13 september 2019

Nya idéer dyker ständigt upp och prövas vid Laboratoriet för organisk elektronik. Flera av idéerna har resulterat i världsledande vetenskapliga genombrott. Forskningen fokus ligger på energilagring i papper, koppling mellan biologi och elektronik och elektroniska växter.

Två män iklädda skyddskläder samtalar. Bilden är tagen genom en maskin som ger en inramning.
Magnus Berggren, professor och chef för Laboratoriet för organisk elektronik, och Eric Glowacki, forskningsledare inom området organiska nanokristaller. Här i samspråk vid en tryckpress för tryckt elektronik. Thor Balkhed
Världens första tryckta elektrokemiska transistor, världens första kemiska chip, en jonpump som kan stoppa smärtimpulser hos levande varelser, batterier i papper, superkänsliga sensorer, världens första transistor som härmar hjärnans sätt att arbeta och inte minst elektroniska växter.

Detta är bara några av alla de forskningsgenombrott som de senaste åren har presenterats från Laboratoriet för organisk elektronik (LOE) vid Linköpings universitet, Campus Norrköping.
Publiceringarna i de fina vetenskapliga tidskrifterna duggar tätt som ett vårregn från forskargruppen, som har vuxit från att ha varit ett 30-tal personer 2012 till 120 personer idag.

Visionär och idéspruta

Professor Magnus Berggren Magnus Berggren Foto Thor BalkhedLaboratoriets chef, professor Magnus Berggren är visionär, idéspruta och en närvarande chef, något som kanske är en av förklaringarna till de stora framgångarna. Inspirationen i sitt ledarskap har han hämtat såväl från sin egen doktorandtid hos LiU-professorn och nestorn Ingemar Lundström som från tiden som post doc på legendariska Bell Labs i New Jersey, USA.

– Ingemar Lundström var intresserad av oss alla och spred trivsel och trygghet. På Bell Labs hade de en mycket platt organisation, där fanns gemenskap och idéerna flödade, allt var möjligt. Det kändes magiskt, berättar han.

Daniel Simon och Amanda Jonsson med sin jonpump Foto Thor BalkhedGlädjen, visionerna, öppenheten och viljan till samarbete tog han med sig hem till sin egen forskargrupp som med sin grundforskning nu sitter i öppna kontor tillsammans med forskningsinstitutet RISE. Något som är unikt i den svenska forskarvärlden.

– Det talas mycket om nyttiggörande just nu, men jag är så naiv att jag tror att vi kan förändra världen. Våra resultat ska komma mänskligheten till gagn och vi behöver inte tjäna pengar på vägen, säger Magnus Berggren.

RISE tar vid

De forskningsgenombrott som har potential att bli tillämpningar lämnas över till RISE som patenterar, utvecklar och knoppar av företag.

– Vi har ett bra avtal med dem, säger han.

Forskargruppen består i dag av 120 personer varav 11 seniora forskare, de är organiserade i olika konstellationer och tillsamman driver de 50 projekt.

– Vi arbetar oerhört strukturerat och projektfinansierat, precis som ett konsultföretag berättar Magnus Berggren.

Men idéerna kommer alltid främst. En bra idé kan ge upphov till ett snabbt möte som får både Magnus Berggren och Göran Gustafsson, avdelningschef vid RISE, att rensa i kalendrarna. Då ryker både resor och möten på institutionen.

– Vi hade en sådan situation för en tid sedan. Vi samlade några seniora forskare och doktorander på morgonen och diskuterade igenom idén ordentligt. Efter lunch gick doktoranderna ner i labbet och satte upp experimentet. Och det fungerade! Vi måste ju upprepa experimenten några gånger, men från idé till genomförande tog det egentligen bara ett dygn, berättar han.

Sedan kan det dröja både ett och två år till publicering. – Doktoranderna blir nog lite otåliga ibland, men vi är långsamma att publicera, vi vill säkra upp alla resultat ordentligt.

