Vårdvetenskap

En ”livsviktig” gåva?

Världens första framgångsrika transplantationer av livmoder från levande donator gjordes år 2012 i Sverige. I det här unika projektet studeras de sociokulturella aspekterna av denna behandling ur olika aktörers perspektiv.

Vaksamhet i omvårdnad

En kritiskt sjuk patient har svårt, eller kan inte alls, själv uttrycka och förmedla obehag eller hur den känner sig. Vårdpersonalens bedömning och tolkning av vitala parametrar är avgörande för att förstå när och hur patientens tillstånd förändras.

Fysioterapi - epidemiologi och prevention

En förutsättning för forskning inom prevention av skador och sjukdomar är kunskap om deras förekomst, förlopp och orsaksmekanismer. Vi följer skadors och sjukdomars betydelse och konsekvenser för individen, organisationen och samhället

Fysioterapeutisk diagnostik och rehabilitering

Vi bedriver klinisk forskning om diagnostisk tillförlitlighet och effekter av t ex träning, smärthantering, beteendestrategier och manuella tekniker. Kunskapen implementeras för kliniskt beslutsfattande och evidensbaserad praxis.

Rörelsevetenskap - Analys av basala mekanismer, rörelsefunktion och smärta

Vår forskning syftar till att öka kunskapen om funktion hos friska och de med funktionsnedsättningar till följd av sjukdomar eller skada. Vi mäter och analyserar förutsättningar och mekanismer för kroppens funktion och aktivitet i rörelse.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Tidig upptäckt av hjärtmuskelskador vid narkos och intensivvård

Hur påverkas viktiga organ såsom hjärta, lungor och hjärna, av narkos, intensivvård och akutsjukvård? Hur påverkas livskvalitet och överlevnad?

Hjärnan under narkos

Varför somnar vi när vi sövs? Vår forskning syftar till att förstå hur hjärnans celler påverkas av narkosmedel.

Arbetsterapiforskning 

Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället oavsett funktionsnedsättning. Inom vår arbetsterapiforskning finns fyra olika forskningsteman med tillhörande forskningsprojekt.

Ögonstyrd dator i vardagen 

Teknik som kan styras med ögonen kan öppna nya världar för barn med omfattande rörelsehinder utan tal. Vi undersöker hur en ögonstyrd dator kan möjliggöra för barnen att utforska, leka och själv kunna utföra aktiviteter i vardagen.

Åldrande och delaktighet – Intellektuell funktionsnedsatta i gruppbostad

Delaktighet i alla åldrar är ett av funktionshinderspolitikens centrala mål. Detta projekt syftar till att belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Ung och digital

I forskningen ingår barn med funktionsnedsättningar, från mycket komplexa och omfattande rörelsehinder till barn och unga med ADHD eller utvecklingsstörning samt barn och unga utan diagnos men i behov av särskilt stöd i skolan.

Stöd i skolan och övergång till gymnasiet, vidare studier och arbete 

Vi undersöker övergångsprocessen från grundskola till gymnasiet, vidare studier och/eller arbete för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

RemindMe

RemindMe är ett nytt webbaserat planerings- och påminnelsehjälpmedel. Vi utvecklar och prövar det nya digitala verktyget som är ett stöd för personer att komma ihåg aktiviteter och planera sin vardag.

Nya möjligheter med teknikstöd i skolan

Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur får vi dem delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med instrumentet BAS, individuella stödinsatser och teknikstöd ökar delaktighet och möjlighet att få godkända betyg.

Kan jag klara det här? – Teknik, hälsa och åldrande hos äldre-äldre

Nya artefakter och tekniska system förväntas påverka äldre personers oberoende och sociala relationer samt erbjuda möjligheter till omvårdnad och service i hemmet. Hur ser äldre personer på detta, leder teknikanvändning till trygghet och kvarboende?

Internetanvändning och delaktighet i vardagliga aktiviteter hos unga personer med utvecklingsstörning

Hur använder sig ungdomar och unga vuxna med utvecklingsstörning av internet för att vara delaktiga i en digital vardag och ett alltmer internetbaserat samhälle? Vi utforskar detta från målgruppens eget perspektiv med anpassade metoder.

Instrumentutveckling för kulturell kompetens

De första studierna fokuserar på att anpassa, validera och undersöka användbarheten av ett självskattningsinstrument för mätning av kulturell kompetens bland svenska arbetsterapeuter.

Instrument för bedömning av arbetsförmåga

Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser.

Funktionshinder i skolan

Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstöd för studieresultatet? Vi utvecklar intervjuinstrumentet BAS, där barn/unga själva identifierar sina behov av anpassningar.

BAS – Bedömning av anpassningar i skolmiljön

BAS är ett intervjuinstrument som utifrån elevens perspektiv identifierar behov av anpassningar i skolan. 

Vårdande närmiljö för personer med demenssjukdom

Personer med demenssjukdom hanterar och löser sin vardag på olika sätt – tillsammans med andra. Detta forskningstema är anslutet till forskningsprogrammet Neighbourhoods and Dementia och leds av professor John Keady vid the University of Manchester.

