23 augusti 2020

Hållbara städer samt hur industrier kan dra nytta av varandra genom cirkulär ekonomi, det är innehållet i de projekt som fått medel genom EU-satsningen Horizon 2020.

Studenthuset på Campus Valla i Linköping
Studenthuset på Campus Valla i Linköping Fotograf: Anna Nilsen

Horizon 2020, EU:s största forsknings- och innovationsprogram någonsin, delar ut anslag för forskning kring att möta olika samhällsutmaningar. Två projekt där Linköpings universitet är partner har fått medel.

Det första projektet, som handlar om cirkulär ekonomi, Creation Of new value chain Relations through novel Approaches facilitating Long-term Industrial Symbiosis (CORALIS) får drygt 186 miljoner kronor, varav 9,5 miljoner kronor går till LiU. Syftet med projektet är att utveckla verktyg för, och öka kunskap om, industriell symbios, det vill säga hur industrier kan dra nytta av varandra. Hur exempelvis avfall från en industri kan användas som råmaterial i en annan.

CORALIS drivs av ett konsortium där Linköpings universitet är en av 29 partners. Murat Mirata vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) ansvarar för Linköpings universitets del i projektet.

– Det huvudsakliga målet för projektet är att hitta nya vägar för att fasa ut fossila bränslen i resurs- och energikrävande sektorer. För att göra det kommer vi att arbeta nära exempelvis industriella aktörer och forskningsinstitut. Dessa pengar innebär att vi genom tillämpad forskning kan bidra till ny kunskap om industriell symbios – och se till att kunskapen sprids, säger universitetslektor Murat Mirata.

Det andra projektet som tilldelas pengar är SMART-ER: ECIU University Research Institute for SMART European Regions. Här är det ECIU University som varit sökande, ett nätverk av 14 europeiska universitet där Linköpings universitet ingår. Totalt tilldelas projektet drygt 25 miljoner kronor och drygt 1,8 miljoner av dem går till Linköpings universitet.

Horisont 2020-finansieringen för SMART-ER Research Institute kommer att göra det möjligt för ECIU-universitetets medlemmar att gemensamt hantera komplexa samhällsutmaningar inom ramen för FN:s mål för hållbar utveckling. I fokus står att skapa hållbara städer och samhällen som är säkra, inkluderande och hållbara.

Detta projekt är blandfinansierat och får även stöd av Erasmus+.


Relaterat innehåll

Porträtt av Vlatko Milic.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Mattias Lindahl.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Gult sommarhus

Donerat sommarhus blir studentstipendier

I höstas fick universitetet en ovanlig donation: ett sommarhus utanför Åtvidaberg. Pengarna från försäljningen ska användas till resestipendier för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap.

Corinna Röver stående i en trappa.

Renskötseln i krigets skugga – då och nu

Efter Sveriges Natointräde riskerar den militära aktiviteten i områden där samer bedriver renskötsel att öka. Ett sätt att försöka förutspå vad som kan hända är att titta bakåt i historien. Det är vad ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska göra.

Porträttbild, vinnlig forskare.

Nytt verktyg kan mäta industrins cirkulära beredskap

Hur ska ett företag mäta sitt arbete med återtillverkning och cirkulär ekonomi? LiU-forskaren Jelena Kurilova-Palisaitiene har tagit fram ett verktyg för just detta. Enligt henne lämpar sig Sverige särskilt bra för återtillverkning.