Hållbart utvecklingsarbete i organisationer - mer än bara floskler?

Syftet med denna litteraturstudie, Helix rapport 19:003, är att ringa in och kritiskt granska olika definitioner och dimensioner av begreppet hållbar utveckling i organisationer. Är det något mer än en onödig floskel?

Foto: Kaleidico/Unsplash

Hållbarhetsbegreppet är vida spritt, men definieras och används på många olika sätt. Populariseringen av begreppet tog fart i slutet av 1980-talet i och med den så kallade Brundtlandrapporten, där hållbar utveckling sågs som en sammanvägning av ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Något decennium senare fick begreppet även fäste i projektforskning, implementeringsforskning och organisationsforskning, för att rikta uppmärksamhet mot långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser. I dessa fall frikopplades dock begreppet ofta från den initiala diskussionen om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Syftet med denna litteraturstudie är att ringa in och kritiskt granska olika definitioner och dimensioner av hållbar utveckling i organisationer, för att därigenom skapa en struktur där de olika begreppen kan särskiljas teoretiskt och tydliggöras i relation till varandra. Den första delen av rapporten ägnas åt arvet från Brundtlandrapporten och hur begrepp som hållbar organisation, hållbar innovation och hållbart entreprenörskap vuxit fram inom denna forskningstradition. Den andra delen av rapporten ringar in hållbart utvecklingsarbete som ett vetenskapligt begrepp i studier av långsiktiga effekter från organisatoriska utvecklingsprocesser.

Med utgångspunkt i litteraturstudien definieras hållbart utvecklingsarbete som ett begrepp på tre ben.

  • För det första är rutinisering en central komponent, vilket innebär att resultat och nya kunskaper integreras som naturliga delar i en eller flera organisationers strukturer och processer.
  • För det andra är hållbart utvecklingsarbete ett dynamiskt begrepp. Det betyder att resultat och nya kunskaper inte ska cementeras i verksamheten, utan kunna vidareutvecklas i takt med andra förändringar i organisationen och omvärlden.
  • För det tredje inkluderar begreppet en normativ eller värderande komponent för att skilja agnarna från vetet. Det är förändringar som ger värde och fördelar för verksamheten, målgruppen eller andra intressenter som ska tillvaratas långsiktigt

I rapporten föreslås en syntes där de två hållbarhetsbegreppen länkas samman med hjälp av en diskussion om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som värderingskriterier i organisatoriskt utvecklingsarbete. Det vill säga den tredje komponenten i definitionen av hållbart utvecklingsarbete vidgas bortom värderingskriterier som intern måluppfyllelse och värde för organisationen eller företaget, dess ägare, anställda, målgrupp och kunder. Det föranleder även en diskussion om konflikter och spänningar mellan olika intressen. I rapporten redogörs därför för forskning om motsättningar och möjliga synergier mellan satsningar på hållbarhet och enskilda organisationers och företags innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet.

En fråga som är svår att komma runt är huruvida populära begrepp som hållbarhet, hållbar utveckling och hållbart utvecklingsarbete är användbara och meningsfulla eller om de snarare är tomma floskler. Frågan ställs på sin spets när det gäller begreppet hållbart utvecklingsarbete, eftersom det utgår från ordstammen ”hållbar” trots att det ofta används frikopplat från det mer etablerade hållbarhetsbegreppet från Brundtlandrapporten. I den avslutande diskussionen argumenteras för att hållbart utvecklingsarbete likväl är ett användbart begrepp, då det tillför dynamiska, normativa och institutionella perspektiv.

Läs rapporten här
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll