12 maj 2025

Framtiden kommer att innebära många utmaningar för de grödor som vi odlar, inte minst från klimatförändringar. Forskare vid Linköpings universitet har undersökt vilken betydelse vildväxande kummin kan ha för framtida odlingen av kryddan.

Kummin
Kummin

Kummin (Carum carvi) är en av världens viktigaste kryddor och arten har odlats sen medeltiden. Finland står för närvarande av 20 - 30 % av den globala kumminmarknaden så det är en viktig odlad växt i Norden.
- Det projekt som studien ingick i är ett Nordiskt samarbetsprojekt, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Linköpings universitet.

I samband med domesticering och växtförädling går mycket genetisk diversitet förlorad och de vilda förfäderna och släktingarna till grödor har betydligt högre genetisk mångfald och det är viktigt att dessa genetiska resurser inte går förlorade. Gener från vildväxande kummin kan komma att visa sig vara viktiga för framtida kumminförädling. Eftersom kummin växt vilt i Norden under tusentals år har den anpassat sig till bland annat de unika ljusförhållanden som råder här med långa, svala, ljusa somrar.

- Genom att korsa in gener för detta i högproduktiva förädlade kumminsorter från sydligare breddgrader kan dessa bli bättre lämpade att odlas i Norden. Sen vet vi oftast inte vad som kommer att vara användbart av den vilda kumminens gener. Bara att ju mer genetisk mångfald som finns desto större är sannolikheten att något av det är av nytta för människan, säger Jenny Hagenblad.

Forskare från fem länder kartlade 16 populationer och fann ett tydligt öst–västligt mönster i genetiken, format av både istidens spridningsvägar och mänsklig påverkan.

- Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den genetiska variationen fördelade sig längs en öst-västlig gradient och att människan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildväxande kummin. Baserat på de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet


Relaterat innehåll

Ängsytor i undervisningen: Nu går studenterna med håven

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.

Grafik

Dynamiska implantat för precisionsmedicin – samspel mellan fysik och biologi

En detaljerad inblick i gränssnittet mellan implantat och vävnad. Genom att kombinera ingenjörskunskap inom implantatutveckling med biofysik och farmakologi driver detta projekt utvecklingen av smartare läkemedelsimplantat för finjusterad dosering.

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Senaste nytt från LiU

LiU och Region Östergötland satsar på AI och precisionshälsa

Ett centrum för informationsdriven precisionshälsa och en gemensam innovationsarena. LiU och Region Östergötland satsar inom områdena life science, medtech, innovation och informationsdriven precisionshälsa i ett nytt samarbetsavtal.

Den nya tekniken HILA-MR visas up på en mässa.

Ny typ av roderställdon tänker som en dator

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny typ av roderställdon som styrs med algoritmer – som en dator. Tekniken kan revolutionera framtidens flyg genom att spara både vikt, plats och energi.

Ängsytor i undervisningen: Nu går studenterna med håven

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.