18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

Porträttbild på en kvinna med mellanblont uppsatt hår, svarta glasögon och rött läppstift.

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i ämnet urbana studier från Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i välfärdsrätt på Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september är hon anställd som universitetslektor med en delad tjänst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste åren har jag huvudsakligen ägnat mig åt ett jättespännande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rättigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rätt att vistas i Sverige har att få sina allra mest grundläggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistånd, det yttersta skyddsnätet i den svenska välfärdsstaten. Det är en fråga som uppmärksammats mycket politiskt under de senaste åren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö på Avdelningen för socialt arbete har jag också nyligen inlett ett projekt om så kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill säga när en individ eller familj som behöver bostad förmås av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska både de sändande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett återkommande tema i min forskning är vad jag skulle kalla rättvisans och rättigheternas geografi där jag fördjupar mig i frågor om transnationell rörlighet och välfärd. I det sammanhanget är kommunerna intressanta forskningsobjekt. De måste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma på grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begränsad tillgång till välfärdsstatens sociala skyddsnät.

– En central fråga i nästan alla forskningsprojekt jag arbetat med är just frågan om hur kommuner förhåller sig till människor som lever sina liv inom deras geografiska gränser men utan att ha formell rätt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite på avstånd under ett antal år och imponerats av den mångfacetterade forskning som bedrivs här och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. När den tjänst som jag har nu först utlystes kändes det självklart att söka. Jag är så himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du när du inte är på CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar också på socionomutbildningen och det händer att jag handleder masterstudenter på REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle). Privat umgås jag med min familj, och så gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet på CKS?

– Jag tycker det känns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön på CKS. Det är en väldigt trevlig arbetsplats. Det är också spännande att befinna sig i en tvärvetenskaplig miljö. Jag känner stor respekt för mina kollegor som alla är väldigt kunniga inom sina respektive forskningsområden. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utåtriktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

Bild på barn som tvättar händerna.

En halv miljon till forskning om mindre kommuners tillgångsförvaltning

Hur kan mindre kommuners förmåga att ta hand om sina tillgångar – så som infrastruktur eller VA – stärkas? I ett nytt projekt möts forskare och kommuner för att byta erfarenheter och stärka förståelsen för strategisk tillgångsförvaltning.

Ett par händer som håller i en växande planta.

Stora variationer i kommunernas arbete för hållbar matkonsumtion

Kommuner arbetar på olika sätt för att främja hållbar matkonsumtion bland invånare och besökare. Insatserna varierar och omfattar allt ifrån dialog, samverkan och EU-projekt till aktiviteter som ”en grön dag” i veckan.

En stolpe med en massa gatuskyltar på.

Lokal ekonomi för en hållbar samhällsförändring

Från den föreningsdrivna lanthandeln till energigemenskapen. Den lokala ekonomin tar sig olika uttryck beroende på platsens förutsättningar och människorna som bor där. Just därför kan den driva den hållbara omställningen, visar en ny bok.

Senaste nytt från LiU

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

Studenter som möts och pratar runt ett fikabord.

Ukrainska forskare och studenter besökte LiU

Det ukrainska samhället måste upprätthållas under kriget. Andra länder i Europa kan bidra med kunskap och strukturer. LiU deltar i det svensk-ukrainska projektet STREAM-U, och tog nyligen emot en grupp forskare, tjänstemän och studenter.