28 januari 2020

Forskning och kunskapsspridning är viktigt när barns rättigheter ska tillämpas i praktiken. Barnombudsmannen fortsätter sitt arbete med att öka kunskapen om barnkonventionen som lag.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin vid Barnafridskonferensen 2020
Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin vid Barnafridskonferensen 2020. Fotograf: Ulrik Svedin.

- Nu när barnkonventionen blivit lag måste beslutsfattare och andra som arbetar med barn alltid ha ett barnrättsperspektiv. Barnkonventionen omfattar alla barn i Sverige, oavsett etnicitet eller om de är här legalt eller illegalt, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.

Detta ställer höga krav på svenska myndigheter, och på alla yrkesverksamma som möter barn. Elisabeth Dahlin understryker att det kommer att ta tid innan allt sätter sig.

- Den nya lagen innebär inte att det blir bra för alla barn per automatik men på sikt kommer utsatta barn få det bättre. Vi vet att det sker ett stort arbete hos kommuner, regioner och myndigheter för att tillämpningen av barnkonventionen ska bli rätt.

Barnombudsmannen ska stödja kommuner, regioner och särskilt berörda myndigheter med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter utifrån barnkonventionen. Bara 48 procent kände till att barnkonventionen skulle bli lag enligt en enkät som Barnombudsmannen genomförde hösten 2019.

- Det handlar om att höja kunskapen generellt. Det är viktigt att barnen kommer till tals i alla frågor som rör dem. FN har till exempel kritiserat Sverige för att många barn inte känner till sina rättigheter. Men barns kunskap om barnkonventionen ökar. Vi har genomfört undersökningar som visar att barns kunskaper om deras egna rättigheter har ökat under senare år. 2008 kände ungefär vart femte barn till barnkonventionen, en andel som ökat till vartannat barn 2018.

Barnombudsmannen har tagit fram olika typer av utbildningar, för yrkesverksamma inom olika verksamheter och för barn. Webbkursen ”Mina rättigheter” är en stor satsning.

- Den riktar sig till barn i åldrarna 0—18 år och har tagits fram tillsammans med barn. Den är anpassad för olika åldersgrupper och för barn med funktionsnedsättning. Lärarna kommer att ha en viktig roll. Våra undersökningar visar att barn vänder sig till skolan när de vill ha kunskap. Inte till kompisar, föräldrar eller internet.

Vilken betydelse har forskningen för arbetet med barns rättigheter?
- Forskning kring frågor som rör barn är jätteviktig. Det krävs vetenskaplig evidens för att ta beslut och göra bedömningar. Men då är det också viktigt att beslutsfattarna tar till sig forskningen.

Vad hoppas du på i framtiden?
- Att barns rättigheter ska få fullt utrymme i samhället, att barnen kommer till tals. Att en enda vuxen lyssnar på ett barns berättelse kan göra skillnad för det barnet!
Flera olika utredningar pågår för att se över hur svensk lagstiftning påverkas av förändringen. Bland annat barnkonventionsutredningen som tillsattes 2018 och kommer med sitt betänkande i november 2020.

Senaste nytt från LiU

En man som håller händerna runt en illustration av ett hjärta.

Pristagaren: ” Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar”

Tino Ebbers är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.

Porträtt av kvinna (Seetha Murty)

Två förkämpar för barnen blir hedersdoktorer

Den indiska rektorn Seetha Murty har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med barns och ungas lärande. Den amerikanska professorn Cindy W. Christian har ägnat sin karriär åt att utveckla omhändertagandet av misshandlade barn.

Linköpings Studentsångare går i fängelse

I tre terminer har Jakob Grubbström som frilansare lett körsång med intagna på Skänningeanstalten. Som Director Musices på LiU tar han nu Linköpings studentsångare med sig in i fängelset.