13 september 2018

Masterprogrammet i Arbetsterapi/Folkhälsovetenskap/Fysioterapi/ Logopedi/Medicinsk pedagogik/Omvårdnadsvetenskap byter namn till Masterprogrammet i medicinsk vetenskap från och med höstterminen 2019.

Alumnerna Hanna Alleman, Suzana Holmér, Vedrana Bollic Baric, Åse Ibanez Demker, Liselotte Böhm och programansvarig Agneta Kullberg.
Alumnerna Hanna Alleman, Suzana Holmér, Vedrana Bollic Baric, Åse Ibanez Demker, Liselotte Böhm talade om sina erfarenheter från Masterprogrammet under jubileumsdagen. Programansvarig Agneta Kullberg (till höger) lyssnade.

Samtidigt firade programmet tio år nyligen och det genom att anordna en heldagsseminarium med rubriken ”Hur löser vi framtidens hälso- och sjukvårdsutmaningar tillsammans”. Deltog gjorde bland annat fakultets- och programledningen, alumner från de olika huvudområdena samt Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård och Margareta Kristenson, professor i socialmedicin, IMH, samt ledamot i kommission för jämlik hälsa.

Bland annat ställdes frågan ”Vilka kunskaper och kompetenser behövs för att möta de olika utmaningar vi står inför inom hälso- och sjukvården?”.

– Inom masterprogrammet arbetar även lärarna interprofessionellt och den aktuella omvärldsanalysen visar på att förutom den nödvändiga interprofessionella kompetensen behövs kunskaper om kvalitetsarbete och jämlik hälsa, men även kunskaper om e-hälsa är essentiella inför framtidens utmaningar, säger Agneta Kullberg, programansvarig.

Fortsatt fördjupning

Även om programmet byter namn till Masterprogrammet i medicinsk vetenskap kommer det även fortsättningsvis att ge en fördjupning inom de områden som tidigare ingick i namnet.

– En nyhet är dock att studenten dessutom kan välja på två inriktningar, antingen E-hälsa eller Hälsa, kvalitet och interprofessionell kompetens – det befintliga programmets inriktning och profil, säger Agneta Kullenberg och fortsätter:

– Det senaste året har vi inom programmet utvecklat en ny utbildningsplan med bland annat nya kurser motsvarande 30 högskolepoäng inom e-hälsa i samverkan med lärare på den tekniska fakulteten. Studenter från fyra ingenjörsprogram på masternivå kommer delvis att läsa tillsammans med studenter från masterprogrammet i medicinsk vetenskap. Kurserna kommer även att ges som fristående kurs.

Vad är den största styrkan med programmet?

– Genom studierna inom masterprogrammet fördjupar studenten sitt interprofessionella lärande- att lära av, om och med andra, vilket är en grundbult för att kunna hantera frågor och lösa problem inom den komplexa hälso- och sjukvården.

Värdefulla verktyg

Programmets alumniundersökningar visar att verktyg för att systematiskt kunna arbeta i team och att kunna förbättra och förändra strukturer inom hälso- och sjukvården är värdefulla att få med sig för att till exempel kunna hälsoorientera hälso- och sjukvården.

– I omställningen från hälso- och sjukvård som bygger på verksamhet organiserad i stuprör till nätverksbaserad mobil hälso- och sjukvård behövs både ämnesfördjupning och insikt och kunskap om begreppet evidens och dess tillämpning, men även hur olika perspektiv kan berika problemlösning.

– Studierna är forskningsförberedande och omkring en tredjedel går vidare till forskarutbildning, medan andra kan arbeta med verksamhetsutveckling, kvalificerat utrednings- eller projektarbete eller kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården. En annan grupp studenter väljer att bli specialister inom sitt verksamhetsområde, säger Agneta Kullberg.

Senaste nytt från LiU

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare.

Elbilar körs längre sträckor

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Förändrade resvanor kan leda till trängsel på vägarna, och till att skatten på fordon och bränslen måste ses över.

Young woman measures blood sugar level. Diabetes using lancet.

Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar.