i höst.
Quadrokoptern söker efter den nödställde Foto Magnus Johansson
– Det här är tillämpad AI, vi vill omsätta alla de fina algoritmerna till enkla verktyg som fungerar i akuta situationer. Här finns båtar för våra quadrokoptrar att samarbeta med och här finns öppet vatten, säger Mariusz Wzorek, forskningsingenjör på avdelningen AI och integrerade system vid LiU, som tillsammans med kollegan Piotr Rudol även deltog under höstens övning.
På bryggan står Lars Rundqwist, Saab Aeronautics, och trivs i solskenet. Han var den som ledde förstudien inför WARA PS och som lagt upp det sjöräddningsscenario gruppen arbetat med.
– Vi har byggt hela systemet på standardprodukter, simuleringssystem och ärendehanteringssystem från Saab, kommunikation via molntjänster hos Ericsson och Microsoft, delegationsordning från LiU, kamerateknik och kommunikation från Axis och så vidare. Här handlar det om att få mjukvarorna att fungera tillsammans. Vi använder också mobilnätet, så i något skede måste vi få med Telia i projektet, säger han.
Det är Lars Rundqwist som ska stå för överblicken och se till helheten. Så här långt är han nöjd.
– Men vi har en del utmaningar kvar när doktoranderna ska jacka i sin forskning. De ska inte behöva ägna ett halvårs programmering i C++ för att det ska fungera. Vi måste göra det enklare för dem och där har vi en bit kvar, säger han.
Lars Rundqwist Foto Magnus Johansson– Vi ger ju support till forskningen genom att erbjuda verkliga prylar och en verklig miljö bortom modellernas idealiserade värld. Verkligheten är alltid lite mera komplex än vi kanske inser. Medvetna approximeringar är en sak, men här hittar vi det vi inte insåg att vi behövde ta hänsyn till i modellen. På det viset skapar vi också kunskap, säger Lars Rundqwist.
Jesper Tordenlid, Saab Combitech, som ansvarar för hela WARA PS, är även han nöjd med det han sett - grupper av ingenjörer och forskare i koncentrerade samtal för att hitta och ventilera olika lösningar.
– För att det här ska fungera behövs massor av ingenjörsarbete, här har vi också hjälp av examensarbeten, flera av exjobbarna är här, liksom åtta WASP-doktorander från två olika kullar. Vi var 45 personer här när vi var som flest för att nätverka, samla information, bygga vidare på tidigare samarbeten och få inspiration.
– Jag ser verkligen fram emot övningen i september.
Drönare kan rädda liv
– Vi vill gärna komma in i WASP-programmet och kommer att vara med under den stora övningen WARA PS håller i september, säger Tobias Fridén, LiU-student som driver det egna företaget Airpelago.Tillsammans med Fredrik Falkman från Sjöräddningssällskapet har han tagit fram en drönare med en deltaformad vinge, smart, snabb och lätt. Den flyter och ska i sin nästa version också bli vattentät.
– Tänk dig att det finns ett hundratal drönare utmed svenska kusten, minst en vid varje Sjöräddningsstation. När ett larm kommer in skickas drönaren ut direkt för att få en överblick över situationen. Du får tillbaka bilder från olycksplatsen liksom uppgifter om väder och vind så att rätt resurser skickas ut till den nödställde, förklarar Tobias Fridén, som pluggar sista året till civilingenjör i teknisk fysik och som ska ägna hösten 2019 åt sitt examensarbete på det egna företaget Airpelago.
– Vi har fått pengar från Vinnova och har utvecklat tekniken i ett år nu tillsammans med Ericsson, berättar han.
Att drönaren behöver flyga utom synhåll är en utmaning eftersom det inte är tillåtet. Airpelago och Sjöräddningssällskapet förbereder nu en ansökan till Transportstyrelsen om att få testa i ett område runt de två sjöräddningsstationerna Hovås och Rörö i Göteborgs skärgård.
