18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Porträttbild på en kvinna med mellanblont uppsatt hår, svarta glasögon och rött läppstift.
Fotograf: Privat

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i ämnet urbana studier från Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i välfärdsrätt på Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september är hon anställd som universitetslektor med en delad tjänst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste åren har jag huvudsakligen ägnat mig åt ett jättespännande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rättigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rätt att vistas i Sverige har att få sina allra mest grundläggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistånd, det yttersta skyddsnätet i den svenska välfärdsstaten. Det är en fråga som uppmärksammats mycket politiskt under de senaste åren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö på Avdelningen för socialt arbete har jag också nyligen inlett ett projekt om så kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill säga när en individ eller familj som behöver bostad förmås av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska både de sändande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett återkommande tema i min forskning är vad jag skulle kalla rättvisans och rättigheternas geografi där jag fördjupar mig i frågor om transnationell rörlighet och välfärd. I det sammanhanget är kommunerna intressanta forskningsobjekt. De måste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma på grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begränsad tillgång till välfärdsstatens sociala skyddsnät.

– En central fråga i nästan alla forskningsprojekt jag arbetat med är just frågan om hur kommuner förhåller sig till människor som lever sina liv inom deras geografiska gränser men utan att ha formell rätt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite på avstånd under ett antal år och imponerats av den mångfacetterade forskning som bedrivs här och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. När den tjänst som jag har nu först utlystes kändes det självklart att söka. Jag är så himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du när du inte är på CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar också på socionomutbildningen och det händer att jag handleder masterstudenter på REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle). Privat umgås jag med min familj, och så gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet på CKS?

– Jag tycker det känns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön på CKS. Det är en väldigt trevlig arbetsplats. Det är också spännande att befinna sig i en tvärvetenskaplig miljö. Jag känner stor respekt för mina kollegor som alla är väldigt kunniga inom sina respektive forskningsområden. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utåtriktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Vy ovanifrån av vägar och järnväg som korsar varandra.

Tänka globalt och agera lokalt: Kommunerna centrala för hållbar utveckling

Världens ledare har precis mötts på FN:s trettionde internationella klimatkonferens. Det är en central arena för den globala omställningen, men det är framför allt på den lokala nivån som det konkreta arbetet för ett hållbart samhälle pågår.

En hög med tidningar.

Okritisk medierapportering om populär företagsrankning

Lokala medier återger snarare än att kritiskt granska Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Det kan få konsekvenser för kommunerna.  Tidigare masterstudenten Kim Caesar prisas nu för sin studie.

Kommunpolitiker som roterar i svängdörren - 4,7 miljoner till ny forskning

Att vara kommunpolitiker och samtidigt ha starka företagskopplingar kan skapa risk för jäv och korruption. Ett nytt projekt ska undersöka hur vanligt det är att förtroendevalda sitter på dubbla stolar och vilka ekonomiska effekter det har.

Senaste nytt från LiU

Kvinna vid en dator.

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.