25 juni 2019

Hittills har produktionsökning av biogas varit förknippat med en rad problem. Luka Šafarič vid Linköpings universitet har undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn. Hans avhandling visar att vilket organiskt material man matar in i reaktorn påverkar rötslammets tjocklek och i förlängningen effektiviteten.

Bio Gas Installation on a farm processing Cow DungVissa biogasreaktorer har problem med omrörning. Foto CreativeNature_nlDet var oklart varför vissa biogasreaktorer hade problem med omrörning av rötvätskor och varför tjockleken, viskositeten, ökar. Eftersom detta minskar effektiviteten i biogasprocessen ville jag ta reda på varför, säger Luka Šafarič, nybliven doktor vid Linköpings universitet.

Vägen till att öka produktionen av biogas går bland annat via substrat, det vill säga de organiska material som rötas i processen. Genom att introducera nya substrat och att öka inmatningen av substraten i biogasreaktorerna kan biogasproduktionen öka.

Försök med nya substrat och ökad inmatning har dock lett till problem, bland annat att rötvätskorna ibland blir mer trögflytande och svårare att blandas om i biogasreaktorn.

Luka Šafarič har i sin doktorsavhandling undersökt förhållandet mellan substrat, mikroorganismer och deras metabolism samt rötslams flödesegenskaper.

Genom två studier har han undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn.

I den första studien, som hade fokus på substrat, tog han prover från olika reaktorer med olika typer av substrat, som avloppsslam, matavfall och jordbruksavfall, och blandningar av olika substrat (samrötning) och jämförde vätskornas tjocklek. I den andra studien låg fokus på mikroorganismerna och i vilken utsträckning deras metabolism inverkade på rötvätskorna.

Resultaten visade att vilket substrat man väljer har stor betydelse för rötvätskornas flödesegenskaper och att detta leder till stora skillnader i behov av omrörningskraft och omrörningseffektivitet. Störst tröghet vid omrörning gav oftast rötning av matavfall och lägst tröghet gav avfall från pappersbruk och samrötning av olika substrat under ökad temperatur (termofil process).

Avhandlingen visar att man borde överväga hur ett nytt substrat påverkar flödesegenskaper utöver de direkta effekterna på biogasprocessen. Då kan man anpassa reaktorn för just det substratet eller utvärdera om man behöver förbehandla det för att få en hög produktion och stabil process.

Avhandling: Anaerobic Digester Fluid Rheology and Process Efficiency: Interactions of Substrate Composition, Trace Element Availability, and Microbial Activity (2019), Luka Šafarič. DOI: 10.3384/diss.diva-156030


Kontakt

Senaste nytt från LiU

LiU och Region Östergötland satsar på AI och precisionshälsa

Ett centrum för informationsdriven precisionshälsa och en gemensam innovationsarena. LiU och Region Östergötland satsar inom områdena life science, medtech, innovation och informationsdriven precisionshälsa i ett nytt samarbetsavtal.

Den nya tekniken HILA-MR visas up på en mässa.

Ny typ av roderställdon tänker som en dator

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny typ av roderställdon som styrs med algoritmer – som en dator. Tekniken kan revolutionera framtidens flyg genom att spara både vikt, plats och energi.

Ängsytor i undervisningen: Nu går studenterna med håven

Förra sommaren identifierades totalt 17 gräsytor på Campus Valla med potential att hysa en blomrik flora om de tillåts växa upp. Bra, inte bara för den biologiska mångfalden och pollinatörer, nu används ängarna också i biologiundervisningen.