Forskning om AI i klimatets tjänst får sex miljoner kronor

Större andel förnybar el möjlig med flexibelt energisystem

Sol- och vindkraft ger ojämnt energiflöde beroende på väder och vind. Men ett flexibelt energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar för att balansera energiåtgången kan stabilisera nätet och bana väg för mer förnybar energi.

Jordens sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott

Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år, enligt en ny studie från LiU och NASA. Det är mindre än man tidigare trott.

LiU:s forskare sprider internationell kunskap om biogas

En rapport från IEA Bioenergy belyser olika perspektiv på att använda biogas i transportsektorn. "Forskningen visar att väl designade biogaslösningar är konkurrenskraftiga", säger Jonas Ammenberg, universitetslektor vid LiU.

Den cirkulära ekonomin sinkas av traditionellt synsätt

Genom att samarbeta kan företagen tillsammans skapa större sociala, ekonomiska och miljömässiga värden för samhället än vad de gör idag, det menar forskare vid Linköpings universitet.

"Klimatpolitiken behöver stå på två ben"

Det behövs både radikala åtgärder för att dra ner på utsläppen och långsiktiga insatser för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det menar miljöforskaren Sofie Storbjörk på Linköpings universitet.

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Ny kunskap kan bidra till nyttigare kranvatten

Under vår livstid dricker vi en ansenlig mängd kranvatten. Men en del av de produkter som används för att rena vattnet kan påverka vår hälsa. En avhandling visar vilken roll biprodukter spelar i reningsprocessen och hur de kan nå vår vattenkran.

Besöksmaterial om nationalparker ger en problematisk bild av människa och natur

LiU-forskare har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen.

FN utser LiU-forskare att utvärdera de globala målen

Åsa Persson, forskare inom klimatpolitik, har valts ut till en oberoende expertgrupp som ska utvärdera arbetet med de globala målen. Bland annat ska gruppen undersöka vad det är världen behöver göra för att nå målen till år 2030.

Högre metanutsläpp från sjöar dagtid

Flöden av metan från insjöar är lägre nattetid än på dagen, visar mätningar utförda av LiU-forskare. Forskargruppen bedömer att de nordliga sjöarnas bidrag till de globala metanutsläppen därmed är 15 procent lägre än man tidigare trott.

Bygg din egen mätare för växthusgaser

Forskare vid Tema Miljöförändring, LiU, har tagit fram en enkel mätare för flöden av växthusgaser. Den byggs av billiga och lätt tillgängliga delar och ger data om halter av metan, koldioxid, temperatur och luftfuktighet.

Klimatmecka under en vecka för LiU-forskare

FN:s klimatkonferens är igång och har samlat världens länder. Bland nästan 30 000 delegater finns också två forskare från Linköpings universitet.

Mycket gott görs för miljön runt om i världen

Forskare har undersökt hur vanligt folk i Kina, Sverige, USA, Fiji och Kap Verde ser på miljöproblem och om de har några i sin vardag. Intervjuerna gav forskarna hopp – och en del kluriga lösningar.

Stater ser möjligheter i klimatåtgärder

Länderna som skrev på Parisavtalet ska nu gå till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar LiU-forskare. De har undersökt hur stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

Forskningen tar honom världen över

Henrik Kylins miljöforskning innebär upplevelser utöver det vanliga. Under sina forskningsresor har han bland annat förväxlats med en imam på Zanzibar, samsats med isbjörnar på Wrangels ö och räknat flip flops i Indiska oceanen.

Biogasproduktion kan effektiviseras med rätt val av organiskt material

Det finns en önskan om att öka produktionen av biogas, men hittills har produktionsökning varit förknippat med en rad problem. Luka Šafarič har undersökt problemet med att rötslam tjocknar i biogasreaktorn.

Mistra fortsätter finansiera övergången till en cirkulär ekonomi

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning beviljar forskningsprogrammet Mistra REES fortsatt finansiering med totalt 47 miljoner kronor under fyra år. Målet för programmet är att underlätta svensk industris övergång till en cirkulär ekonomi.

Stora mervärden när industrin sparar energi

Energieffektiviseringar i industrin ger ofta upphov till stora positiva bieffekter. Ibland är dessa väl så viktiga som energibesparingen i sig. Trots detta vägs dessa mervärden sällan in i besluten om att sänka energiförbrukningen.

Lönsamt omvandla livsmedelsindustrins biprodukter till biogas

Det finns stora vinster att hämta i att använda avfall från livsmedelsindustrin för biogasproduktion, vare sig biogasen blir till fordonsgas eller el/värme. Det visar forskare vid Biogas Research Center i en nyligen publicerad artikel.

Energimyndigheten anslår 40 miljoner till BRC

Energimyndigheten anslår 40 miljoner kronor till etapp 3 inom Biogas research center, BRC. Tillsammans med anslag från LiU och SLU samt medverkande medlemmar innebär det att BRC får 120 miljoner kronor för de kommande fyra åren – 50 procent mer än i etapp 2.

samarbete mellan Liu och Norrköpings kommun

Så ska staden bli mindre sårbar vid klimatförändringar

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till goda idéer.

Samverkan i fokus på konferens om klimatanpassning

Ett förändrat klimat påverkar oss alla och vi måste göra något åt det tillsammans. Budskapet var tydligt efter den nordiska konferensen om klimatanpassning. Mötet samlade drygt 400 deltagare från kommuner, regioner, företag, forskning och nationella myndigheter.

Nordisk konferens lyfter lösningar för klimatanpassning

Norden beräknas vara mellan två och sex grader varmare vid sekelskiftet. Hur ska vi i Norden rusta oss för ett förändrat klimat? Under en tre dagar lång konferens diskuteras detta i Norrköping.

10,3 miljoner kronor till forskning om hållbart samhällsbyggande

Två forskningsprojekt tilldelas medel från Formas. Mest pengar får ett projekt där forskare ska hjälpa förskolor att arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål. Dessutom får en LiU-forskare bidrag för en klimatanpassningskonferens.

I labbet utvecklas framtidens biogas

Den allt hetare klimatdebatten gör att intresset för biogas ökar. I BRC:s laboratorium sliter forskarna för att göra tillverkningen så effektiv som möjlig – och för att kunna använda nya råvaror i framtiden.

Få hjälp med klimatångest på miljöhumanistisk festival

När forskare inom miljöhumaniora ordnar festival blir det ovanliga programpunkter. Den 21-23 september kan du besöka en psykologledd workshop om klimatångest, få tips om mat och miljö samt hur du tillagar fisk från området kring ett kärnkraftverk.

Forskning om geopolitik efterfrågas

Den tunga internationella organisationen OECD visar intresse för svensk geopolitisk forskning. ”Väldigt roligt att vår forskning efterfrågas internationellt”, säger Björn-Ola Linnér som leder forskningsprogrammet Mistra Geopolitics.

Östersjön visar vägen för världshaven

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar drabbar eller förväntas drabba världshavens kustområden. I Östersjön sker förändringarna i en hög takt samtidigt som Östersjöregionen visat att det går att vända en negativ utveckling.

Stefan Anderberg forskar om infrakulvertar i Vallastaden.

Miljoner från Kamprad till forskning vid LiU

Forskare vid LiU ska ta reda på om, och i så fall när, så kallade infrakulvertar kan användas i framtiden. I dessa samlas en lång rad ledningar istället för att grävas ner var och en för sig. Kampradstiftelsen satsar 2,9 miljoner i projektet.

En utmaning att bedöma jordbrukets sårbarhet

Det finns stora kunskapsluckor om hur sårbart jordbruket är inför framtida klimatförändringar. Det visar en avhandling från LiU. Avhandlingen visar också att dagens metoder för att bedöma klimatsårbarhet har brister och behöver utvecklas.

Synen på klor på väg att förändras

LiU-forskare har kommit ett steg närmre att förstå varför så mycket organiskt klor ligger bundet i marken. Genom att studera kombinationer av olika miljöfaktorer har man sett hur organiska ämnen i jord påverkar kloreringen.

Kunskap – ledstjärnan i fjärran eller motorn som driver klimatomställningen?

Begreppet kunskap ges olika betydelse när olika grupper talar om omställning till ett mer klimatvänligt samhälle. Det visar forskare vid LiU som undersökt litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer.

Forskning i Amazonas avslöjar stora metanutsläpp via träd

Metanutsläppen via träd som växer i Amazonas är lika stora som utsläppen från världens alla hav eller den arktiska tundran, enligt en ny studie av forskare från bland annat Linköpings universitet. Fynden presenteras i den ansedda tidskriften Nature.

Bonn nästa anhalt i klimatförhandlingarna

Vad kan vi förvänta oss vid årets klimatförhandlingar? LiU bjuder torsdagen 26 oktober in till en diskussion om framtiden för Parisavtalet, inför COP23. Bland annat deltar Marockos ambassad i seminariet.

Allmänheten skeptisk till klimatmanipulering – liksom forskarna

Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland.

En biogasbuss kommer lastad

Drygt trettio forskare och representanter för medlemsföretag inom Biogas Research Center, BRC, besökte under tre dagar lika många regioner i södra Sverige. ”Det finns bara vinnare i de regioner som satsat på biogas” säger LiU-professor Mats Eklund.

Innehållet i gröna påsen blir till biogas i reaktorn

De fann bakterien som gillar fett

I en biogasreaktor fungerar fett ungefär som hemma i köket, kladdar och klumpar ihop sig. Forskarna vid Biogas Research Center har dock hittat en vän i nöden, en bakterie som, om man bara ger den tid, bryter ner även de besvärliga fettkedjorna.

David Bastviken Professor Tema M Foto Peter Modin

Prestigefyllt anslag till miljöforskning

David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

Bekämpningsmedel eller zikavirus?

Miljökemister ifrågasätter nu om det är zikavirus som ligger bakom fosterskadorna hos barn i Brasilien. Forskare vid bland annat Linköpings universitet ska undersöka om orsaken i stället kan vara ett bekämpningsmedel mot mygg.

Barnhand kastar tom plastflaska i papperskorgen.

Miljöforskare räknar flip-flops

Människans nedskräpning av haven är ett av vår tids stora miljöproblem. LiU-professorn Henrik Kylin har undersökt hur stränderna på en avlägsen atoll i Indiska oceanen har skräpats ned, trots att den saknar fast befolkning.

Stefan Anderberg, Martin Rudberg och Kajsa Ellegård

Hållbarhet kräver korsvetenskap

Linköpings universitet fortsätter att gå på tvären. Sex nya professurer som driver världsledande forskning inom hållbarhetsområdet är målet för forskarnätverket LiU Sustainable.

Klimat och makt

Anna Kaijser, forskare vid Tema Miljöförändring, lyfter fram kopplingarna mellan klimat och sociala maktrelationer.

Energislöseri i lågenergiboende

Genom att stödja lågenergibostäder försöker samhället styra hushållen mot en minskad energianvändning. Men mera kunde göras för att underlätta en energisnål vardag för hyresgästerna.

Stora och ökande metanutsläpp från sjöar

De flesta av världens sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En studie visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.

Klimatkonferens / Climate change conference, Paris

Inte bara beslutsfattare viktiga under klimatmöten

Organisationer, forskare och representanter för ursprungsbefolkningar bidrar med viktiga aspekter kring de beslut som tas under klimatförhandlingar. Det tycker beslutsfattarna själva.

Samarbete ger bättre väg och järnväg

När det gäller infrastruktur gäller ”ju fler kockar desto bättre soppa”, konstaterar Sofia Lingegård, nybliven doktor vid LiU. Chansen att tågen kommer fram i tid och vägarna håller ökar när aktörerna samarbetar.

Klimatet kan bli varmare fortare än vi trott

Anledningen är att även de växthusgasutsläpp som är naturliga påverkas av en höjd temperatur.

Del av illustration med flera foton från Gatuliv 2014

LiU Green Talk på Gatuliv

Miljöforskare från LiU deltar i år i Linköpingseventet Gatuliv, en gatufest med hållbarhetstema den 19 september. På en bilfri Platensgata bjuder de in till samtal om miljöforskning och svarar förstås på alla upptänkliga frågor.

Norrköping tar tag i transporterna

LiU-forskare, politiker, kommunala tjänstemän och lokala transportörer höll workshop kring hållbara transporter i Norrköping - ännu ett resultat från forskningsprogrammet Hållbara Norrköping.

Alternativ till FN-maskineriet saknas

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ibland för ineffektivitet och brist på resultat. Men givna alternativ saknas. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie.

Vem är vem i klimatdebatten?

Industrifatalist, grön keynesianist, eko-socialist eller klimatskeptiker? Jonas Anshelm, forskare vid Linköpings universitet, reder i en bok ut klimatdebatten.

Miljöansvar för resursstarka

Ansvaret för miljöproblemens lösning har alltmer lagts på individer och deras livsstil. Men det är framförallt resursstarka personer som menar att de har möjlighet att ta miljöansvar i vardagen, visar en studie vid Linköpings universitet.

Hur oljebolagen räddar världen

De stora oljebolagen har ända från början varit ledande inom marknadsföring. Genom oljekriser och ökad globalisering har de skickligt förändrat sina budskap för att idag framstå som rena miljöhjältarna.

Sårbarhet för framtida fosforbrist

Världen skakade till när de globala fosforpriserna höjdes med 800 procent 2008. I ett slag blev det uppenbart hur beroende vi är av fosfor för vår försörjning. Fosfor ingår i konstgödsel och är en oundgänglig insatsvara i modernt jordbruk.