– Vi har ett bra case här som kan rädda liv och vi har fått positivt gensvar så här långt. Drönarna flyger över vatten, risken är mycket liten medan nyttan är stor. Vi har gott hopp om att få tillstånd, säger Fredrik Flyrin.
För Ericsson, som varit engagerade i WASP-programmet sedan start, handlar det här projektet bland annat om att optimera radionätet för lite högre höjder och inte minst om att hitta nya affärs-, organisations- och produktmodeller för en helt ny marknad.
Söker gemensamt scenario
På plats på Gränsö finns också Ivan Stenius, forskningsledare för Smarc, en arena för undervattensfarkoster, koordinerad från KTH.Han och några av hans kollegor är här för att titta, lära och diskutera om det går att skapa ett gemensamt räddningsscenario för höstens övning. Ett scenario som innehåller autonomt samarbetande räddningsbåtar på vatten, obemannade farkoster under vatten och drönare i luften, med människor i loopen.
– Det finns mycket gemensamt i våra projekt, vi kombinerar forskning och teknikutveckling och vi har flera liknande forskningsfrågor. Även vi vill få ut forskarna i stökiga miljöer en bit ifrån de idealiserade datormodeller vi normalt arbetar med, säger han.
– Jag hoppas att vi kan hitta ett gemensamt scenario i höst.
AI i praktiken
Över våra huvuden susar ett par quadrokoptrar som autonomt följer två Pirayor ute på fjärden. De tar bilder och håller kontakt med båtarna. En av quadrokoptrarna får också i uppdrag att släppa ner en första-hjälpen-kudde till en nödställd i vattnet. Det tar bara någon minut för drönaren att hitta rätt och släppa ner sin last en knapp meter ifrån den nödställde - för dagen representerad av en boj.– Det här är tillämpad AI, vi vill omsätta alla de fina algoritmerna till enkla verktyg som fungerar i akuta situationer. Här finns båtar för våra quadrokoptrar att samarbeta med och här finns öppet vatten, säger Mariusz Wzorek, forskningsingenjör på avdelningen AI och integrerade system vid LiU, som tillsammans med kollegan Piotr Rudol även deltog under höstens övning.
På bryggan står Lars Rundqwist, Saab Aeronautics, och trivs i solskenet. Han var den som ledde förstudien inför WARA PS och som lagt upp det sjöräddningsscenario gruppen arbetat med.
– Vi har byggt hela systemet på standardprodukter, simuleringssystem och ärendehanteringssystem från Saab, kommunikation via molntjänster hos Ericsson och Microsoft, delegationsordning från LiU, kamerateknik och kommunikation från Axis och så vidare. Här handlar det om att få mjukvarorna att fungera tillsammans. Vi använder också mobilnätet, så i något skede måste vi få med Telia i projektet, säger han.
Det är Lars Rundqwist som ska stå för överblicken och se till helheten. Så här långt är han nöjd.
– Men vi har en del utmaningar kvar när doktoranderna ska jacka i sin forskning. De ska inte behöva ägna ett halvårs programmering i C++ för att det ska fungera. Vi måste göra det enklare för dem och där har vi en bit kvar, säger han.
Verkliga prylar i testmiljön
Nöjd är han med det faktum att så många deltagit under de tre dagarna på Gränsö.Jesper Tordenlid, Saab Combitech, som ansvarar för hela WARA PS, är även han nöjd med det han sett - grupper av ingenjörer och forskare i koncentrerade samtal för att hitta och ventilera olika lösningar.
– För att det här ska fungera behövs massor av ingenjörsarbete, här har vi också hjälp av examensarbeten, flera av exjobbarna är här, liksom åtta WASP-doktorander från två olika kullar. Vi var 45 personer här när vi var som flest för att nätverka, samla information, bygga vidare på tidigare samarbeten och få inspiration.
– Jag ser verkligen fram emot övningen i september.
