12 maj 2025

Framtiden kommer att innebära många utmaningar för de grödor som vi odlar, inte minst från klimatförändringar. Forskare vid Linköpings universitet har undersökt vilken betydelse vildväxande kummin kan ha för framtida odlingen av kryddan.

Kummin
Kummin

Kummin (Carum carvi) är en av världens viktigaste kryddor och arten har odlats sen medeltiden. Finland står för närvarande av 20 - 30 % av den globala kumminmarknaden så det är en viktig odlad växt i Norden.
- Det projekt som studien ingick i är ett Nordiskt samarbetsprojekt, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Linköpings universitet.

I samband med domesticering och växtförädling går mycket genetisk diversitet förlorad och de vilda förfäderna och släktingarna till grödor har betydligt högre genetisk mångfald och det är viktigt att dessa genetiska resurser inte går förlorade. Gener från vildväxande kummin kan komma att visa sig vara viktiga för framtida kumminförädling. Eftersom kummin växt vilt i Norden under tusentals år har den anpassat sig till bland annat de unika ljusförhållanden som råder här med långa, svala, ljusa somrar.

- Genom att korsa in gener för detta i högproduktiva förädlade kumminsorter från sydligare breddgrader kan dessa bli bättre lämpade att odlas i Norden. Sen vet vi oftast inte vad som kommer att vara användbart av den vilda kumminens gener. Bara att ju mer genetisk mångfald som finns desto större är sannolikheten att något av det är av nytta för människan, säger Jenny Hagenblad.

Forskare från fem länder kartlade 16 populationer och fann ett tydligt öst–västligt mönster i genetiken, format av både istidens spridningsvägar och mänsklig påverkan.

- Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den genetiska variationen fördelade sig längs en öst-västlig gradient och att människan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildväxande kummin. Baserat på de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet


Relaterat innehåll

Campus US med körsbärsblom i förgrunden.

SciLifeLab Linköping

SciLifeLab Linköping, är en lokal och nationell forskningsinfrastruktur, med unika teknologier och expertkompetens tillgänglig för akademiska forskare och industrin inom forskningsfältet livsvetenskaper, hälsa och datadriven life science.

Ängsytor i undervisningen: Nu går studenterna med håven

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.

Grafik

Dynamiska implantat för precisionsmedicin – samspel mellan fysik och biologi

En detaljerad inblick i gränssnittet mellan implantat och vävnad. Genom att kombinera ingenjörskunskap inom implantatutveckling med biofysik och farmakologi driver detta projekt utvecklingen av smartare läkemedelsimplantat för finjusterad dosering.

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.