12 februari 2019

”Vi har överlevt AI-vintern, nu behöver vi infrastruktur för att bryta isen". Orden kommer från Anders Ynnerman, LiU-professorn som återigen står på barrikaderna för att samla svensk forskning och finansiärer till gemensamma krafttag.

Anders Ynnerman, professor LiU
Anders Ynnerman, professor LiU Fotograf: Göran Billeson
Intresset för AI-forskning har exploderat och med den behovet av datorkraft, inte minst för forskning som drar nytta av maskininlärning och neurala nätverk. För den här typen av beräkningar är inte traditionella superdatorer det bästa valet, istället behövs grafikprocessorer, GPU:er, och de behövs i mängd. Till det kommer behovet av användarsupport och ett större mått av interaktivitet med systemen än vad de stora HPC-systemen erbjuder. (HPC - High Performance Computing, i dagligt tal superdatorer)

Akut behov av infrastruktur

Anders Ynnerman har under hösten haft i uppdrag att tillsammans med en grupp kollegor från KTH, LiU, Lunds och Umeå universitet ta fram en rapport om behovet av AI-infrastruktur, hur en sådan borde utformas och hur det påverkar hela systemet för forskningsfinansiering. Ett antal paneler inom olika områden har tillfrågats och gruppen har även haft en stor nationell hearing som underlag för rapporten.

Slutsatsen är solklar:
”Det finns ett snabbt ökande behov av datorresurser för forskning inom AI. Om inte investeringar görs snabbt och med långsiktiga planer för hur infrastruktur ska byggas upp och underhållas kommer svensk forsknings konkurrenskraft inom artificiell intelligens och maskininlärning att äventyras.”

Den goda nyheten är att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har donerat 70 miljoner kronor för satsningar på infrastruktur inom AI, inom det stora WASP AI-programmet (Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program). Stiftelsen är också de, som tillsammans med SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing, står bakom uppdraget till Anders Ynnerman.

– Wallenberg-stiftelsen ser behovet och vi är mycket tacksamma för det. 70 miljoner är ett stort första steg i rätt riktning, men behovet har exploderat och vi behöver hitta vägar för långsiktiga och kontinuerliga satsningar på infrastruktur för AI-forskning, säger han.

Molntjänster

Idag är svensk forskning beroende av de molntjänster som exempelvis Amazon tillhandahåller, alternativt att varje forskargrupp köper in sina egna grafikprocessorer.

– Inget av det är kostnadseffektivt. Att använda externa molntjänster fungerar inte heller när vi hanterar känsliga data, säger Anders Ynnerman.

Lösningen som han och de övriga rapportförfattarna ser är att samla resurserna och satsa på en gemensam infrastruktur på en plats och under SNIC:s paraply. En resurs öppen för alla forskare i landet, inte enbart dem som är knutna till WASP. Inom SNIC finns en upparbetad organisation liksom metoder för fördelning av datorresurser, det finns kompletterande hårdvara, typ lagringsmöjligheter och nätverk som kan samutnyttjas, och det finns fungerande helpdesk som kan utökas med AI-support.

SNICs resurser kommer dock inte att täcka behovet, annan långsiktig finansiering behövs också, konstateras det i rapporten. Formerna finns dock ingen färdig lösning på.

Initiativtagare till SNIC

Det är inte första gången Anders Ynnerman samlar svensk forskning för gemensamma krafttag. Att SNIC bildades är ett av resultaten av hans arbete.

Anders Ynnerman, professor LiUInvesteringar i superdatorer får många positiva följdkonsekvenser påpekar Anders Ynnerman.
Foto Göran Billeson
– Det var ett mörkt slut på 1900-talet, det fanns ingen långsiktig plan eller finansiering för superdatorer i Sverige och alla centra konkurrerade kontinuerligt med varandra. Det förhindrade de samarbeten som Sverige behövde, berättar Anders Ynnerman i samband med Nationellt Superdatorcentrum, NSC:s 30-årsfirande.

På väg i bil på den brittiska landsbygden mellan Newcastle och Oxford bestämde han sig för att det nu var dags att göra något åt den eländiga situationen. Väl hemma i Sverige tog han initiativ till det samarbete för svenska superdatorer som är SNIC. Inom SNIC finns idag sex superdatorcentrum, varav NSC vid LiU är det största. Finansieringen kommer till lika delar från Vetenskapsrådet och de 10 svenska universitet som ingår i samarbetet.
Anders Ynnerman var NSC:s fjärde föreståndare, mellan åren 1998 till 2002.

– Den här typen av investeringar får också stora följdkonsekvenser. De satsningar NSC och LiU exempelvis gjorde 1999 på en av dåtidens superdatorer från Silicon Graphics la grunden för både Visualiseringscenter C och CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, med allt vad det innebär av möjligheter att intressera allmänheten och speciellt unga människor för naturvetenskap och teknik, göra virtuella rymdresor till Mars och Pluto och inte minst stora förbättringar för svensk sjukvård, påpekar Anders Ynnerman.

Nu är det alltså åter hög tid att samla resurserna:
– Den tekniska utvecklingen går snabbt, men i gruppen är vi trygga i bedömningen att det är en gemensam GPU-resurs som behövs just nu och att läget är akut.



Kontakt

Nyheter NSC

En AI-titt in i framtiden

Brummande superdatorer, robothundar på räddningsuppdrag och massor av framtida möjligheter med AI och forskningsprogrammen WASP och WISE. Ja, statsminister Ulf Kristersson fick många intryck med sig hem efter besöket på Linköpings universitet.

Erik Slottner framför superdator med texten Berzelius

LiU – ett lätt val för ministerns budgetpresentation

Då regeringens budgetproposition skulle presenteras runt om i landet var valet inte svårt för civilminister Erik Slottner (KD). För den tidigare LiU-studenten blev det ett kärt återseende, som bonus fick han se en av landets största superdatorer.

En grupp människor sitter runt ett konferensbord

AI och tvärvetenskap går hand i hand

LiU har skaffat sig en stark position inom artificiell intelligens. I augusti besökte regeringens AI-kommission Campus Valla för att lyssna på forskare och känna på superdatorer.

NSC

Senaste nytt från LiU

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.

Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid LiU och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.

Vatten framför en bro och en byggnad. Blå himmel och ett träd i höstfärger.

LiU klättrar i global rankning

Linköpings universitet tar sig upp till plats 201–250 när brittiska Times Higher Education släpper sin årliga rankning för världens lärosäten.

Poddsuccén gjorde historieläraren till folkkär folkbildare

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blev en stor folkbildare. Oavsett om det är i podd, tv eller bokform berättar Årets alumn om vår historia lika initierat som underhållande.