Hjärna, nervsystem och sinnesorgan

N-forte-studien

N-forte-studien är en svensk studie som undersöker hur bröstmjölkbaserad berikning jämfört med komjölksbaserad berikning påverkar risken för svåra komplikationer såsom nekrotiserande enterokolit och blodförgiftning hos extremt för tidigt födda barn.

Forskningsgruppen för sköra, svårt sjuka patienter

Enheten för unga överlevare

Vår forskning syftar till att bättre förstå utvecklingen hos barn som varit svårt sjuka tidigt i livet. Vidare också att utveckla och studera interventioner som på lång sikt ökar barnens funktion i vardagen.

Kvantitativ MR av hjärnan

Geriatrik

Den geriatriska forskningen vid LiU är inriktad på två huvudområden. Det första rör den äldre individen, hennes åldrande, sjukdomar och hur vi i vården bäst möter den åldrade individens behov.

Selektiv sårbarhet för neurodegenerativa sjukdomar

Neurodegenerativa sjukdomar orsakar specifika symptom som beror på vilken del av hjärnan som är drabbad. Vi vill förstå hur delar av hjärnan som inte är påverkade motstår sjukdomar, och kunna dra nytta av kunskapen för att skydda mer sårbara delar.

Klinisk och experimentell hörselforskning

Vår forskning handlar om hur hörselorganet "översätter" ljud till elektriska signaler. Denna omvandling, som har grundläggande betydelse för hörselförmågan, beror av små utskott, stereocilier, på innerörats sinnesceller.

PAINOMICS® Research Group

Vi forskar om molekylär smärta. Vi vill förstå och mäta de komplexa nätverk av cellulära och molekylära händelser i kroppen som är aktiverade vid olika smärttillstånd.

Diagnosticering och rehabilitering vid Whiplashrelaterade besvär

Vi studerar diagnostik och behandling efter whiplashskada. Vi arbetar med en nackspecifik träningsmetod för att lindra besvären och med bättre metoder för att diagnosticera skadorna.

Spänningsaktiverade jonkanalers molekylära fysiologi

Vi drivs av elektricitet. Varje tanke, varje hjärtslag, varje kroppsrörelse styrs av blixtsnabba elektriska impulser. Dessa impulser beror på att kanaler i cellernas membran öppnar sig och släpper igenom elektriskt laddade joner.

Imaging vid stereotaktisk neurokirurgi

Vid djup hjärnstimulering (DBS) ges elektrisk stimulering för att blockera onormala nervsignaler som orsakar symtom vid t ex Parkinsons sjukdom. Det här projekt utvecklar MR-protokoll som används vid den stereotaktiska neurokirurgin.

Tidig upptäckt av hjärtmuskelskador vid narkos och intensivvård

Hur påverkas viktiga organ såsom hjärta, lungor och hjärna, av narkos, intensivvård och akutsjukvård? Hur påverkas livskvalitet och överlevnad?

Hjärnan under narkos

Varför somnar vi när vi sövs? Vår forskning syftar till att förstå hur hjärnans celler påverkas av narkosmedel.

Att hindra fortskridandet av neurodegenerativa sjukdomar

De flesta demenssjukdomar karakteriseras av en kontinuerlig försämring. Det visar sig både som tilltagande symptom och som engagemang av nya nervceller och områden i hjärnan.

Statistisk analys av neurologisk bilddata

I detta projekt valideras och förbättras befintliga statistiska modeller för neurologisk bilddata, ofta med öppna data tillgängliga genom datadelning.

Neuroskada

Kan stimulering av nervcellens förmåga att bryta ner sina skadade delar förhindra utveckling av nervskada i diabetes och förbättra nervreparationen efter en fysisk skada?

Effekter av rTMS på alkoholkonsumtion

Behov av alkohol och nedsatt förmåga att sluta dricka trots negativa följder är viktiga symptom på alkoholberoende. Detta projekt syftar till att hitta en icke-invasiv metod för stimulering av hjärnan som kan användas vid behandling av missbruk.

Systemneurobiologi - ett styrkeområde

Systemneurobiologi är en satsning på ett gemensamt styrkeområde mellan Linköpings universitet och Region Östergötland som syftar till att stärka forskningen inom det medicinska området.

Neuroteknik

Ett tvärvetenskapligt forskningsområde som förenar ingenjörs- och neurovetenskap. Forskningen relaterar till djup hjärnstimulering (DBS), neuronavigation, optiska mättekniker, hjärnans mikrocirkulation, neuroimaging och neuronmodeller.

Funktionell avbildning av hjärnan

Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan hjärnans funktion avbildas. Genom att kombinera fMRI med EEG drar vi nytta av den goda rumsliga upplösningen vid fMRI och den goda tidsupplösningen vid EEG.

Mekanistisk modellering av hjärnans funktion

Genom matematisk modellering kan man testa olika hypoteser som förklarar hjärnans funktion. Metoden bygger på systembiologiska principer och använder matematiska uttryck för att  beskriva vad som händer i hjärnans nervceller och blodkärl.

Forskarskolan Forum Scientium

Forskarskolan Forum Scientium, en bro mellan medicin, naturvetenskap och ingenjörskonst, stimulerar kreativitet och en gemensam användning av idéer, kunskap och utrustning.

Tillämpad hörselforskning

Forskargruppen inom tillämpad hörselforskning vid Linköpings Universitet bedriver forskning i flertalet områden som hörselfysiologi, hörseldiagnos, rehabilitering, hörhjälpmedel och digital signalbehandling.

Europeisk satsning på forskning om hornhinnesjukdomar

Forskare vid LiU deltar i den största europeiska satsningen hittills på forskning om sjukdomar i hornhinnan. Målet är att hitta behandlingar som återställer synen hos personer med svåra och ovanliga ögonsjukdomar.

Hjärnan reagerar olika på beröring beroende på sammanhang

Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar LiU-forskare.

Pristagaren: ”Forskningen ett fönster mot hjärnans hemliga processer”

India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, har utsetts till 2023 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hon forskar bland annat om hur beröring och smärta påverkar vårt beteende.

Hjärnans cannabisliknande system skydd mot beroendesjukdom

Höga nivåer av kroppens egna cannabisliknande ämnen skyddar mot att utveckla beroendesjukdom hos personer som haft traumatiserande upplevelser som barn, enligt en studie från LiU.

Kajsa Igelström vill studera autism med hjälp av VR

Många med autism och adhd upplever att sinnesintryck och motorik orsakar svårigheter i vardagen. Forskaren Kajsa Igelström vill förstå varför och hon vill ta virtual reality till hjälp.

Cellerna i hjärnan som framkallar feber

I försök på möss har forskare vid LiU identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden löser en långdragen fråga om vilka organ som är delaktiga vid feber.

Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

Vid prionsjukdomar bryts hjärnan ner. Ny forskning visar att det är möjligt att studera förändringar i hjärnan mycket tidigt, långt innan sjukdomen ger symtom. Det anses vara mycket viktigt för att kunna utveckla behandling.

Forskning slår hål på gammal bild av hur vår hörsel fungerar

En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare har trott, visar ny forskning. Upptäckten kan bidra till förbättrade hörselhjälpmedel i form av cochleaimplantat.

Så fastnar skrämmande minnen i vissa hjärnor

LiU-forskare har hittat en biologisk mekanism som förstärker lagringen av skrämmande minnen i hjärnan. Upptäckten identifierar en möjlig gemensam mekanism bakom ångest och alkoholberoende.

Biokonstruerad hornhinna kan ge blinda synen åter

LiU-forskare har framställt ett implantat av kollagenprotein från grishud som efterliknar den mänskliga hornhinnan. I en pilotstudie återställde implantatet synen hos 20 personer med en sjukdom i hornhinnan, varav de flesta var blinda före åtgärden.

