Agtech 2030

Projektet ”Från Gräsrotsidé till Innovationsidé” är uppdelat i 2 faser (steg 1 och steg 2). Syftet med projektet är att designa skarpa processer inom multidisciplinära team för att idéer, utifrån utmaningar som identifierats av aktiva lantbrukare (”gräsrotsnivå”), ska kunna skalas upp till innovationsprojekt med hög relevans och nytta för näringen.

Den första rapporten avser steg 1 och aktiviteter som genomförts tillsammans med sju aktiva lantbruksföretagare. Arbetssättet bygger på forskningen om innovationsprocesser och var en kombination av individuell coaching genom en så kallad ”lotsfunktion”, samt strukturerad coachning från övriga deltagare. Lotsens roll har varit att lyssna in idébäraren, ställa frågor, sammanfatta och konkretisera utmaningen och idén samt länka ihop idébäraren med lämpliga aktörer (forskare, experter, företag etc.).

Projektet har nått delar av sitt syfte, nämligen att ”designa skarpa processer inom multidisciplinära team” där idéer identifierats, diskuterats och bedömts. Delen som handlar om att ”idéer ska kunna skalas upp till innovationsprojekt med hög relevans och nytta för näringen” återstår att genomföra. 

 

Lantbruket är en logistikintensiv bransch. Under många år har s.k. lastväxlare möjliggjort en hantering av lantbrukets olika typer av transporter. Lastväxlaren inkluderar en krok på en vikbar arm som kan dra upp och lasta av standardiserade flak eller containrar på en bärram. Systemet är snabbt och kostnadseffektivt. Men de lösningar som finns idag är relativt tunga och har låg verkningsgrad. Dessutom klarar de inte växling där det är lågt i tak.  

Projektet handlade om att överföra kunskap från flygtekniken och utveckla ett nytt lastväxlarkoncept. Resultatet är en helt ny typ av lastväxlare, baserat på det nya oljesnåla Flexrow/HILA-ställdonet, vilket kan ersätta dagens ineffektiva stora och tunga cylindrar. Den nya tekniken kan skapa mer kostnadseffektiva och ca 40% lättare lastväxlare. Delar av lösningen är på grund av patentprocesser konfidentiell.  

Projektet var en förstudie och ett samarbete mellan Ivarssons i Metsjö som bl.a. tillverkar lastväxlare, Saab med spetskompetens inom flygteknik som utvecklat grundtekniken i Flexrow/HILA, GN-Tech, ett företag inom produktutveckling samt Linköpings universitet som har kompetens inom hydraulik och omvärldsanalys. Projektet bidrar till uppfyllandet av flera Agenda 2030-mål. 

Rapsbaggen är vanligt förekommande i rapsodlingar och kan orsaka omfattande skador och stora skördebortfall. Till följd av framtida klimatförändringar kan angreppsomfattningen från rapsbaggar komma att öka. Idag används ofta kemiska bekämpningsmedel, men på grund av en utbredd resistensutveckling och avsaknad av bekämpningsmedel godkända för ekologisk odling, finns ett behov av nya metoder. Det här projektet syftar till att inventera och utveckla metoder för detektering av rapsbagge, samt att inventera metoder för prevention och kontroll av utbrott. 

I projektet nåddes följande slutsatser:  

• Biologisk bekämpning har god potential att minska förekomsten av rapsbagge under tröskelvärden för ekonomisk förlust. Framför allt bekämpning med parasitoider, som angriper rapsbaggens larver, har gett goda resultat i försök, men även marklevande rovinsekter, samt insektspatogena svampar och nematoder angriper rapsbagge. Hur dessa organismer påverkar andra insekter i odlingslandskapet, och vad som krävs för att få ett tillfredsställande och pålitligt växtskydd på stor skala, är dock fortfarande osäkert. 
  
  
• Genom att arbeta med ett integrerat växtskydd av raps kan förekomsten av naturliga fiender gynnas och rapsbaggens angrepp förebyggas. 
  
  
• Några av de viktigaste åtgärderna för att gynna de naturliga fienderna är att undvika att använda kemiska bekämpningsmedel, särskilt efter att rapsen börjat blomma, undvika att plöja fält efter rapsodling, samt öka förekomsten av vilda blommor i anslutning till rapsfält. Det kan också vara fördelaktigt att planera växtföljden för att minimera avståndet mellan föregående och innevarande års rapsfält, men hur detta påverkar andra skadegörare måste undersökas vidare. 
  
  I ekologisk odling kan det dessutom vara lämpligt att odla rybs som en fångstgröda runt rapsen, för att minska förekomsten av rapsbagge i huvudgrödan.