Här viker roboten artigt undan

Det är långt kvar tills vi kan samsas med flygande robotar på gator och torg, men årets demonstrationer inom WASP:s arena för publik säkerhet bjöd bland annat på en drönare som artigt viker åt sidan när en människa kommer gående.

Olov Andersson Olov Andersson får drönaren att vika undan när han närmar sig. Foto Thor Balkhed  Thor Balkhed

En drönare flyger omkring mellan träden i parken vid Gränsö slott, den håller sig någon meter över marken och på behörigt avstånd från stammar och nedhängande grenar. Olov Andersson, doktorand inom AI och integrerade datorsystem, korsar drönarens väg på sin promenad genom parken, och drönaren väjer artigt undan.

– Jag ska skrämma den lite, meddelar Olov Andersson, och springer snabbt mot drönaren, som minst lika snabbt backar undan.

Olov Andersson är WASP-doktorand på Institutionen för datavetenskap och hans arbete handlar om att skapa en säker samvaro mellan autonoma mobila robotar och människor.

 Patrick Doherty Foto Thor Balkhed– Människorna ska inte behöva hålla koll på om det flyger drönare på gator och torg, eller över deras huvud, det är systemet som måste hålla rätt på var människorna befinner sig och det måste vara 100-procentigt säkert, säger Patrick Doherty, professor i AI vid LiU och Olov Anderssons handledare.

Kvalificerad AI

– Det här är kvalificerad AI-forskning på hög nivå och det är långt kvar innan vi kan samsas med mobila robotar i vardagen, konstaterar Patrick Doherty.

Olov Andersson fortsätter demonstrationen: för inte nog med att drönaren nu håller reda på trädstammar, lyktstolpar och Olov Andersson Foto Thor Balkhedden oberäknelige Olov, den samlar också in mängder av data som så småningom får den att minska ner säkerhetsavståndet och successivt flyga allt närmare hindren.

– Systemet lär sig efter hand och säkerhetsnivån är satt till 99,9 procent, säger Olov Andersson och pekar på kurvor på datorskärmen.

– Vad händer om vi alla närmar oss den från olika håll, frågar Gunnar Bark, huvudansvarig för WASPs arenor.

– Just nu, med den datorkapacitet vi har tillgång till här, skulle den nog bara ge upp, skrattar Olov Andersson.

Autonom räddningsinsats

På Gränsö slott i Västervik har ett hundratal personer samlats, alla engagerade i Sveriges största forskningsprogram WASP, Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program. Här handlar det om autonom räddningstjänst, på land och till havs, med föredrag, erfarenhetsutbyte, workshops och demonstrationer.

– Målet är att visa i praktiken vad vi kan åstadkomma när forskare från olika universitet och discipliner samverkar med varandra och med de industriella partner som är engagerade i WASP, säger Jesper Tordenlid, Saab Combitech och huvudansvarig för WARA PS, WASP:s arena för publik säkerhet.

WASP Gränsö 20190516 Foto Magnus JohanssonDen stora demonstrationen hålls ute på den för dagens ganska blåsiga viken och liknar till det yttre den demonstration som hölls för cirka ett år sedan. Fler enheter är engagerade och mjukvaror och molnlösningar uppdaterade. På landbacken står personer från WASP:s styrelse och ledningsgrupp, doktorander, masterstudenter och handledare från de ingående universiteten, företrädare för företagen, Svenska Sjöräddningssällskapet och Räddningstjänsten i Västervik.

Ett larm kommer in, en snabbflygande räddningsvinge, från Sjöräddningssällskapet och Airpelago, skickas ut för att spana in om och var en olycka inträffat. Den rapporterar intressanta punkter till räddningscentralen och två drönare surrar iväg. De En drönare sätter fart ut i viken. Foto Thor Balkheddelar upp ytan mellan sig helt autonomt i sökandet efter människor i En Piraya på uppdrag Foto Thor Balkhedvågorna. Data skickas till räddningscentralen som sätter fart på en snabb båt, en Piraya, som preciserar platsen än mer. Nu kan räddningsfartyget ta sig till exakt rätt punkt för att ta hand om de nödställda.

 

Verkligheten utmanar

Finns det flera intressanta punkter i området, fortsätter drönare och båt att identifiera dem så att alla nödställda får snabb hjälp. Scenariot tar bara några minuter och kommunikationen mellan drönare, båtar och människor sker helt autonomt.
 Drönaren släpper ett första-hjälpen-kit Foto Thor BalkhedFinns det behov av ett första-hjälpen-kit brummar ännu en drönare iväg och levererar sin last, fint och försiktigt, i närheten av de behövande.

Vid årets demonstration finns även forskare och doktorander på plats från SMaRC, Swedish Maritime Robotics Centre, det största svenska programmet för undervattensrobotar.

– Vi har många gemensamma utmaningar, arbetar med liknande teknik och har mycket att lära av varandra, konstaterar Ivan Stenius, forskningsledare vid SMaRC.

Deras cylinderformade undervattensrobot fick bekymmer med sjögräset och fick till en början förevisas i poolen. Testerna och demonstrationerna på och runt Gränsö är just avsedda för de oväntade svårigheterna, det som studenter, doktorander och forskare har svårt att förutse i labbet eller vid skrivborden. Vattenskvätt på kameralinsen, gungande båtar, kastvindar och trassligt sjögräs, för att ta några exempel.

– Njut av mötet med verkligheten, uppmanade Jesper Tordenlid, redan i sitt inledningsanförande.

Jens-Olof Lindh beskriver räddningsinsatsen
Räddningsledare för dagen Jens-Olof Lindh beskriver insatsen. Thor Balkhed
Piotr Rudol med en av drönarna, på Gränsö
Piotr Rudol checkar av inför demonstrationen. THOR BALKHED
Båt som i full fart tvärstannar i vattnet
Räddningsbåten slår tvärt stopp i maskin, en så kallad crash stop. Båten drivs av en jetstråle som mycket snabbt vänds 180 grader och som därmed effektivt stoppar framfarten. THOR BALKHED

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Nyheter WARA-PS
Visa/dölj innehåll

WASP vid LiU
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll