17 december 2019

Forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, Sveriges största enskilda forskningsprogram, förlängs med tre år och får ytterligare anslag på nästan 1,3 miljarder kronor.

Två båtar på vattnet, i luften ovanför dem två drönare Fotograf: Magnus Johansson
Övning vid WASP:s arena WARA PS (public safety) där akademi och industri möts för att lösa gemensamma utmaningar.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beslutat tillföra ytterligare forskningsmedel till det som redan tidigare var Sveriges största enskilda forskningsprogram, WASP. Det innebär att programmet, som initierades 2014 och har Linköpings universitet som värduniversitet, nu pågår till och med år 2029 med en total budget på 5,5 miljarder kronor. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) står för 4,2 miljarder kronor och övrig finansiering kommer i huvudsak, liksom tidigare, från de fem partneruniversiteten och industrin.

– Jag är väldigt stolt och glad över beskedet att detta omfattande, och så strategiskt viktiga, forskningsprogram förlängs och förstärks ytterligare. Det skapar mycket goda förutsättningar för framgångsrik kunskapsutveckling och för samhällets utveckling, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Helen Dannetun, Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och Lars Nielsen i fordonslaboratoriet vid LiU. Helen Dannetun, Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och Lars Nielsen i fordonslaboratoriet vid LiU. Foto Magnus JohanssonWASP:s nuvarande programdirektör Lars Nielsen, professor i fordonssystem vid LiU, instämmer:

– Det är oerhört glädjande och inspirerande att se det förtroende KAW visar WASP genom en så stor och kraftfull donation. Vi ser det som ett kvitto på det goda nationella samarbete som har etablerats på flera nivåer och att vi bedriver grundforskning på excellent nivå.

Ny ledning för WASP

Från årsskiftet tar Sara Mazur, tidigare forskningschef vid Ericsson och numera verksam vid Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, över som ordförande för WASP. Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid LiU, tar över som programdirektör från den 1 juli 2020. Tillsammans kommer de att se över vilka långsiktiga satsningar och initiativ det nya kapitaltillskottet kan bidra till.

– Vi kommer att fortsätta jobba mot vår vision att stärka Sveriges kompetensbas inom AI, autonoma system och mjukvara. Det gör vi bland annat genom att fortsätta rekrytera både yngre och mer seniora forskare till Sverige. Hittills har vi lyckats attrahera 15 professorer och 12 biträdande lektorer och fler är på ingång. Intresset för att komma till Sverige och forska är stort, säger Anders Ynnerman.

– Med de nya medlen och den förlängda tidsramen ges möjligheten att fortsätta utveckla WASPs forskningsarenor. De är viktiga miljöer för samverkan mellan universiteten och med svensk industri brett och bidrar till att Sverige får långvarig utväxling av den satsning på forskning och utbildning som vi gör, säger Sara Mazur.

Den snabba tekniska utvecklingen väcker också frågor om hur samhället och vi människor påverkas med de autonoma systemens intåg. Utöver forskare på de tekniska områdena är därför rekryteringen av Virginia Dignum, professor i social och etisk artificiell intelligens vid Umeå universitet och vetenskaplig ledare för systerprogrammet WASP-HS, ett viktigt bidrag till forskningen i Sverige. WASP-HS har också Umeå universitet som värduniversitet.

Kontakt

WASP vid LiU och nationellt

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.