05 juni 2018

När Vinnova nyligen inventerade forskningsläget inom artificiell intelligens i Sverige hamnade Linköpings universitet på en stark andraplats. En av de främsta AI-miljöerna i Sverige finns inom datorseende vid Linköpings universitet.

Michael FelsbergMichael Felsberg, professor i datorseende, högt rankad AI-forskare. Foto: Göran BillesonFörsta examinerade doktorn inom det stora forskningsprogrammet WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, heter Martin Danelljan och kommer från Avdelningen för datorseende vid Institutionen för systemteknik. En avdelning som i Vinnovas rapport "Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhälle, analys av utveckling och potential" framhålls som en av de större och mest framgångsrika forskningsmiljöerna inom AI i Sverige. Avdelningen leds av professor Michael Felsberg.

Enligt Vinnovas rapport har Linköpings universitet, efter KTH, flest publikationer i AI-tidskrifter 2010-2017 och ligger i topp när det gäller organisationer i Sverige med minst fem bidrag till 19 högst rankade AI-konferensen 2010-2017.

2000 citeringar

Martin Danelljan, som disputerar med en avhandling om objektföljning, har redan innan han tagit sin forskarexamen skrivit ett tiotal vetenskapliga artiklar som totalt har citerats fler än 2000 gånger.

Datorn lär sig följa ett ansikte i en rörlig folkmassaDatorn lär sig följa ett ansikte i en rörlig folkmassa Bild: Martin Danelljan– Vi har varit noga med att publicera kod och applikationer så att andra forskare har kunnat bygga vidare på våra resultat. Flera av de forskargrupper som arbetar inom området i dag utgår från kod som vi har gjort publik, berättar Martin Danelljan.

Forskargruppen inom datorseende, Computer Vision Laboratory, grundades av professor Gösta Granlund under 1970-talet och var tidigt ute med att använda maskininlärning inom datorseendet. För tio år sedan tog professor Michael Felsberg över ledningen för gruppen. Michael Felsberg, som rankas högst av AI-forskarna i Sverige i Vinnovas rapport, har koordinerat ett antal internationella AI-projekt under åren, bland annat inom EU:s sjätte och sjunde ramprogram, och han har även finansiering från Vetenskapsrådet.

Satsning på AI-forskning

Gruppen, som i hög grad bidragit till att etablera begreppet datorseende i Sverige, har även satsat på att utbilda studenter i bildbehandling genom att ge dem i uppgift att lösa verkliga problem inom området.

Vid LiU finns AI-forskning även vid Institutionen för datavetenskap, bland andra professor Patrick Doherty och docent Fredrik Heintz vid avdelningen Artificiell intelligens och integrerade datorsystem.

LiU-forskningen inom AI passar väl in i den satsning Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gör genom det stora WASP-programmet, med en finansiering på närmare tre miljarder svenska kronor fram till 2026. I programmet ingår även en satsning specifikt inom området Artificiell intelligens. De första WASP-doktoranderna anställdes hösten 2016 och är nu framme vid sina licentiatavhandlingar. Doktorander som redan påbörjat sin forskarutbildning inom områden för WASP, som Martin Danelljan, har dock anslutits till WASP:s forskarskola och andra WASP-anknutna arrangemang.

Kontakt

Fler nyheter inom AI

Forskning

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.