12 mars 2020

Som affärsutvecklare på det finska gasbolaget Gasum har Sofie Lärkhammar fått en spännande – och viktig – start på arbetslivet. Från utbildningen på LiU och civilingenjörsprogrammet EMM finns det saker hon aldrig glömmer.

Sofie Lärkhammar.
Någon gång på högstadiet väcktes intresset för miljö ochnatur. - Nu har jag läst och hört så mycket att engagemanget inte går attstänga av. Det finns där. Samtidigt gäller det att hålla det på en nivå så attman orkar med i längden. Fotograf: Magnus Johansson

Bygger ut biogas

Det tar ett par dagar att få tag på Sofie Lärkhammar för den här intervjun. Hon är på resande fot och träffar lantbrukare, kommunala tjänstemän och andra intressenter för att diskutera en planerad kommande produktionsanläggning för flytande biogas. Blir planerna verklighet, och Sofie bedömer chanserna som goda, blir det en av Gasums större anläggningar.

Jobbet som affärsutvecklare innebär just detta: att kartlägga marknaden för framtida biogasanläggningar i det finska gasbolagets regi. Och dessutom vara med som projektledare fram till det definitiva investeringsbeslutet.

"Visst kan jag bli nedstämd och frustrerad av klimatförändringen. Men då brukar jag fråga mig själv om jag bara ska strunta i allt och det kan jag inte. Foto Magnus Johansson

I dagarna fyller Sofie två år på jobbet.

- Hm… vad tror du, ska man bjuda på tårta då, säger hon när vi träffas i ett litet konferensrum på Gasums kontor på andra sidan Linköpings järnvägsstation.

- Det är häftigt att ha det här jobbet så tidigt i karriären. Att få vara med och driva utvecklingen av biobaserad cirkulär ekonomi känns spännande och meningsfullt. Det händer väldigt mycket, och biogas är en viktig del av omställningen mot hållbara drivmedel.

Valde LiU med hjärtat

Efter examen 2017 på civilingenjörsprogrammet EMM (Energi, miljö, management) jobbade Sofie på ett cleantechbolag i Kista – Climeon – innan hon återvände till Linköping och tjänsten på Gasum. Att det blev just LiU och EMM var ingen självklarhet, utan mer en lycklig slump. Sofie visste att hon ville läsa något med miljö och hållbarhet, och kollade på flera utbildningar på andra universitet.

Men njae, flera kändes lite väl tekniska. Fanns det inget program som kombinerade teknik och matte med mjukare ämnen som management?

- Jag kommer ihåg hur jag stod hemma i köket och bläddrade i utbildningskatalogen från LiU. Plötsligt såg jag uppslaget om Energi, miljö, management. . . Det kändes rätt direkt, där hade vi det.

- Jag valde med hjärtat. Sen hade jag tur då frågan om hållbarhet bara blev mer och mer aktuell i samhället under utbildningens gång.

Minns övningen än

De fem åren på Campus Valla innebar också studentfackligt arbete och jobb med att arrangera Klimatveckan. Sofie engagerade sig också i Holgerspexet (”grymt kul erfarenhet som gett flera superhärliga vänner”) och läste ett år som utbytesstudent på universitetet i Edinburgh. Där blev hon också stammis på en musikpub där hon ofta sjöng och spelade tillsammans med andra gäster.

Från EMM-programmet är det framför allt en sak hon tagit med sig: systemtänkandet. Hela utbildningen genomsyras av ett brett perspektiv som betonar samband och påverkan mellan olika faktorer: investeringar handlar inte bara om ekonomi, utan även om miljö, och miljö är inte bara klimatpåverkan utan även försurning. . . Till exempel.

"Blyg, men pratglad." Så beskriver Sofie sig själv som liten. Som vuxen har hon övervunnit sin blyghet och uppträtt både på studentspex och musikpubar i Skottland.
Foto Magnus Johansson

Den 27-åriga Linköpingstjejen minns särskilt en övning.

- Det var både kul och frustrerande. Uppgiften var att bestämma vad som är mest miljövänligt: ett fartyg i metall som är tungt och drar mycket bränsle men är återvinningsbart, eller ett fartyg i plast som är lätt och drar lite bränsle, men inte går att återvinna. Det var knepigt. Svaret blev närmast ”det beror på”, utifrån vilka faktorer som bedöms som viktigast.

- Det systemtänkandet kommer jag aldrig kunna bli av med. Det är något som präglat mig och det är jag tacksam för.

Hopp och förtvivlan

I en intervju på liu.se 2014 berättade Sofie Lärkhammar, som då gick andra året på EMM, hur hon slets mellan hopp och förtvivlan när det gällde de stora miljöutmaningarna, inte minst klimathotet. Å ena sidan ett enormt engagemang och massor av konkreta förändringar, å andra sidan en stor tröghet och risken att allt ändå är otillräckligt.

Hon känner fortfarande likadant. Domedagsprofetiorna i media kan kanske väcka dem som inte inser hur allvarligt läget är, men själv vill hon hellre se framåt och fokusera på lösningar. Teknik kan lösa mycket, men inte allt.

- Jag är övertygad om att vi också behöver ändra vårt beteende och genomföra förändringar på samhällsnivå och i vårt ekonomiska system. Det är svårt, men det går. Tänk bara på hur bilen förändrade människors resande, eller hur internet förändrat vårt sätt att tillgodogöra oss information. Och så snabbt de förändringarna gått.

Industriell miljöteknik 40 år

Avdelningschefen Olof Hjelm har anledning att vara nöjd. Verksamheten vid Industriell miljöteknik har vuxit kraftigt under många år.

Civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management (EMM) är tillsammans med civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling (DPU) och mastersutbildningen Sustainability Management and Engineering (SUS) de viktigaste utbildningarna på Avdelningen för industriell miljöteknik. I år fyller avdelningen 40 år.

Allt började 1980 då avdelningens grundare tog över en kurs i miljöteknik. Intresset var inte jättestort, men några studenter gick kursen som växte i popularitet de efterföljande åren. Efter något år startades en andra kurs i miljökunskap som gjordes valbar på flera civilingenjörsutbildningar.

I slutet av 90-talet fick ämnet sin första professur. Den första lic-avhandlingen lades fram 1996 och 2002 den första doktorsavhandlingen. I takt med ökat fokus på miljöfrågor fortsatte verksamheten att växa på 2000-talet, inte minst efter 2010 då de ovan nämnda utbildningarna hade kommit igång ordentligt.

I dag har avdelningen 45 medarbetare och ungefär lika många miljoner i intäkter. Utmärkande är stark regional förankring, fokus på samverkan och praktiskt inriktad forskning. ”Vi vänder miljöproblem till möjligheter”, lyder mottot.

Jubileet firas den 19 mars med bland annat föreläsningar, debatter och en bankett på kvällen. - OBS: INSTÄLLT PGA CORONASMITTAN


Gör världen bättre med kunskap från LiU

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.