22 augusti 2019

Fukt är ett problem som kan bli både dyrt och besvärligt för fastighetsägare. I Studenthuset finns 750 inbyggda fuktsensorer som i ett tidigt skede upptäcker eventuell fukt. Tekniken bygger på universitetets egen forskning inom tryckt elektronik.

Sensorer placeras på en trävägg
Fotograf: Thor Balkhed
På Linköpings universitet fanns professor Magnus Berggren och hans forskargrupp på Laboratoriet för organisk elektronik. Året var 2005 och uppdraget var att undersöka om tryckt elektronik kunde användas för att mäta fukt i husfasader. Ursprunget var problemen som uppstod i då nybyggda Hammarby Sjöstad där fastigheterna drabbades av omfattande fuktskador i fasaderna.

På helt annat håll fanns säljare, egenföretagaren och entreprenören Björn Garplind. Av en slump korsades deras vägar och resultatet blev avknoppningsföretaget InviSense.
- Vi började kommersialisera redan 2013, berättar Björn Garplind, vd på InviSense. Då hade det externa forskningsinstitutet RISE Acreo forskat vidare på ursprungsidén. Men vi fick det ändå inte riktigt att fungera, flera gånger kastade vi in handduken. Så hittade RISE Acreo en funktion där idén är den samma men designen annorlunda. Först 2016 vågade vi satsa helhjärtat, säga upp oss, sätta pengar i företaget.

Förändra en bransch

Det tar lång tid att upptäcka en fuktskada, ofta har den då hunnit bli ganska omfattande. Och för att kunna konstatera en skada måste man riva väggar eller ta hål i tätskikt för att mäta.
InviSense lösning är en supertunn, passiv sensor, en elektronisk krets, som placeras bakom tätskikten i en byggkonstruktion. Vid ett läckage når fukten så småningom sensorn, ju fler vattenmolekyler desto lägre blir frekvensen.
Sensorn innehåller ingen egen strömkälla, mätningen görs med en skanner som sveper över frekvensområdet och spolen/antennen i sensorn översätter frekvensen till relativ fuktighet. I en molnlösning, som InviSense skapat, finns sensorerna registrerade på ritning vilket gör mätningen enkel.
Foto Thor Balkhed- Man kan säga att vi håller på att förändra en hel bransch, en ganska konservativ bransch, säger Björn Garplind. Sensorerna är intressanta framför allt för fastighetsägare och materialleverantörer, som monterar sensorerna i väggblocken, men också för privatpersoner. Mätning kan göras till i samband med att byggarantier går ut, vid misstanke om skada eller vid försäljning. Förhoppningsvis medför det också att företagen bygger mer noggrant när de vet att det finns sensorer inbyggda.

Det är Akademiska Hus som byggt och äger Studenthuset. Miljö- och hållbarhetstanken har funnits med i planeringen ända sedan starten. Redan innan det stod klart hade huset fått högsta betyg – certifieringen Miljöbyggnad Guld.
- I Studenthuset finns 750 fuktsensorer monterade i fasaden under fönstren, säger Björn Garplind. Det känns jättecoolt att veta att våra sensorer sitter i ett sånt här hus som Studenthuset.

InviSense fortsätter att samarbeta med forskare på RISE Acreo. Flera forskare sitter också som delägare i företaget.
- Det vi tittar på nu är taksensorer för platta tak och sensorer för att mäta uttorkning av betong, säger Björn Garplind. Det går inte att läsa av standardsensorerna genom betong. Istället tittar vi på en lösning där själva sensorn sitter i betongen med spolen sticker upp.

 


Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.