Hedersdoktorer lyfter frågan om depression och självmord

De två nyutnämnda hedersdoktorerna vid Medicinska fakulteten har båda erfarenhet av depression och självmord. Niklas Ekdal räddades i sista stund efter sitt självmordsförsök. Pia Minatis dotter Magdalena tog sitt liv, 21 år gammal.

En ensam person går ut på en brygga

De har båda skrivit böcker om sina upplevelser. Pia Minatis dotter Magdalena var läkarstudent vid Linköpings universitet när hon 2004 avslutade sitt liv efter en kortare tid av depression. Flera år senare började Pia Minati, på lediga stunder efter sitt lärarjobb, skriva ner händelseförloppet och minnesbilder från dotterns liv. Det resulterade i boken "Vem som helst men inte Magdalena" som kom ut 2016.

- Boken växte fram ur frustrationen att Magdalenas liv blev så kort, och fick ett sådant slut, det är så fullständigt oacceptabelt. Jag ville berätta Magdalenas historia, ge en bild av henne. Hon var inte bara ett självmord. Jag ville också ge en beskrivning av mitt perspektiv av händelseförloppet, säger Pia Minati.

Pia MinatiMagdalena hade läst ett år på läkarprogrammet när hon insjuknade i en depression. Studierna gick bra, och hon trivdes med kamrater och lärare. Som mamma var det svårt för Pia Minati att förstå orsaken till depressionen, hon och dottern hade många samtal om hur Magdalena mådde och de sökte också hjälp inom psykiatrin.

- Läkaren skrev direkt ut tabletter. De hjälpte inte. Vi hoppades hon skulle få möjlighet till samtal men så blev det inte, istället fick hon bara en annan medicinering.

Från april till september 2004 förvärrades Magdalenas tillstånd och i september tog hon sitt liv genom att svälja ett stort antal av de utskrivna tabletterna. Om den stora dosen medicin inte varit så lättillgänglig för henne tror Pia Minati att självmordet kunnat undvikas.

- Jag tror att tillgången var den avgörande faktorn, tyvärr.

Genom sin bok har hon kommit i kontakt med människor i liknande situationer som hon själv, och hon är också medlem i flera organisationer som arbetar med psykisk ohälsa och självmord.

- Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa, och människorna bakom självmordssiffrorna är helt vanliga människor, inte bara en siffra.

Hennes egen erfarenhet av den psykiatriska vården är både bra och dålig. Hon fick själv ett professionellt omhändertagande efter sin dotters självmord, men hon är kritisk till bristen på hjälp när Magdalena som mest behövde den.

- Det är 14 år sedan nu, och mycket positivt har hänt sedan dess. Vi har fått mer fokus på den psykiska ohälsan, och det finns mer information, både till den som mår dåligt, och till de anhöriga. Men det kan göras ännu mer.

I sin hedersdoktorsföreläsning kommer hon att lyfta fram det som mest av allt fått henne att ta sig igenom sorgen och fortsätta leva sitt liv.

- Jag vill dela med mig av erfarenheten att mista ett barn i självmord, och betona den enorma betydelse som vården och omsorgen om de efterlevande har. Liksom de som stod mig närmast, de jag kunde dela bördan med. När något händer i ens liv så är det tack vare andra människor man kan komma vidare.

Medicinska fakultetens andra hedersdoktor, journalisten Niklas Ekdal, är uppväxt i Kisa, gick gymnasiet på Katedralskolan i Linköping och har läst några kurser vid Linköpings universitet. Hans bok "Hur jag dog" kom även den ut 2016. I boken berättar han om den ödesdigra dagen 2011 på fotbollsplanen när han tacklas och slår i huvudet så illa så att han drabbas av en svår hjärnskakning. Skadan ger inte med sig, i över ett år lever han i ett tillstånd av fysiskt och psykiskt mörker. Inga behandlingar hjälper och Niklas Ekdal faller ner i ett depressivt svart hål som slutar med att han tar en överdos av sina sömntabletter i ett källarförråd i huset där han bor. Han har turen med sig och hittas av polisen innan döden inträtt, körs till sjukhus och vårdas först på intensivvårdsavdelningen, sedan på en sluten psykiatrisk avdelning.

Niklas EkdalNiklas Ekdal Foto: Lena Katarina Johansson- Att hamna i psykvården har varit det mest omskakande jag varit med om. Att bli galen, att hjärnan inte fungerar - det är det värsta som kan hända, då tappar man allt, säger Niklas Ekdal.

Den stora trösten, och en anledning till att han skrev boken, är dock att det går att bli frisk från en depression. I hans fall var det ECT-behandlingar (elbehandlingar) som till slut fick hans tillstånd att vända uppåt.

Det finns en mening i hans bok som lyder så här: "Självmord är en permanent lösning på ett tillfälligt problem."

- Det är egentligen kärnan i min bok, att det alltid finns hjälp och behandling att få. Det finns en väg ut ur mörkret, så länge du inte tar livet av dig. Man kan bli bra. Men det är inget man tror när man befinner sig nere i en djup depression. Och ibland kommer hjälpen för sent.

Hans egen erfarenhet av den psykiatriska vården är på det hela taget bra.

- Jag är full av beundran för alla som jobbar där, de har ett svårt uppdrag, de ska både övervaka och vårda. När något går fel får de ofta skulden. Men med detta sagt finns det mycket övrigt att önska. Vi behöver till exempel veta mer om hur hjärnan fungerar och få bättre tillgänglighet till vården.

I sin hedersdoktorsföreläsning kommer Niklas Ekdal att tala om psykisk ohälsa utifrån ett kulturellt perspektiv.

- Vi behöver lyfta frågan både vetenskapligt, allmänmänskligt och politiskt för att kunna landa i prevention och hur vård och behandling kan förbättras. Psykiatrin berör många samhällsområden, som de sociala frågorna, klyftor i samhället, stress och ekonomi. Jag vill också prata om mansrollen. Två tredjedelar av de som tar livet av sig är män. De håller tyst, och skjuter sig. Psykiatrin behöver nå fram till dem, innan de tar sitt liv.

Genom valet av hedersdoktorer vill Medicinska fakulteten lyfta fram frågorna som rör psykisk ohälsa och självmord.

- Den psykiska ohälsan växer i samhället och därmed också bland våra studenter. Självmord är ett stort folkhälsoproblem som behöver belysas och diskuteras mer. Vi vill bidra till kunskapsutveckling och diskussion inom området, kommenterar Johan D Söderholm, dekan vid Medicinska fakulteten.

Föreläsning: Niklas Ekdal och Pia Minati föreläser den fredagen den 25 maj, mellan 9-12, i Forumteatern i Linköping.

Fakta: Under 2016 dog 1134 personer i självmord i Sverige. Av dessa var 783 män och 351 kvinnor. Flest självmord begicks av män i åldersgruppen över 65 och av kvinnor i åldersgruppen 45-64 år.
En minskning av antalet självmord har skett sedan mitten av 1980-talet i alla åldersgrupper utom i gruppen 15-24 år. Där har varken en minskning eller en ökning skett under de senaste åren. 2016 tog 106 unga människor mellan 15 och 24 år sitt liv.

Källa: Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/

Foto: Lena Katarina Johansson

 

 




Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll