10 oktober 2018

En färsk studie som presenteras i tidskriften Nature Communications visar hur innerörat bearbetar talljud, något som hittills varit okänt. Bakom upptäckten står forskare från bland annat Linköpings universitet.

Ear of a small newborn child close-up. A little hair os visible too Foto IstockI ett samarbete mellan Sverige, Danmark, USA, England och Indien har forskare nu tagit reda på hur bearbetningen av talljud fungerar i innerörat. Deras upptäckt är en viktig pusselbit för att förstå hur innerörat och hörselsinnet fungerar. Fynden presenteras i en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

– Talljudet i innerörat består av två komponenter. Den ena komponenten är detaljvariationen i ljudet. Den andra komponenten är de yttre kanterna i talljudet, det så kallade höljet, säger Anders Fridberger, professor i neurovetenskap vid Linköpings universitet och en av artikelns två huvudförfattare.

Kodning av talliknande ljud

Anders Fridberger Foto Thor BalkhedHöljet, som varierar relativt långsamt, kan betraktas som den övergripande strukturen i talsignalen. Forskare har tidigare visat att det är höljet som är viktigast för att uppfatta vad någon säger.

– Men vad man tidigare inte vetat är hur innerörat avkodar talsignalens hölje. Det är det vi tagit reda på och det är en ny upptäckt, säger Anders Fridberger.

Innerörat alstrar små elektriska strömmar varje gång det kommer in ljud i det, det omvandlar ljud till elektriska signaler som leds vidare till hjärnan. Genom att lägga in små elektroder i hörselgången hos försökspersoner, och även placera elektroder nära hörselsnäckan hos patienter som opererats, har forskarna kunnat registrera innerörats kodning av talliknande ljud.

Särskild sorts elektriska signaler

LiU-forskare undersöker i samarbete med ett internationellt forskarlag hur ett inneröra fungerar. Foto Thor BalkhedGenom upptäckten har forskarna förstått att talsignalen ger upphov till en särskild sorts elektriska signaler till hjärnan. De signalerna skiljer sig från de signaler som uppkommer från andra typer av ljud.

– Det är både märkligt och oväntat, säger Anders Fridberger.

Viktig pusselbit

Forskarnas upptäckt är en viktig pusselbit för att förstå hur innerörat fungerar. Innerörat är inbäddat i ett tjockt ben och därför svåråtkomligt och komplicerat att studera. Därför är det idag svårt att diagnostisera exakt var i innerörat en skada finns.

– Vi tror att vår upptäckt på sikt kan förbättra diagnostiken för olika hörselrubbningar, det finns ett stort behov av att förbättra den. Men mycket arbete återstår, säger Anders Fridberger.

Nature Communications

Kontakt

Relaterad forskning

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.