Wii-projektet

Att spela Wii-spel kan ge patienter med hjärtsvikt förbättrad träningskapacitet, daglig fysisk aktivitet och livskvalitet. I undersökningen delades patienter slumpmässigt in i en Wii-grupp eller kontrollgrupp.

Teknologi och egenvård för hjärtpatienter

Teknik kan hjälpa patienter till bättre egenvård, göra dem mindre beroende av vårdgivare och höja deras livskvalitet.

Sexrådgivning vid kardiovaskulär sjukdom

Patienter med kronisk sjukdom kan ha frågor rörande intimitet och sexuell funktion. Det är viktigt att vårdgivare tar sig an dessa frågor.

DemPower – Leva livet och göra saker tillsammans

DemPower är ett avhandlingsarbete som ingår i forskningstemat Vårdande närmiljö för personer med demenssjukdom. Forskningen är även en del av det femåriga forskningsprogrammet Neighbourhoods and Dementia.

Att prata om prognos

Det är viktigt att patienter med hjärtsvikt och anhöriga vet vad de kan förvänta sig av den framtida vården, även i livets slutskede.

Tolkning inom hälso- och sjukvård

Betydelsen av den omgivande organisationen och det sammanhang tolkningen sker i belyses för att studera gränserna/villkoren för att tolkning ska kunna ske och konsekvenserna av olika metoder och traditioner som används vid tolkning diskuteras. 

Ett demensvänligt samhälle

Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning – Rett syndrom

Målet med vår forskning är att öka kunskapen om individer med Rett syndrom när det gäller upplevelse av aktivitet. Vi tittar främst på deras vardagliga aktiviteter.

Arbetslivsinriktad rehabilitering – bedömning och intervention

Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention.

Aktivitet och delaktighet bland äldre personer

Forskningen handlar om vardagslivet och möjligheter till aktivitet och delaktighet i samhället för olika grupper av äldre personer. Frågor om åldrande, delaktighet, kvarboende och teknikanvändning är väsentliga delar av forskningen.

Teleyoga – när öst möter väst

Vi undersöker om medicinsk Yoga på distans kan ge människor bättre hälsa. I studien ingår hjärtsjuka och tidigare intensivvårdspatienter.

Misstänkt infektion hos sköra äldre

Kan ny teknik som involverar äldre och deras anhöriga leda till tidig upptäckt av infektion och minska antalet vårddagar på sjukhus?

Logistik och kvalitetsutveckling i vården

Vi utmanar vården att förbättra kvaliteten och flödeseffektiviteten genom anpassning av industriella koncept och utan ökning av kostnader. 

Reaktioner och upplevelse av sjukdom och ohälsa

Hur personen upplever, reagerar på och hanterar symtom, sjukdom och ohälsa är beroende av att människan ses som en helhet.

Utveckling av teori och metod inom omvårdnad

 För att bibehålla en god kvalitet på forskningen samt omvårdnaden är det viktigt att utveckla teorier och olika begrepp som används inom omvårdnadsforskningen. 

Konsekvenser av omvårdnad och behandling

Här studeras människors livskvalitet/hälsorelaterad livskvalitet, egenvård, symtomlindring, återhämtning, funktionella status och komplikationer.

Förutsättningar för hälsa

Olika studier bedrivs som syftar till att kartlägga egenvårdsförmåga vid kronisk hjärtsvikt samt kartlägga faktorer som är relaterade till egenvårdsförmåga. 

TV-spel kan hjälpa hjärtpatienter igång med träning

Hjärtsviktspatienter som använder tv-spel där de behöver röra på sig orkar mer och får bättre träningskapacitet. Det visar preliminära resultat från LiU-forskning som nyligen presenterades vid en stor internationell hjärtkongress i Barcelona.

Parkinsonstiftelse vid LiU delade ut miljonbelopp

Tre miljoner kronor till nio forskningsprojekt vid LiU. Så mycket delade Stiftelsen för Parkinsonforskning ut när 2017 års anslag tillkännagavs.

Brist på tolkar inom äldreomsorgen

Med allt fler utlandsfödda personer på landets äldreboenden krävs kvalificerad tolkhjälp. Men den hjälpen är otillräcklig och det får konsekvenser både för individ och vård.

Brist på kunskap om strokepatienters sista tid i livet

Vårdgivare vet inte hur strokepatienter har det veckan innan de dör, exempelvis har personal svårt att uppge om patienterna hade någon med sig vid dödsögonblicket eller om de hade ont.

Dålig sömn ökad risk för hjärtpatienter

Hjärtpatienter med dålig sömn läggs in på sjukhus dubbelt så ofta som dem som sover gott, visar forskning vid bland annat Linköpings universitet.

Cancer utmanar omvårdnaden

Utvecklingen på cancerområdet går snabbt framåt. Det gör att omvårdnaden av cancerpatienter blir alltmer komplex. 

Egenvård ger hjärtpatienter livskvalitet

Att personer med kronisk hjärtsjukdom ska kunna leva ett gott liv är drivkraften för Anna Strömberg och Tiny Jaarsma, professorer i omvårdnad vid LiU. De har sedan länge ett nära samarbete och är internationellt engagerade i sitt forskningsområde.