19 april 2021

Många människor hittar jobb genom sina sociala nätverk och arbetsgivare tenderar att anställa genom sina nätverk. Denna nätverksbaserade rekrytering har av forskare länge ansetts öka segregeringen av arbetsmarknaden. Nu visar dock forskare vid Linköpings universitet och Ramon Llull University att denna uppfattning måste revideras. I en artikel i Science Advances uppmärksammar forskarna en tidigare oidentifierad mekanism, den trojanska mekanismen, som visar att nätverksbaserad rekrytering ofta minskar, snarare än ökar, segregation.

I likhet med legenden om den trojanska hästen så bär den trojanska mekanismen på något oväntat: hur rekrytering av en nyanställd kan öppna portarna för en annan kategori och därmed ändra sammansättning på en organisation på ett oväntat sätt. Fotograf: oatawa

Förskollärare, lastbilschaufförer och sjuksköterskor är exempel på yrken där antingen kvinnor eller män dominerar. Tidigare forskning har visat att en segregerad arbetsmarknad, både vad gäller kön och etnicitet, kan leda till betydande socioekonomiska ojämlikheter.

När man tidigare undersökt de sociala nätverkens roll för segregation på arbetsmarknaden har man utgått ifrån vår tendens att knyta band med människor som liknar oss själva, så kallad homosocialitet. Förenklat innebär denna tes att arbetsmarknaden blir mer segregerad när vi anställer vänner och bekanta eftersom de liknar oss själva och därigenom även varandra.

Men den tidigare forskningen har förbisett en viktig sak, menar forskarna från Linköpings universitet och Ramon Llull University. Vanligtvis bygger kvinnor relationer till kvinnor, och män till män. Men, när en kvinna på en mansdominerad arbetsplats inte kan nätverka med andra kvinnor, bygger hon istället relationer till sina manliga arbetskamrater. När hon sedan byter jobb och flyttar från en arbetsplats till en annan, kommer det troligen vara manliga kollegor som följer i hennes spår.Bild på Peter HedströmPeter Hedström Foto GunillaLundstrom

– Denna tidigare oidentifierade mekanism, som vi kallar den trojanska hästen, förutspår alltså att när en individ som är i minoritet lämnar en arbetsplats kommer denne sannolikt att följas av individer i majoritetsgruppen. Om en kvinna lämnar en mansdominerad arbetsplats och flyttar till en arbetsplats med många kvinnor leder det till en ökning av könssegregationen, men om män sedan följer i hennes spår blir slutresultatet oftast det motsatta, en minskad könssegregering, säger Peter Hedström, professor vid institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.

I likhet med legenden om den trojanska hästen så bär mekanismen alltså på något oväntat: hur rekrytering av en nyanställd kan öppna portarna för en annan kategori och därmed ändra sammansättning på en organisation på ett oväntat sätt.

För att testa om den trojanska mekanismen verkligen påverkar segregationen av arbetsmarknaden använde sig forskarna av unika registerdata som inkluderade information om alla individer som hade bott i Stockholmsregionen och alla arbetsplatser som fanns där under åren 2000–2017.

Forskarna hittade starka empiriska bevis för mekanismen och dess roll i könssegregeringen av arbetsmarknaden. Resultatet är en viktig pusselbit för att förstå segregationsprocesser och hur vi i framtiden kan styra dem i mer önskvärda riktningar.

– Arbetsplatser vill ofta anställa individer av det underrepresenterade könet. Våra resultat tyder på är att rekryterare som vill ändra könsfördelning på arbetsplatsen inte bara ska vara uppmärksamma på den anställdes kön utan också på könssammansättningen på arbetsplatsen som individen rekryteras från, säger Peter Hedström.

Artikel:
The Trojan-horse mechanism: How networks reduce gender segregation, M. Arvidsson, F. Collet, P. Hedström (2021). Science Advances.
DOI: 10.1126/sciadv.abf6730

Kontakt

Relaterat innehåll

Olga Tokarczuk tar emot nobelpriset i litteratur.

Nobelprisets väg till att bli ett världspris i litteratur

I december varje år delas Nobelpriset ut – bland annat i litteratur. Forskaren Jacob Habinek vid LiU har analyserat hur Nobelpriset blev ett världspris.

Porträttbild av Benjamin Jarvis, universitetslektor vid Linköpings universitet.

Ny forskning för att ge barn i utsatta områden bättre chanser

Vad blir följden för en ung människa av att växa upp i ett utsatt bostadsområde? Och kan de ungas chanser förbättras? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid LiU undersöka. Målet är att ge beslutsfattare konkreta råd.

Porträtt av Selcan Mutgan.

Olika inkomstgrupper alltmer isolerade från varandra

Människor på olika inkomstnivå bor i allt högre grad i skilda områden. Det visar ny forskning från Linköpings universitet, där förändringarna i Sverige undersökts över nästan 30 år. Allra tydligast märks utvecklingen för personer som har barn.

Markus Heilig.

Miljonregn ger två nya excellenscenter på LiU

Linköpings universitet får sammanlagt nästan 57 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bilda två nya excellenscenter för nyskapande forskning. Enligt Vetenskapsrådet sker det i mycket hård konkurrens.

En man och en kvinna tittar in i kameran.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar gjorda vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Förstoringsglas som förstorar ordet korruption.

Risk att korruption underskattas i Sverige

Det finns risk att personer gynnas om de har släktingar på viktiga poster inom offentlig sektor. Det visar en ny avhandling vid LiU. Slutsatsen är att så kallad nepotism är ett problem som behöver mer uppmärksamhet i Sverige.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.