Ett hjälpsamt kök, ett kul spel för hela familjen, skålar och tallrikar som inbjuder till att njuta av maten, ett kylskåp där service och matleveranser ingår i köpet, ett nytt material tillverkat av rester från öltillverkning eller en vacker bok där alla smarta husmorstips finns samlade. Det är några av de femton olika lösningar studenter på masterutbildningen i design föreslagit för att minska matsvinnet.
En tredjedel av all mat som produceras blir till avfall. Ska vi lyckas föda hela jordens befolkning i framtiden utan stora ingrepp i miljön krävs nytänkande inom alla områden;
i producentledet, i livsmedelsindustrin, på restauranger, i mataffärer och inte minst i våra dagliga liv. Det var utgångspunkten för studenternas projektarbete under hösten, de fick själva välja vilken del i kedjan de ville arbeta med.
– De har verkligen antagit utmaningen att minska matsvinnet med hjälp av design och få oss att ändra våra beteenden. Jag är stolt över resultatet av deras arbete, säger Renee Wever, professor i industriell design, när utställningen av deras arbeten invigs på Elsas hus i Linköping.
Malin Müller valde att intervjua barn i sin hemstad Kiruna.
– De fick ta en bild på sin tallrik när de ätit färdigt, om det var mat kvar fick de förklara varför. Det tyckte de var jättekul. En pojke tänkte att om all mat såg ut som en tårta så skulle han alltid äta upp och hans syster ville ha en tallrik i tre delar så att inte såsen rann ihop med övriga maten. Barn har så mycket roliga idéer så jag bestämde mig för att göra ett spel där barn och föräldrar samarbetar, berättar hon.
Hon kallar spelet Morot – playing with food for a brighter future, och har också tagit fram en morot att hänga på väggen med små blå lysdioder runtom. I en mobilapp får sedan familjen utföra olika uppdrag tillsammans som minskar matsvinnet, ett uppdrag kan vara ett göra en matlista för veckan och ett annat att göra en middag av rester.
– När uppdraget är utfört tänds ett antal lampor beroende på uppdragets svårighetsgrad och det gäller för familjen att få hela moroten tänd på en vecka. Sedan börjar det om. Går det dåligt med uppdragen en vecka är det bara att ta nya tag nästa, säger hon.
– Det är för att samla all den kunskap kring hushållning som nu håller på att försvinna, förklarar han.
Hanna Nordenö intervjuade ett antal familjer och kollade vad som blev över hos dem. Efter det tog hon fram sin Bring back bag.
– Det är en kasse som man kan packa full med sådant som blir över och ta tillbaka det till affären. Där kan överblivna varor tas om hand och lagas till, säger hon.
Meike Remiger valde att designa ”Mindful tableware”, skålar och fat i olika storlekar och med oregelbunden form. Hon visar ett antal frigolitformar som leran formas kring.
– Om maten serveras i olikt formade vackra skålar tänker man mer på vad man äter och risken är mindre att man bara skyfflar den i sig, säger hon.
– Man prenumererar på veckans recept, precis som på Linas matkasse. Maten kommer i lådor som passar direkt in kylens olika klimatzoner. Servicen av kylen ingår också i konceptet, säger han.
De tolv masterstudenterna har alla tagit fram var sin egen lösning, men på utställningen visas också lösningar de arbetat med i grupp:
Gustav Thorslund har tillsammans med Caspar Reuterswärd, Evan Palangio och Linqi Lyn Cao tagit fram ett helt nytt material av det som återstår efter öltillverkningen, främst malt.
De har pressat ut fukten ur resterna och blandat med lim till ett material som liknar kork, BSG, Brewers Spent Grains.
– Vi har blandat i ett miljövänligt lim, ungefär 20 procent verkar vara lagom för att få en lätt och stark yta, säger han.
Matsvinnet är bara en av de samhälleliga utmaningar studenterna på den internationella masterutbildningen ska tackla, nya utmaningar får de under våren.
– Design ska driva förändring. Det är en viktig del i vår masterutbildning i design, säger Stefan Holmlid, professor i design med inriktning tjänster, som tillsammans med Renee Wever och Jonas Löwgren, professor i interaktions- och informationsdesign, ansvarar för den internationella masterutbildningen som startade hösten 2017.
