14 februari 2020

Sveriges slöjdforskare samlades på Linköpings universitet för att etablera ett nationellt nätverk, SLÖJDforsk. Syftet är att stärka slöjdforskningens position inom akademin och ge slöjdämnet en röst i skolpolitiken.

Smala figurer som gjorts av naturpinnar med en kvist kvar.var


På sätt och vis blev det en historisk konferens som hölls i slöjdlokalerna i Key-huset på Campus Valla de sista dagarna i januari. Då skapades ett nytt nätverk, SLÖJDforsk, och för första gången har slöjdforskningen fått en gemensam, nationell plattform.

Vad är anledningen till att SLÖJDforsk bildats – och just nu?

– Det finns en rad anledningar. Slöjdforskningen är stor nog för att bilda ett eget forskningsfält. Idag görs en hel del forskning inom området, det mesta som en inriktning inom pedagogiskt arbete och didaktik. Det behövs en samlad struktur för slöjden som ett forskningsämne i egen rätt, säger Erik Sigurdson, slöjdforskare och gästlektor på Institutionen för kultur och samhälle, IKOS.
– Och trots att det kommer att bli en stor brist på ämneslärare har slöjdämnets plats i lärarutbildningarna diskuterats. SLÖJDforsk är tänkt att vara en samtalspart för myndigheter som har inflytande över slöjden i skolan och allmänt i samhället.

Deltagarna i SLÖJDforskEfter LiU:s humaniorautredning har Erik Sigurdson tillsammans med Frida Berntsson, lektor på IKOS, haft uppdraget att se över hur slöjdämnets vetenskaplighet kan förstärkas.
I konferensen den 30-31 januari deltog 18 slöjdforskare, varav tre LiU-forskare. Moderator var Marléne Johansson, professor i slöjd vid Göteborgs universitet, där det också finns en forskarskola för bild och slöjd, stödd av Vetenskapsrådet.

– Mötet kom delvis till för att stötta utbildningsmiljön för slöjdämnet här. Utöver LiU är det tre lärosäten som har slöjdlärarutbildning och som i olika utsträckning har slöjdforskning. Vi har redan ett nära samarbete sinsemellan, med SLÖJDforsk vill vi utveckla det ännu mer. Nu hoppas vi på att få medel från Riksbankens Jubileumsfond för att kunna etablera ett forskningsfält för slöjd inomvetenskapligt.
– Återväxten av nya forskare ser bättre ut än på länge, med ett tiotal yrkesverksamma slöjdforskare och för tillfället åtta doktorander. Nu behöver vi diskutera ihop oss om hur vi ska kunna etablera ett eget vetenskapsområde. Vad ska beforskas? Utifrån vilka perspektiv och i vilket syfte?

Slöjden är styvmoderligt behandlad på många fronter. Vilken relevans har den i samhället idag?
– Större än man kan tro. Slöjdområdet har en enorm potential för till exempel designutveckling, konstruktion och inte minst hållbarhet. Slöjden ger en viktig materialkunskap, man får erfarenhet av att bedöma kvalité och möjliga användningsområden. Man lär sig helt enkelt att tänka material, vet vad de går för och förstår hur trä, metall eller textil kommer att reagera i olika processer.

Idag finns en oro för att allt färre ungdomar – och vuxna – brukar sina händer praktiskt. Vad är det de går miste om?
– Sinnlighet, kreativitet, stolthet. Känslan av att kunna göra saker på egen hand och klara sig själv. Dessutom har slöjd och hantverk varit en av förutsättningarna för all samhällsutveckling.

Senaste nytt från LiU

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.