04 februari 2019

Det var tänkt som en uppsats men blev en biografi om Verner von Heidenstam och hans kärlek Kate Bang. Allt förändrades nämligen när Martin Kylhammar, professor vid LiU, fick tag på en bortglömd trälåda fylld med aldrig tidigare visat material. Nu blir materialet offentligt.

Martin Kylhammar berättar om sin bok på Stifts- och landsbiblioteketI januari släpptes den över 600 sidor tjocka biografin ”Ett hemligt liv” av Martin Kylhammar på Bonniers förlag. Den handlar om den svenska nationalskalden och nobelpristagaren Verner von Heidenstam och hans största och sista kärlek, danskan Kate Bang. En bok som inte ingick i den ursprungliga planen.

– Jag tänkte att jag skulle skriva en uppsats men det vände till att bli en hel biografi på 658 sidor. Det blev ett forskningsprojekt av det helt enkelt, som nu är färdigt, säger Marin Kylhammar.

Båda var författare, och när Kate Bang möter den 33 år äldre Verner von Heidenstam 1916 utvecklar de en nära relation. De bygger gården Övralid norr om Motala och lever där i tio år tillsammans. Efter totalt tjugo år tar förhållandet slut och Kate Bang återvänder till Danmark.

I arvet efter Kate Bang ingår en trälåda. Det är den som ska förändra projektet och visa sig innehålla en dold svensk kulturskatt.

– Lådan ställdes på vinden i Köpenhamn av Kate Bangs barn och glömdes bort. Jag skrev till Kates barnbarn om att jag höll på med det här projektet och då kom de på att trälådan stod där på vinden. Så de tog med den till Sverige och Övralid. De visste inte själva vad som fanns i lådan, säger Kylhammar.

I lådan hade Kate Bang sparat på dagböcker, kärleksbrev, privata foton, korrespondens av, om och kring von Heidenstam. Nu kommer hela materialet överlämnas till Övralidsarkivet på Stadsbiblioteket i Linköping blir därmed offentligt. I samband med detta hålls en ceremoni och presentation av Martin Kylhammars bok.

 

Överlämningen och bokpresentationen hålls onsdag den 6 februari 18.00 i  Stifts- och Landsbiblioteket, scenen i bokhallens sydöstra del.

 

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.