En tredjedel av all mat som produceras blir till avfall. Ska vi lyckas föda hela jordens befolkning i framtiden utan stora ingrepp i miljön krävs nytänkande inom alla områden;
i producentledet, i livsmedelsindustrin, på restauranger, i mataffärer och inte minst i våra dagliga liv. Det var utgångspunkten för studenternas projektarbete under hösten, de fick själva välja vilken del i kedjan de ville arbeta med.
– De har verkligen antagit utmaningen att minska matsvinnet med hjälp av design och få oss att ändra våra beteenden. Jag är stolt över resultatet av deras arbete, säger Renee Wever, professor i industriell design, när utställningen av deras arbeten invigs på Elsas hus i Linköping.
Behovsanalys
I uppgiften ingick även ett göra en undersökning för att ta reda på hur behoven ser ut och vilka problem det är som behöver lösas.Malin Müller valde att intervjua barn i sin hemstad Kiruna.
– De fick ta en bild på sin tallrik när de ätit färdigt, om det var mat kvar fick de förklara varför. Det tyckte de var jättekul. En pojke tänkte att om all mat såg ut som en tårta så skulle han alltid äta upp och hans syster ville ha en tallrik i tre delar så att inte såsen rann ihop med övriga maten. Barn har så mycket roliga idéer så jag bestämde mig för att göra ett spel där barn och föräldrar samarbetar, berättar hon.
Hon kallar spelet Morot – playing with food for a brighter future, och har också tagit fram en morot att hänga på väggen med små blå lysdioder runtom. I en mobilapp får sedan familjen utföra olika uppdrag tillsammans som minskar matsvinnet, ett uppdrag kan vara ett göra en matlista för veckan och ett annat att göra en middag av rester.
– När uppdraget är utfört tänds ett antal lampor beroende på uppdragets svårighetsgrad och det gäller för familjen att få hela moroten tänd på en vecka. Sedan börjar det om. Går det dåligt med uppdragen en vecka är det bara att ta nya tag nästa, säger hon.
Bring back bag
Ola Karlsson har tillverkat en bok med husmorstips, med rustika pärmar i trä och rygg av läder.– Det är för att samla all den kunskap kring hushållning som nu håller på att försvinna, förklarar han.
Hanna Nordenö intervjuade ett antal familjer och kollade vad som blev över hos dem. Efter det tog hon fram sin Bring back bag.
– Det är en kasse som man kan packa full med sådant som blir över och ta tillbaka det till affären. Där kan överblivna varor tas om hand och lagas till, säger hon.
Meike Remiger valde att designa ”Mindful tableware”, skålar och fat i olika storlekar och med oregelbunden form. Hon visar ett antal frigolitformar som leran formas kring.
– Om maten serveras i olikt formade vackra skålar tänker man mer på vad man äter och risken är mindre att man bara skyfflar den i sig, säger hon.
Kyl i moduler
Gustav Thorslund byggde ett kylskåp i moduler som också är en tjänst. Kylskåpet består av lådor med olika temperatur, allt för att maten ska hålla sig fräsch så länge som möjligt.– Man prenumererar på veckans recept, precis som på Linas matkasse. Maten kommer i lådor som passar direkt in kylens olika klimatzoner. Servicen av kylen ingår också i konceptet, säger han.
De tolv masterstudenterna har alla tagit fram var sin egen lösning, men på utställningen visas också lösningar de arbetat med i grupp:
Gustav Thorslund har tillsammans med Caspar Reuterswärd, Evan Palangio och Linqi Lyn Cao tagit fram ett helt nytt material av det som återstår efter öltillverkningen, främst malt.
De har pressat ut fukten ur resterna och blandat med lim till ett material som liknar kork, BSG, Brewers Spent Grains.
– Vi har blandat i ett miljövänligt lim, ungefär 20 procent verkar vara lagom för att få en lätt och stark yta, säger han.
Ett hjälpsamt kök
Intill deras snickrade bord står The Nudging kitchen, ett kök som undervisar ägaren i hur mat av olika slag ska hanteras för att klara sig så bra som möjligt liksom Vegideli, en disk tänkt för en mataffär där överbliven frukt och grönsaker blir till smoothies och olika inläggningar.Matsvinnet är bara en av de samhälleliga utmaningar studenterna på den internationella masterutbildningen ska tackla, nya utmaningar får de under våren.
– Design ska driva förändring. Det är en viktig del i vår masterutbildning i design, säger Stefan Holmlid, professor i design med inriktning tjänster, som tillsammans med Renee Wever och Jonas Löwgren, professor i interaktions- och informationsdesign, ansvarar för den internationella masterutbildningen som startade hösten 2017.
