22 maj 2019

Energieffektiviseringar i industrin ger ofta upphov till stora positiva bieffekter. Ibland är dessa väl så viktiga som energibesparingen i sig. Trots detta vägs dessa mervärden sällan in i besluten om att sänka energianvändningen.

Therese Nehler framför en hylla med publikationer från Avdelningen för energisystem. Den egna avhandlingen längst till höger. Bild: Mikael Sönne

Lång rad av bieffekter

I doktorsavhandlingen Non-Energy Benefits of Industrial Energy Efficiency – Roles and Potentials undersöker Therese Nehler dels vilka mervärden som kan uppstå, dels i vilken grad dessa ingår i underlaget vid beslut om olika energieffektiviseringar. Med framför allt intervjuer och enkäter har Nehler studerat flera stora, främst svenska, industriföretag.

Positiva bieffekter kan vara sådant som bättre arbetsmiljö, höjd produktivitet, mindre avfall och längre livslängd på maskiner. Vissa mervärden kan i sin tur ge upphov till andra positiva effekter; nya energisnåla lampor kan till exempel innebära bättre belysning (arbetsmiljö) vilket kan leda till mindre fel och högre produktivitet.

Therese Nehler har i detalj studerat energieffektiviseringar i stora tryckluftssystem.

- En vanlig åtgärd är att täta läckorna i ledningarna som leder tryckluften. Det sparar energi, men gör också att det pyser mindre vilket gör arbetsmiljö bättre och att belastningen på kompressorn minskar. Det ökar livslängden och minskar underhållsbehovet.

Therese Nehler.

- De här effekterna uppstår mer eller mindre direkt efter en åtgärd för energieffektivisering eller som fördröjda kedjeeffekter där ett mervärde leder till ett annat. Just antalet positiva mervärden var något som överraskade mig, säger Therese Nehler.

Komplexa orsakssamband

Tidigare undersökningar har visat att värdet av bieffekterna kan vara lika stort eller till och med större än energieffektiviseringen i sig. Annars är svårigheten att beräkna mervärdets storlek, och att omvandla det till kronor och ören, ett problem både för företagen och forskningen. Ofta är det också svårt att veta vad som beror på vad när det gäller ökad produktivitet eller förbättrad arbetsmiljö. Förändringar kan ha flera orsaker.

Sådana svårigheter gör att positiva mervärden relativt sällan vägs in i beslut om att spara energi. I vissa fall kan de dock användas som extra argument, och i undantagsfall till och med vara en del av motivet för hela investeringen.

- Ju större investeringar det handlar om, desto större är chansen att man beaktar mervärden. Kanske beror det på att risken ökar och att man därför behöver fler, och olika, argument.

Therese Nehler anser att det är viktigt att företagen tar hänsyn även till bieffekterna.

Ytterligare drivkrafter

- Ja, det kan spela stor roll. I dag vet vi att det är många energibesparande åtgärder som aldrig blir utförda. Väger man in mervärdet blir det ytterligare en anledning att verkligen ta beslut och göra något.

Finns det exempel på motsatsen också, negativa bieffekter?

- Här har jag inte lika mycket empiriska data, men det kan det absolut göra. En risk är att ny teknik ibland ökar behovet om arbetskraft i samband med implementering och att kostnaden då ökar för drift och underhåll.

I avhandlingen visar Therese Nehler också att en organisation som arbetar med energiledning kan dra nytta av nya typer av mervärden. Ett industriföretag som kontinuerligt genomför olika energiledningsaktiviteter ökar medvetenheten och intresset för energifrågor bland medarbetarna.

  • Therese Nehler försvarar sin avhandling i ACAS, A-huset, kl 10.15 den 29 maj. Huvudhandledare har varit Patrik Thollander, professor i energisystem.

Läs avhandlingen här

Läs en tidigare artikel om Therese Nehler

Senaste nytt från LiU

Ann-Charlotte Münger vid datorn.

Uppmärksammad utbildning om våld mot unga får fortsättning

Digital utsatthet. Gängkriminalitet. Det är några teman som ingår i en utbildning om våld och utsatthet bland skolelever som kunskapscentret Barnafrid nu tar fram. Målgruppen är lärare i grundskolan.

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.