Hon jämför det som nu händer med Metoo-rörelsen.
– Skammen lägger alltid ett starkt lock på utvecklingen. Nu släpper den.
Hon talar gärna om skam. Den skam som gjort att kvinnor som drabbats av svåra förlossningsskador hållit tyst om dem. Om den skam som läkare och barnmorskor känner för att de inte lyckats förebygga skadan eller inte vetat exakt vad de ska göra med den. Och om skammen papporna känt, hjälplösa och ledsna.
– Skammen är stark. När den upphör tas en osynlig boja bort och en otrolig förändringskraft släpper loss.
Precis som i Metoo.
Hårresande historier om bemötande
Eva Uustal är överläkare på kvinnokliniken i Linköping och expert på förlossningsskador. De allra flesta födslar sker utan bestående problem för kvinnan men tre procent får allvarliga bristningar i underlivet som måste åtgärdas korrekt för att kvinnan inte ska få bestående men.
Hon har genom sina dryga 30 år som läkare hört hårresande historier om hur kvinnor blivit bemötta i vården.
– ”Lite får man räkna med” är en vanlig kommentar, även från läkare och barnmorskor. Då kan det handla om allvarliga skador i kvinnans underliv som ger henne livslånga besvär med kiss och bajs, smärtor och dåligt sexliv.
Nu är det slut med det. Eller – åtminstone börjar det sakta men säkert vara slut med det, menar Eva Uustal. Till en del tack vare hennes reflekterande blick genom åren, förmågan att se bortom sitt eget skrås skam och istället systematiskt, analytiskt och vetenskapligt ta reda på fakta vad gäller förlossningsskador och se till att åtgärda dem.
Systematik och starkt rättspatos
Det är på grund av hennes idoga arbete för en trygg förlossningsvård hon blivit utsedd till Årets alumn. Hon har dragit igång ett nationellt bristningsregister som följer upp kvinnor med förlossningsskador och startat en nationell utbildning som visar läkare och barnmorskor hur skadorna kan förebyggas, hittas och behandlas.
Hennes drivkraft, vad grundar den sig i?
– Motivationen får jag utifrån mötet med kvinnorna. När de berättar om skador de fått och inte blivit hjälpta.
Eva Uustal tänker efter en sekund till.
– Det handlar också om ett starkt rättspatos hos mig. Om något är fel vill jag ändra på det.
Sociala medier har brutit ensamheten
Parallellt med Eva Uustals systematiska arbete, både som gynekologisk kirurg och aktiv forskare, har unga kvinnors berättelser om sina förlossningsskador börjat höras i offentligheten. En stark anledning till deras höjda röster är de sociala medierna, gissar hon.
– Facebookgrupper har gett dem möjlighet att kommunicera med varandra. De har hittat likasinnade, det har brutit ensamheten och tagit bort skammen.
Det i sin tur har lett till att modiga mammor börjat uttala sig offentligt i medier. För några år sedan berättade till exempel en kvinna i tidningen Amelia om sin ändtarmsskada efter en förlossning. Artikeln ledde till två program om förlossningsskador i teveprogrammet Uppdrag granskning. Eva Uustal medverkade där.
– När allmänmedia tar upp de här frågorna så blir det en enorm reaktion. Efter de programmen blev jag kontaktad av regeringskansliet om hur arbetet skulle kunna gå vidare. Nu satsar regeringen miljarder på förlossningsvården. När vi forskare däremot publicerar våra resultat i vetenskapliga tidskrifter så går de ofta spårlöst förbi.
Medverkar i bloggen Baking Babies
Eva Uustal har lärt sig något av det. Hon deltar i teve, radio och tidningsintervjuer så snart hon blir tillfrågad. Numera gör hon även blogginlägg i sociala medier för att nå ut med sin kunskap direkt till kvinnorna. Hon medverkar i bloggen Baking Babies som bland annat drivs av fysioterapeuten Mia Fernando. Den vänder sig till gravida, nyförlösta och kvinnor med gynekologiska besvär.
– Jag är ingen bloggmänniska och hinner egentligen inte jobba aktivt med det, men för att åstadkomma förändring måste vi forskare våga kliva ut och liera oss med dem som är skickliga på kommunikation och sociala medier.
Hur ska då kvinnor våga föda barn vaginalt när de får höra skräckhistorier om förlossningar som gått fel?
Eva Uustal är mån om att framhålla att de allra flesta förlossningar sker utan komplikationer.
– Jag är övertygad om att människor blir mer skrämda om vi undanhåller fakta. Det finns länder som i sin statistik visar på noll skador, vilket är en omöjlighet. Sverige har en förlossningsvård som är bland den bästa i världen, men vi redovisar skadorna för att på så vis bli ännu bättre på att förhindra och åtgärda dem.
Efterfrågan på kejsarsnitt ökar. Eva Uustal är inte glad över den utvecklingen eftersom kejsarsnitt kan påverka framför allt barnet negativt, med sämre andningsförmåga och minskat immunförsvar. Även mamman löper risker när buken opereras, det kan uppstå ärrbildningar och inre organ kan skadas.
"Lyssna på patienterna"
Det finns bara en väg att gå, menar hon.
– Förlossningsvården måste utformas så att kvinnorna känner tilltro till den. Samtliga mammor bör undersökas noga efter förlossningen. De måste kunna lita på att skadorna går att rätta till, även sådana skador som kan vara svåra att se direkt efter förlossningen.
För att nå dit krävs ett större mod än hittills inom vården.
– Vi ska lyssna på patienterna och inte bara på våra föregångare. Och vi ska inte sluta vara nyfikna och tro att allt är uppfunnet.
Hon betonar vikten av att inte skuldbelägga kollegor. Istället gäller det att systematiskt utbilda, registrera skador och implementera ny kunskap inom hela vårdkedjan.
Symboliskt pekar hon med hela handen, diplomatiskt men välriktat.
– Det här kan vi göra bättre. Varsågoda och gör!
Foto: Anna Nilsen
Foto på spädbarn: Ocean digital
Fakta: Eva Uustal läste till läkare i Linköping och Uppsala. Hon blev klar 1987 och disputerade 2003.
Ett av Eva Uustals inlägg på bloggen Baking babies
2017 utsågs Eva Uustal till Årets svensk av tidningen Fokus.