Liten genförändring med stor effekt ger nya ledtrådar om epilepsi

I bland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. En ny studie, som publiceras i PNAS, sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi.

Postcovid i ögat ska utforskas

Efter att ha tillfrisknat från covid-19 har en del personer långvariga ögonbesvär. Men varför? Och går det att mäta med någon biologisk markör? Det ska forskare försöka ta reda på i ett nytt projekt som fått bidrag från Vetenskapsrådet.

Mekanism bakom tvångsmässigt alkoholintag upptäckt

En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Forskarna har i råttor identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling.

Miljoner i anslag till hjärnforskning vid LiU

Flera LiU-forskare inom neurovetenskap har beviljats anslag i samband med Hjärnfondens årliga utdelning av forskningsstöd. Totalt rör det sig om forskningsbidrag och stipendium på strax under sex miljoner kronor.

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Nya molekyler, utvecklade av forskare vid LiU, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.

Forskningsfynd utmanar bilden av hur vår hörsel fungerar

Forskare vid LiU gjort flera upptäckter om hur hårcellerna i innerörat, som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan, fungerar. Fynden utmanar den bild av hörselorganets uppbyggnad och funktionsmekanism som funnits i flera årtionden.

Drygt 12 miljoner kronor till forskning om svår ögonsjukdom

LiU-forskaren Neil Lagali koordinerar ett europeiskt forskningssamarbete som beviljats 12,5 miljoner kronor. Forskarna kommer att utvärdera nya experimentella behandlingar för en sällsynt, medfödd ögonsjukdom som påverkar synen redan hos nyfödda.

Hjärnans immuncell ligger bakom nedstämdhet vid inflammation

Hjärnans egen immuncell, mikroglia, spelar en nyckelroll i de processer som skapar obehagskänslor i samband med inflammation. En ny studie från LiU tyder på att mikrogliaceller bidrar till nedstämdhetssymtom vid flera neurologiska sjukdomar.

Förstår hjärnan med matematisk modellering

Går det att se vad som händer i hjärnan? Ja, på sätt och vis, med hjälp av avbildningstekniker. Men processerna i hjärnan är på många sätt ett mysterium. Forskare tar modellering till hjälp för att förstå dem bättre.

Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

Forskare vid LiU har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.

Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur

I ett stort internationellt forskningssamarbete har forskare studerat vad som sker i nerver som skadas vid diabetes. Tekniken som forskarna använt kan med väldigt hög upplösning visa nervtrådarnas struktur i 3D.

Håkan Olausson utsedd till Wallenberg Clinical Scholar

Håkan Olausson har utsetts till Wallenberg Clinical Scholar av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det innebär att han får 15 miljoner kronor till sin forskning om den kliniska betydelsen av ett ultrasnabbt smärtsystem som han nyligen upptäckt.

Nya möjligheter att förstå Alzheimers sjukdom

För första gången har forskare under en längre period kunnat följa hur proteinklumpar bildas i hjärnan hos möss med alzheimerliknande sjukdom. Metoden kan ge forskare nya verktyg att undersöka några av de största frågorna inom forskningsfältet.

Hjärnans immuncell - en länk mellan inflammation och depression

Var fjärde person i Sverige kommer någon gång att drabbas av en så allvarlig depression att den kräver behandling. Tänk om man genom att förstå hjärnans kretsar som styr om man mår bra eller dåligt skulle kunna hitta nya bättre behandlingsmetoder.

Söker bättre behandling av PTSD

Personer med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har ofta även beroendesjukdom. LiU-forskare söker svar på hur dessa tillstånd hänger ihop, och hur de bäst kan behandlas – både var för sig och när de förekommer samtidigt.

De bidrar med varsin pusselbit till forskningen om Alzheimers sjukdom

Den ena är proteinkemist, den andra är läkare. Båda forskar på Alzheimers sjukdom. De drar nytta av varandras kunskaper för att fortare göra framsteg. Målet: att göra skillnad för dem som drabbats av sjukdom.

Nya Wallenberg-pengar till LiU-forskare

Två LiU-forskare får 34,5 respektive 34 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Håkan Olausson för forskning kring snabb smärtsignalering och Feng Gao för utveckling av nya material för solceller och lysdioder.

Ny medicin har potential att förbättra behandling av PTSD

En läkemedelsbehandling som höjer nivåerna av kroppens egna cannabisliknande ämnen har lovande effekter på hjärnans förmåga att glömma skrämmande minnen. Detta enligt en experimentell studie från LiU som gjorts på friska frivilliga personer.

Tjejer med självskadebeteende påverkas starkare av sociala medier

Unga tjejer med självskadebeteende upplever i en simulering av sociala medier att de får mer negativ feedback än de faktiskt får. De tar också ogilla-markeringar hårdare. Det visar Irene Perini, forskare vid CSAN, i en nyligen publicerad artikel.

Smärtsignalering hos människa snabbare än man trott

Smärta kan signaleras lika snabbt som beröring, enligt en ny studie. Upptäckten att människan har ett snabbt smärtsignaleringssystem utmanar den rådande bilden av smärta.

Så kan Parkinsons sjukdom spridas i hjärnan

Små kanaler mellan nervceller är inblandade i en nyupptäckt mekanism för hur Parkinsons sjukdom kan spridas i hjärnan. Forskare vid LiU har visat att skadliga proteinklumpar kan åka snålskjuts med kanalproteinerna till friska nervceller.

Markus Heilig utsedd till Wallenberg Clinical Scholar

Markus Heilig är en av fem forskande läkare som utsetts till Wallenberg Clinical Scholars 2019. Nu får han 15 miljoner kronor till sin forskning om beroendesjukdomar, där målet är att utveckla ett läkemedel mot alkoholberoende.

Därför tappar du hörseln en stund av starka ljud

När våra öron utsätts för starka ljud kan hörseln bli nedsatt, för att sedan återhämta sig. Nu har LiU-forskare upptäckt en mekanism i örat som bidrar till att förklara hur fenomenet uppstår.

Upptäckt om hur hjärnan skiljer på egen och andras beröring

Hjärnan tycks dämpa känslointryck från det berörda hudområdet när en person rör vid sig själv, enligt en ny studie i tidskriften PNAS. Upptäckten ökar vår förståelse för hur hjärnan skiljer på beröring av andra och när man rör sig själv.

Upptäckt om innerörats funktion kan förbättra diagnostik för hörselskadade

En färsk studie som presenteras i tidskriften Nature Communications visar hur innerörat bearbetar talljud, något som hittills varit okänt. Bakom upptäckten står forskare från bland annat Linköpings universitet.

Leah Mayo får prestigefyllt hjärnforsknings-anslag

Leah Mayo, postdoc vid CSAN, har tilldelats NARSAD Young Investigator Grant för perioden 2019-2021. Anslaget delas ut av Brain and Behavior Research Foundation.

Belöning och olust tätt kopplade i hjärnan

Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan beter sig som om de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående. Det visar LiU-forskare i en ny studie, som publiceras i Journal of Clinical Investigation.

Mekanism bakom varför vissa väljer alkohol hittad

Förändringar i ett signalsystem i hjärnan bidrar till utveckling av alkoholberoende hos råttor, enligt ny studie ledd av forskare vid LiU. Upptäckten, som publiceras i Science, pekar mot att det fungerar på liknande sätt även i människor.

De är spridningen av Alzheimers sjukdom på spåren

Martin Hallbeck står med en fot i forskningen och med den andra i sjukvården som läkare och klinikchef. I sin forskning söker han svar på hur neurodegenerativa sjukdomar sprids i hjärnan och hur de kan stoppas.

Ny spridningsväg för Alzheimers sjukdom upptäckt

Skadliga klumpar av proteiner kan spridas med cellens skräphanteringssystem, visar en ny studie ledd av LiU-forskare. Fynden publiceras i ansedda Acta Neuropathologica.

Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor, enligt en ny studie. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada.

