18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Porträttbild på en kvinna med mellanblont uppsatt hår, svarta glasögon och rött läppstift. Fotograf: Privat

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i ämnet urbana studier från Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i välfärdsrätt på Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september är hon anställd som universitetslektor med en delad tjänst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste åren har jag huvudsakligen ägnat mig åt ett jättespännande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rättigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rätt att vistas i Sverige har att få sina allra mest grundläggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistånd, det yttersta skyddsnätet i den svenska välfärdsstaten. Det är en fråga som uppmärksammats mycket politiskt under de senaste åren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö på Avdelningen för socialt arbete har jag också nyligen inlett ett projekt om så kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill säga när en individ eller familj som behöver bostad förmås av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska både de sändande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett återkommande tema i min forskning är vad jag skulle kalla rättvisans och rättigheternas geografi där jag fördjupar mig i frågor om transnationell rörlighet och välfärd. I det sammanhanget är kommunerna intressanta forskningsobjekt. De måste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma på grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begränsad tillgång till välfärdsstatens sociala skyddsnät.

– En central fråga i nästan alla forskningsprojekt jag arbetat med är just frågan om hur kommuner förhåller sig till människor som lever sina liv inom deras geografiska gränser men utan att ha formell rätt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite på avstånd under ett antal år och imponerats av den mångfacetterade forskning som bedrivs här och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. När den tjänst som jag har nu först utlystes kändes det självklart att söka. Jag är så himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du när du inte är på CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar också på socionomutbildningen och det händer att jag handleder masterstudenter på REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle). Privat umgås jag med min familj, och så gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet på CKS?

– Jag tycker det känns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön på CKS. Det är en väldigt trevlig arbetsplats. Det är också spännande att befinna sig i en tvärvetenskaplig miljö. Jag känner stor respekt för mina kollegor som alla är väldigt kunniga inom sina respektive forskningsområden. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utåtriktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En kvinna står framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

Senaste nytt från LiU

En man som håller en presentation för en grupp människor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.

En kvinna flyttar en låda på en dolly.

Därför väljer vi snabba leveranser – trots att vi inte behöver

Trots att många köp inte är brådskande väljer konsumenter ofta de snabbaste leveransalternativen. En ny studie från Linköpings universitet och RISE visar att våra val i checkout i hög grad styrs av känslor – och hur alternativen presenteras.