25 juni 2019

Hittills har produktionsökning av biogas varit förknippat med en rad problem. Luka Šafarič vid Linköpings universitet har undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn. Hans avhandling visar att vilket organiskt material man matar in i reaktorn påverkar rötslammets tjocklek och i förlängningen effektiviteten.

Bio Gas Installation on a farm processing Cow DungVissa biogasreaktorer har problem med omrörning. Foto CreativeNature_nlDet var oklart varför vissa biogasreaktorer hade problem med omrörning av rötvätskor och varför tjockleken, viskositeten, ökar. Eftersom detta minskar effektiviteten i biogasprocessen ville jag ta reda på varför, säger Luka Šafarič, nybliven doktor vid Linköpings universitet.

Vägen till att öka produktionen av biogas går bland annat via substrat, det vill säga de organiska material som rötas i processen. Genom att introducera nya substrat och att öka inmatningen av substraten i biogasreaktorerna kan biogasproduktionen öka.

Försök med nya substrat och ökad inmatning har dock lett till problem, bland annat att rötvätskorna ibland blir mer trögflytande och svårare att blandas om i biogasreaktorn.

Luka Šafarič har i sin doktorsavhandling undersökt förhållandet mellan substrat, mikroorganismer och deras metabolism samt rötslams flödesegenskaper.

Genom två studier har han undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn.

I den första studien, som hade fokus på substrat, tog han prover från olika reaktorer med olika typer av substrat, som avloppsslam, matavfall och jordbruksavfall, och blandningar av olika substrat (samrötning) och jämförde vätskornas tjocklek. I den andra studien låg fokus på mikroorganismerna och i vilken utsträckning deras metabolism inverkade på rötvätskorna.

Resultaten visade att vilket substrat man väljer har stor betydelse för rötvätskornas flödesegenskaper och att detta leder till stora skillnader i behov av omrörningskraft och omrörningseffektivitet. Störst tröghet vid omrörning gav oftast rötning av matavfall och lägst tröghet gav avfall från pappersbruk och samrötning av olika substrat under ökad temperatur (termofil process).

Avhandlingen visar att man borde överväga hur ett nytt substrat påverkar flödesegenskaper utöver de direkta effekterna på biogasprocessen. Då kan man anpassa reaktorn för just det substratet eller utvärdera om man behöver förbehandla det för att få en hög produktion och stabil process.

Avhandling: Anaerobic Digester Fluid Rheology and Process Efficiency: Interactions of Substrate Composition, Trace Element Availability, and Microbial Activity (2019), Luka Šafarič. DOI: 10.3384/diss.diva-156030


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.