Hjärnans immuncell - en länk mellan inflammation och depression

Var fjärde person i Sverige kommer någon gång under sin livstid drabbas av en så allvarlig depression att den kräver behandling. Tänk om man genom att förstå hjärnans kretsar som styr om man mår bra eller dåligt skulle kunna hitta nya bättre behandlingsmetoder. Möt LiU-professorn David Engblom. 

Professor David Engblom. Professor David Engblom. Per Groth

– Jag har alltid fascinerats av hjärnan, även innan jag började forska om den. Hjärnan ligger nära jaget och är ett otroligt spännande organ. ”Man är sin hjärna” på ett helt annat sätt än vad ”man är sin lever”, säger professor David Engblom.

David Engblom påbörjade sin forskarbana under sina läkarstudier vid Linköpings universitet och trivdes bra – så bra att han valde forskningen på heltid. Efter doktorandstudier samt en treårig post doc i Tyskland leder David, sedan drygt tio år tillbaka, sin egen forskargrupp vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) på Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE).

Gruppen studerar hur inflammatoriska sjukdomar eller en pågående inflammation i kroppen påverkar hjärnans nervcellskretsar som styr om man mår bra eller dåligt. När man är frisk råder balans mellan dessa kretsar, men vid olika sjukdomstillstånd rubbas denna. 

Koppling mellan inflammation och nedstämdhet

Infärgade immunceller.Infärgade immunceller (mikroglia) i hjärnan som verkar som en länk mellan inflammation och nedstämdhet. Foto: David EngblomI forskargruppens senaste studie har man kunnat påvisa att hjärnans immunceller, mikroglia, aktiveras vid inflammation i experimentella modeller. Något som i sin tur leder till att man upplever obehagskänslor och blir nedstämd (se faktaruta nedan). Om du har en inflammation i kroppen och det gör att du mår dåligt, så agerar med andra ord hjärnans immunceller som en länk mellan de immunceller som har aktiverats ute i kroppen och hjärnans bestraffningssystem. Du upplever obehag, vill dra dig undan och känner nedstämdhet.

– Utöver nyfikenhetsaspekten, att förstå varför man mår som man gör när man exempelvis har influensa, blir våra fynd även högst kliniskt intressanta vid kroniska inflammatoriska sjukdomar som till exempel reumatism och MS, säger David Engblom.

Ett flertal studier tyder på att inflammation kan vara en bidragande orsak till depression. Hos människor med depression har forskarna identifierat en subgrupp med ökad inflammatorisk aktivitet. Vidare är det visat att man har en ökad risk att få en depression vid kronisk inflammatorisk sjukdom.

Beteendemodeller viktiga för förståelsen

Att studera depression är dock inte helt trivialt. Ett inflammationspåslag ute i kroppen ändrar nivåerna av hundratals molekyler i olika delar hjärnan. Av dessa är det bara ett fåtal som är viktiga för hur du mår.

– Inom psykiatrin finns det idag inga molekylära eller cellulära förändringar som på ett direkt sätt kan säga om en person är deprimerad eller inte. I slutänden är det därför ofta beteendedata och modeller som är viktiga för vår förståelse. Om de mekanismer som vi har identifierat i lite mer akuta inflammatoriska modeller är aktiva och relevanta i en deprimerad person återstår att se, säger David Engblom.

Goda möjligheter vid LiU och RÖ

De goda möjligheter som finns att koppla grundforskning till klinisk forskning vid Linköpings universitet och Region Östergötland spelar en viktig roll för fortsatt forskning. I en pågående klinisk studie, ledd av professor Markus Heilig och universitetslektor Paul Hamilton vid Psykiatriska kliniken på US, får personer med depression och ökat inflammatoriskt svar en specifik antiinflammatorisk behandling mot molekylen IL-6. Förhoppningsvis kommer behandlingen att mildra depression. Om en positiv effekt kan iakttas i kliniken, kommer denna att studeras på molekylär nivå av David Engbloms forskargrupp i laboratoriet.

Artikeln har publicerats i Forskning & Utveckling 2/19.

FAKTA. Vid en inflammation frigör kroppens försvarsceller (immuncellerna) små molekyler (cytokiner) som aktiverar olika försvarsvägar. Cytokinerna binder bland annat till blodkärlens väggar (endotelet), vilket frisätter en signal som aktiverar hjärnans immunceller (mikroglia). Mikroglia i sin tur tillverkar hormonliknande fettsyror (prostaglandiner), som verkar genom att binda till nervceller i hjärnans belöningskrets och dämpa ”må bra signalen”. Resultatet blir att du uppfattar att du mår dåligt, känner obehag och nedstämdhet.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll