22 maj 2019

Energieffektiviseringar i industrin ger ofta upphov till stora positiva bieffekter. Ibland är dessa väl så viktiga som energibesparingen i sig. Trots detta vägs dessa mervärden sällan in i besluten om att sänka energianvändningen.

Therese Nehler framför en hylla med publikationer från Avdelningen för energisystem. Den egna avhandlingen längst till höger. Bild: Mikael Sönne

Lång rad av bieffekter

I doktorsavhandlingen Non-Energy Benefits of Industrial Energy Efficiency – Roles and Potentials undersöker Therese Nehler dels vilka mervärden som kan uppstå, dels i vilken grad dessa ingår i underlaget vid beslut om olika energieffektiviseringar. Med framför allt intervjuer och enkäter har Nehler studerat flera stora, främst svenska, industriföretag.

Positiva bieffekter kan vara sådant som bättre arbetsmiljö, höjd produktivitet, mindre avfall och längre livslängd på maskiner. Vissa mervärden kan i sin tur ge upphov till andra positiva effekter; nya energisnåla lampor kan till exempel innebära bättre belysning (arbetsmiljö) vilket kan leda till mindre fel och högre produktivitet.

Therese Nehler har i detalj studerat energieffektiviseringar i stora tryckluftssystem.

- En vanlig åtgärd är att täta läckorna i ledningarna som leder tryckluften. Det sparar energi, men gör också att det pyser mindre vilket gör arbetsmiljö bättre och att belastningen på kompressorn minskar. Det ökar livslängden och minskar underhållsbehovet.

Therese Nehler.

- De här effekterna uppstår mer eller mindre direkt efter en åtgärd för energieffektivisering eller som fördröjda kedjeeffekter där ett mervärde leder till ett annat. Just antalet positiva mervärden var något som överraskade mig, säger Therese Nehler.

Komplexa orsakssamband

Tidigare undersökningar har visat att värdet av bieffekterna kan vara lika stort eller till och med större än energieffektiviseringen i sig. Annars är svårigheten att beräkna mervärdets storlek, och att omvandla det till kronor och ören, ett problem både för företagen och forskningen. Ofta är det också svårt att veta vad som beror på vad när det gäller ökad produktivitet eller förbättrad arbetsmiljö. Förändringar kan ha flera orsaker.

Sådana svårigheter gör att positiva mervärden relativt sällan vägs in i beslut om att spara energi. I vissa fall kan de dock användas som extra argument, och i undantagsfall till och med vara en del av motivet för hela investeringen.

- Ju större investeringar det handlar om, desto större är chansen att man beaktar mervärden. Kanske beror det på att risken ökar och att man därför behöver fler, och olika, argument.

Therese Nehler anser att det är viktigt att företagen tar hänsyn även till bieffekterna.

Ytterligare drivkrafter

- Ja, det kan spela stor roll. I dag vet vi att det är många energibesparande åtgärder som aldrig blir utförda. Väger man in mervärdet blir det ytterligare en anledning att verkligen ta beslut och göra något.

Finns det exempel på motsatsen också, negativa bieffekter?

- Här har jag inte lika mycket empiriska data, men det kan det absolut göra. En risk är att ny teknik ibland ökar behovet om arbetskraft i samband med implementering och att kostnaden då ökar för drift och underhåll.

I avhandlingen visar Therese Nehler också att en organisation som arbetar med energiledning kan dra nytta av nya typer av mervärden. Ett industriföretag som kontinuerligt genomför olika energiledningsaktiviteter ökar medvetenheten och intresset för energifrågor bland medarbetarna.

  • Therese Nehler försvarar sin avhandling i ACAS, A-huset, kl 10.15 den 29 maj. Huvudhandledare har varit Patrik Thollander, professor i energisystem.

Läs avhandlingen här

Läs en tidigare artikel om Therese Nehler

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.