Vilda idéer

Det är nog tur för det finns de som tycker att idéerna är väl vilda. När artikeln om elektroniska plantor publicerades i Science Advances lades den bredvid ett nyligen meddelat avslag på ansökan om finansiering: genialt tänkt, excellent forskargrupp, viktigt område, men helt orealistiskt, löd domen.

– Jag hade nog inte heller trott att det var möjligt om jag suttit i deras kläder, säger Magnus Berggren generöst.

Faktum är att den forskningen, det enorma genomslaget till trots, länge stod helt utan egen finansiering. Det började med experiment när det fanns tid över och möjliggjordes när Magnus Berggren fick ta emot fria forskningsmedel från Knut och Alice Wallenberg stiftelse. Medel han då lovade använda till halsbrytande forskning, ett löfte han hållit till både sin och stiftelsens belåtenhet.

 Iwona Bernacka-Wojcik, Eleni Stavrinidou och Miriam Huerta. Foto Thor BalkhedI slutet av maj 2018 tog Eleni Stavrinodou, forskningsledare inom elektroniska växter, hem ett Horisont 2020-projektet på 3,3 miljoner euro inom programmet för Framtida och framväxande tekniker, FET (Open), ett program som har en beviljandegrad på två procent. Hennes forskargrupp består i dag av åtta personer.

Nästa vilda idé som tidigt fick finansiering handlar om att utveckla metoder för att producera superkapacitanser för energilagring i en vanlig pappersmaskin. Stiftelsen strategisk forskning utlyste pengar för framtidens produktion. Xavier Crispin och Isak Engqvist, båda gruppledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, arbetar med superkapacitanser i cellulosabaserade material och tillsammans satte de sig ner och började tänka.

– Behovet att lagra el är så stort att superkapacitanserna behöver produceras i en pappersmaskin. Vi skrev en ansökan och vi funderade lite hur den skulle tas emot. Men vi beviljades pengarna, vi har kontakt med ett pappersbruk och är nära en lösning, berättar Magnus Berggren.

Material från skogen

Vid årsskiftet 2018-19 kom Laboratoriet för organisk elektronik med i den stora satsningen Wallenberg Wood Science Center och forskarna är även aktiva inom samarbetsplattformen Treesearch. Nya forskarkompetenser ska till och ännu en våning i Kåkenhus på Campusområdet i Norrköping fylls nu av talangfulla unga forskare. 

En 200-hövdad publik med representanter för såväl forskning som industri deltog i Treesearch Progress 2019. Foto THOR BALKHED– Vi utgår från behov där vi ser att vi kan bidra, vi söker pengar för stora steg och firar små framgångar på vägen. Målet är att bidra till en bättre värld. Vi kan skapa idéer och ta hand om dem på ett komplext sätt, utmaningen nu är att vårda, växa och vidareutveckla. Vi behöver också skapa en långsiktig basfinansiering, det tar tid att bygga upp excellent forskning, men den kan raseras snabbt, konstaterar Magnus Berggren.

Kontakt

Nyheter från LOE

Person i labbrock och handskar häller en blå vätska på en glasyta.

Miljövänligare metod för att skapa organiska halvledare

Forskare vid LiU har utvecklat ett nytt miljövänligare sätt att skapa ledande bläck för användning i organisk elektronik som solceller och konstgjorda nervceller. Fynden banar väg för framtidens hållbara teknologi.

Två forskare i labbrock med handskar kopplar in sladdar till en bägare med vatten och en växt.

Elektronisk ”jord” ökar tillväxten hos grödor

Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid LiU som har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för hydroponi.

Halvmåneformad svart aerogel med vattendroppar.

Superlätt material kan bli nyckel för framtidens terahertz-teknik

Forskare vid LiU har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en ledande aerogel kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.

Forskning

Senaste nytt från LiU

Norrköping har fått en digital tvilling

Med hjälp av AI och djupinlärning har LiU-forskare tagit fram en digital tvilling av Norrköping. Modellen, som skapar möjligheter att upptäcka staden på helt nya sätt, tar nu plats i en utställning på Visualiseringscenter C.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.