Gamla mobiler får nytt liv

68 mobiler och två surfplattor blev resultatet när studenterna på masterprogrammet i design, som en del i utbildningen, arrangerade gravöl för gamla mobiler. För alla har inte så lätt att släppa taget om sin gamla mobil.

Matilda Wallén, Solith af Malmborg, Dong Wang och Mina Mani Kashani. THOR BALKHED

Mitt på golvet på Visualiseringscenter i Norrköping står en gul…. ja, är det en vagga eller är det en kista? Det är faktiskt en kombination. Uttrycket ”från vaggan till graven” är väl känt. Men ”från vaggan till vaggan” handlar om att ge nytt liv till gamla saker.
- Som privatperson kan det vara svårt att bli av med gamla telefoner, de blir lätt liggande kvar hemma i någon låda, säger Matilda Wallén, en av studenterna som arrangerat Gravöl. Man kan lämna den på återvinningsstationerna men vad händer med den sen? Ofta hamnar elektronikskrot i fattiga delar av världen där barn arbetar med att återvinna materialet som ibland är skadliga ämnen. Dessutom är gruvdrift dyrt, har stor klimatpåverkan och påverkar både djur och människor. Då är bättre att använda de metaller som redan finns ovan jord, till exempel i gamla mobiler.

Älsklingstelefon

Foto THOR BALKHEDSorl och samtal bryts med jämna mellanrum av applåder när någon lägger en telefon i den gula vaggan. En av dem är Göran Palmquist.
- Det var frugan som hade läst om det här evenemanget på facebook. Så jag sorterade ut några gamla mobiler och gick hit, säger han samtidigt som han köper sig en öl, det är ju ändå gravöl. Jag tycker inte det är svårt att lämna dem ifrån mig, jag har varken känslor för eller känslig information i dem.

Men faktum är att många kan ha svårt för att skiljas från sina gamla telefoner. I en tidigare kurs undersökte studenterna människors förhållande till sina mobiler. Där framkom att vissa har emotionella känslor för sina telefoner, man lever ju väldigt nära den. Det finns också en oro för vad som händer med informationen i telefonerna. Därför blir telefonerna kvar hemma eller man ger bort dem till barn eller föräldrar och blir kvar inom familjen.
- Det här är en älsklingstelefon, den är så liten och bra. Hade den inte varit trasig hade jag behållit den, säger Jonas Löwgren, lärare i ”visual media” på masterprogrammet i design, samtidigt som han lägger den i vaggan. Jag tycker att det här evenemanget är jättebra och vaggan är en lysande idé.

En samhällsutmaning

Evenemanget ingår som en del i den första studiokursen på masterprogrammet i design. Där är uppgiften att titta på olika samhällsutmaningar.
- Tanken var först att vi skulle göra ett ”repair café". Men så kom vi istället på idén med att ta hand om gamla mobiltelefoner, säger Matilda Wallén. Återbruk och återvinning är ju en samhällsutmaning. Dessutom har vi läst om ”e-waste” i en tidigare kurs och tänkte att vi kunde kombinera två saker i ett evenemang.

Vad händer med mobilerna som ni samlar in?
- Ett företag köper in dem. Priset för nyare och fungerande modeller kan vara uppåt 800 kronor. De som går repareras, säger Matilda Wallén. Resten har ett skrotvärde på 50 kronor per kilo. Så det blir kanske inte så mycket pengar men det vi får in skänker vi till Naturskyddsföreningen.

Foto THOR BALKHEDVarför valde ni Visualiseringscenter?
- Vi ville vara på en offentlig plats, dit allmänheten lätt kunde ta sig. Och Visualiseringscenter var väldigt positiva.
Syftet med Gravöl var inte enbart att samla in telefoner utan lika mycket att informera och nå ut till allmänheten om hur mobiler och metaller relaterar till miljöproblemen. Kvällens två föreläsare hade båda koppling till LiU:s forskning om hållbarhet.

Efter evenemanget har många hört av sig och vill lämna in telefoner i efterhand. Så de första siffrorna kan komma att stiga. Studenterna funderar nu på en permanent lösning där vaggan kan finnas tillgänglig för allmänheten.

I gruppen bakom evenemanget står studenterna Matilda Wallén, Solith af Malmborg, Dong Wang och Mina Mani Kashani. Kursen heter Studio 1: Repair och ingår i Masterprogrammet i design.

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll