19 mars 2020

EU-kommissionen har nu fattat beslut om vilka fyra nätverk som ska stärka europeisk forskning inom artificiell intelligens. Ett av de fyra nätverken koordineras och drivs av Fredrik Heintz, biträdande professor och AI-forskare vid Linköping universitet.

Fredrik Heintz
Fredrik Heintz leder ett av de fyra nätverken i den europeiska storsatsningen på artificiell intelligens. Fotograf: Anna Nilsen
Projektet TAILOR ska lägga den vetenskapliga grunden för pålitlig artificiell intelligens.

– Vi vill inte ha vilken AI som helst, utan en AI som vi kan lita på. Det handlar om stora forskningsfrågor som vi behöver breda samarbeten för att kunna ta oss ann, säger Fredrik Heintz, AI-forskare vid LiU, medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI och föreståndare för WASP forskarskola (WASP, Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program).

EU-kommissionen har nu satt ner foten när det gäller den europeiska gemensamma storsatsningen på artificiell intelligens. I en utlysning inom Horisont 2020 har kommissionen avsatt 50 miljoner euro för att bygga upp nätverk inom fyra för AI-forskningen viktiga områden. Det övergripande målet är att öka kapaciteten för AI-forskning i Europa. Satsningen förväntas också lägga grunden för kommande utlysningar.

Viktig storsatsning på AI

– Det är ett viktigt steg att EU nu storsatsar på AI-forskning. Det är extra roligt att Sverige och LiU är med och leder utvecklingen. Den stora svenska satsningen på WASP, Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, har bidragit till det, säger Fredrik Heintz.

Det nätverk som koordineras och leds av Fredrik Heintz, TAILOR, är ett nätverk av excellenta forskningscentrum som fokuserar på de vetenskapliga grunderna för pålitlig artificiell intelligens, TAILOR står för Foundations of Trustworthy AI - integrating learning, optimisation and reasoning.

Intresset att vara med i nätverket har varit stort och över 130 universitet och organisationer har ansökt om att få vara med.
– Vi är i dag 55 partner från 20 länder, de flesta är forskningscentrum men även några stora europeiska företag och organisationer är engagerade. Vid urvalet tittade vi på kvalitet, men försökte också hitta en balans av medverkande med olika teknisk kompetens och från olika länder, säger Fredrik Heintz.

– Det finns många forskningscentrum som bedriver bra AI-forskning och de flesta av de intressenter som inte kom med i själva nätverket har vi ändå med som medlemmar så att de kan delta i mindre projekt och utbyten. Vi vill lägga en bred vetenskaplig grund för en pålitlig AI, säger han.

Samordning inom CLAIRE

Medlemmar i det europeiska forskarnätverket CLAIRE, där Fredrik Heintz också har en ledande roll, står bakom och är engagerade i tre av de fyra utvalda projekten. Holger Hoos, professor vid Leiden University och ledare för CLAIRE får också i uppdrag att koordinera och stötta de fyra europeiska AI-nätverken.

Förutom TAILOR, beviljades även finansiering av nätverk för forskning kring AI som förstärker den mänskliga intelligensen, HumanE-AI-Net, samt ett nätverk för artificiell intelligens och media, AI4Media. Även där handlar det om pålitlig AI som följer europeiska etiska normer. Det fjärde projektet, som ligger utanför CLAIRE-samarbetet, är ett nätverk för forskning inom maskininlärning, ELISE.

– Alla fyra nätverken hanterar forskningsfrågor som inte någon enskild organisation klarar av att utföra, vi behöver breda samarbeten och vi jobbar aktivt för att hitta bra samarbetsformer med alla nätverken, säger Fredrik Heintz.

 AI i Europa

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.