22 augusti 2019

Fukt är ett problem som kan bli både dyrt och besvärligt för fastighetsägare. I Studenthuset finns 750 inbyggda fuktsensorer som i ett tidigt skede upptäcker eventuell fukt. Tekniken bygger på universitetets egen forskning inom tryckt elektronik.

Sensorer placeras på en trävägg Fotograf: Thor Balkhed
På Linköpings universitet fanns professor Magnus Berggren och hans forskargrupp på Laboratoriet för organisk elektronik. Året var 2005 och uppdraget var att undersöka om tryckt elektronik kunde användas för att mäta fukt i husfasader. Ursprunget var problemen som uppstod i då nybyggda Hammarby Sjöstad där fastigheterna drabbades av omfattande fuktskador i fasaderna.

På helt annat håll fanns säljare, egenföretagaren och entreprenören Björn Garplind. Av en slump korsades deras vägar och resultatet blev avknoppningsföretaget InviSense.
- Vi började kommersialisera redan 2013, berättar Björn Garplind, vd på InviSense. Då hade det externa forskningsinstitutet RISE Acreo forskat vidare på ursprungsidén. Men vi fick det ändå inte riktigt att fungera, flera gånger kastade vi in handduken. Så hittade RISE Acreo en funktion där idén är den samma men designen annorlunda. Först 2016 vågade vi satsa helhjärtat, säga upp oss, sätta pengar i företaget.

Förändra en bransch

Det tar lång tid att upptäcka en fuktskada, ofta har den då hunnit bli ganska omfattande. Och för att kunna konstatera en skada måste man riva väggar eller ta hål i tätskikt för att mäta.
InviSense lösning är en supertunn, passiv sensor, en elektronisk krets, som placeras bakom tätskikten i en byggkonstruktion. Vid ett läckage når fukten så småningom sensorn, ju fler vattenmolekyler desto lägre blir frekvensen.
Sensorn innehåller ingen egen strömkälla, mätningen görs med en skanner som sveper över frekvensområdet och spolen/antennen i sensorn översätter frekvensen till relativ fuktighet. I en molnlösning, som InviSense skapat, finns sensorerna registrerade på ritning vilket gör mätningen enkel.
Foto Thor Balkhed- Man kan säga att vi håller på att förändra en hel bransch, en ganska konservativ bransch, säger Björn Garplind. Sensorerna är intressanta framför allt för fastighetsägare och materialleverantörer, som monterar sensorerna i väggblocken, men också för privatpersoner. Mätning kan göras till i samband med att byggarantier går ut, vid misstanke om skada eller vid försäljning. Förhoppningsvis medför det också att företagen bygger mer noggrant när de vet att det finns sensorer inbyggda.

Det är Akademiska Hus som byggt och äger Studenthuset. Miljö- och hållbarhetstanken har funnits med i planeringen ända sedan starten. Redan innan det stod klart hade huset fått högsta betyg – certifieringen Miljöbyggnad Guld.
- I Studenthuset finns 750 fuktsensorer monterade i fasaden under fönstren, säger Björn Garplind. Det känns jättecoolt att veta att våra sensorer sitter i ett sånt här hus som Studenthuset.

InviSense fortsätter att samarbeta med forskare på RISE Acreo. Flera forskare sitter också som delägare i företaget.
- Det vi tittar på nu är taksensorer för platta tak och sensorer för att mäta uttorkning av betong, säger Björn Garplind. Det går inte att läsa av standardsensorerna genom betong. Istället tittar vi på en lösning där själva sensorn sitter i betongen med spolen sticker upp.


Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.