Markus Heilig får Söderbergska priset i medicin

Markus Heilig, professor i psykiatri, har blivit utsedd till årets mottagare av Söderbergska priset i medicin 2018. Han får priset på en miljon kronor för sina insatser inom forskning om alkoholism och känslobetingade, eller affektiva, sjukdomar.

Kameleontmolekyler skiljer på olika plack i hjärnan

I en och samma hjärna som drabbats av Alzheimers sjukdom finns ofta flera typer av amyloidplack, enligt en ny studie i PNAS. Spårarmolekyler från LiU har för första gången använts på hjärnvävnad från avlidna personer med sjukdomen.

Markus Heilig får stort drogforskningspris

Markus Heilig, professor i psykiatri vid LiU, tilldelas Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drogforskningspris 2017 för hans mycket framstående forskning om beroendesjukdomar.

Nytt sätt att dämpa nervcellers signalering upptäckt

En upptäckt av LiU-forskare öppnar upp möjligheter att designa nya typer av läkemedel mot exempelvis epilepsi. Forskarna har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller.

Nordic Drugs stora pris till Markus Heilig

Psykiatriprofessor Markus Heilig har tagit emot Nordic Drugs Stora Pris 2017 vid Svensk förening för Beroendemedicins årliga möte.

Styr nervcellernas elektriska signaler

Att springa 24 timmar i sträck – kan det ha likheter med att forska? Ja, flera, menar Fredrik Elinder, som brinner för både ultralöpning och sin forskning vid LiU. Han vill utveckla nya substanser, som kan bli framtida läkemedel mot epilepsi.

Parkinsonstiftelse vid LiU delade ut miljonbelopp

Tre miljoner kronor till nio forskningsprojekt vid LiU. Så mycket delade Stiftelsen för Parkinsonforskning ut när 2017 års anslag tillkännagavs.

Unik metod testas på alkoholberoende

För första gången i världen ska alkoholberoende personer behandlas med magnetisk stimulering av strukturer djupt nere i hjärnan.

Alkoholberoende saknar ett enzym

En forskargrupp, under ledning av professor Markus Heilig, har hittat ett enzym som inte produceras i tillräcklig mängd i framlobernas celler hos alkoholberoende människor. Bristen på enzym leder till att impulskontrollen bryts ner.

Ny möjlighet behandla Alzheimers

Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid LiU.

Kåda kan ge läkemedel mot epilepsi

Den klibbiga kådan från barrträd innehåller ämnen som kan lindra eller bota epilepsi. Forskare vid Linköpings universitet har syntetiserat och testat 71 så kallade resinsyror varav tolv är heta kandidater för nya läkemedel.

Blockerad prion kan lösa galna ko-sjukan

Creutzfeldt Jakobs sjukdom, galna ko-sjukan och scrapie är hjärnsjukdomar som idag saknar bot. Men nu kan forskare med hjälp av en specifik molekyl förhindra skadliga prioner från att orsaka celldöd i hjärnan. Det kan bana vägen för ett botemedel.

Nationellt centrum för forskning om våld mot barn

Linköpings universitet blir värd för ett nationellt kunskapscentrum kring våld och andra övergrepp mot barn. Det föreslår Socialstyrelsen efter en internationell bedömning.

Signalen som startar feber

Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret signalmolekyler. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid LiU visar nu för första gången hur detta fungerar.

Så sprids Alzheimers i hjärnan

Alzheimers och Parkinsons sjukdomar kan spridas från nervcell till nervcell i hjärnan. En av forskarna som visat hur denna överföring sker är LiU-docenten Martin Hallbeck, som presenterade sina rön vid konferensen Neuroscience 2014 i Washington DC.

LiU-forskare fann feberns källa

Feber är ett svar på inflammation och triggas av ett påslag av signalämnet prostaglandin. Forskare vid Linköpings universitet kan nu visa exakt var dessa ämnen tillverkas – ett fynd som öppnar vägen för mer specifika läkemedel.