20 september 2019

En digital kaffemugg. När du använt den tio gånger är resten ren miljövinst. Det lilla företaget loop-it startades av några civilingenjörsstudenter med hjälp av LiU Innovation. Nu finns deras miljösmarta idé i Studenthuset.

Sara Riad och Jenny Von Der Heydt från företaget loop-it tillsammans med Fabian Johnson, ordförande i sektionscafét Baljan.
Fabian Johnson, Sara Rida och Jenny Von Der Heydt med de gula pantmuggarna. Foto: Privat
Det funkar ungefär som en kundvagn som man stoppar ett mynt i. För den digitala kaffemuggen betalar du en summa i pant första gången du handlar. När du lämnar tillbaka muggen får du en digital mugg på ditt konto och har alltså en innestående mugg på kortet och behöver inte betala för muggen nästa gång du köper kaffe, bara scanna LiU-kortet.
- Samhället blir mer och mer kontantfritt, transaktioner fram och tillbaka med små summor blir både dyrt och krångligt, säger Sara Riad, en av studenterna bakom företaget loop-it.

Sara Riad, som läst till civilingenjör i maskinteknik, tillsammans med Jenny Von Der Heydt, utbytesstudent från Tyskland som läst en termin Psychology Management, utvecklade affärsidén för att införa ett pantsystem för kaffekoppar och på så sätt minska användandet av engångsmuggar i caféer och restauranger.
- Vi fick stor hjälp av LiU Innovation under hela vägen, från idé till färdigt förslag, berättar Sara Riad. Vi deltog också i tävlingen Innovation Boot Camp där vi kom tvåa.

De båda studenterna tog kontakt med LiU:s Fastighetsavdelning där Marcus Jungevall nappade på deras idé, sökte och fick medel ur fonden för klimatkompensation.
- För LiU:s del passar det här konceptet väl med Studenthusets miljöprofil och certifieringen Miljöbyggnad Guld, säger Marcus Jungevall. Vi jobbar allmänt med restaurangerna på campus för att minska engångsartiklar och i den mån det ändå används ska det vara Svanen-märkt. Och så vill vi förstås gärna uppmuntra LiU-studenter.

Övervägande positiva reaktioner

Sektionscafét Byttan i Studenthuset kör sedan den 3 september med pantmuggs-systemet. Och det fungerar bra, enligt ordförande Fabian Johnson.
- Många tycker det är en bra grej, kanske lite fundersamma i början, precis som jag själv var först. Men reaktionerna är övervägande positiva.
Efter bara en vecka har Byttan 300 individuella muggar i omlopp och 250 som hämtar och lämnar.
- Sen räknas också pantmuggen som ”egen mugg” och då är kaffet billigare hos Byttan, säger Fabian Johnson.

Panten för muggen är idag tio kronor. LiU stöttar de första tusen muggarna med pengarna man fick från klimatkompensationsfonden. Fondpengarna har också gått till att köpa hårdvara, exempelvis en begagnad i-pad. Därefter kommer panten för muggen vara 20 kronor.
- Vi har jobbat mycket med prissättningen, säger Sara Riad. Alla vill vara miljövänliga men det måste vara enkelt. Den summan vi landade på var 20 kronor.

Mindre miljöpåverkan 

Beräkningar, som loop-it tagit fram, visar att den återvinningsbara plastmuggen har mindre miljöpåverkan än en engångspappersmugg redan efter att den återanvänts tio gånger. Återvinningsmuggarna kan diskas minst tusen gånger. När den är färdiganvänd går muggen till hundra procent att återvinna.
- Det går åt mer energi att tillverka plastmuggarna, säger Sara Riad. Men efter tio gånger är det ren miljövinst.
På sikt vill loop-it ha med fler restauranger och caféer i systemet. Tanken är ju att man ska kunna lämna tillbaka muggen hos alla som är anslutna. Östgöta Kök, som också finns i Studenthuset, är positiva men systemet fungerar inte riktigt med deras upplägg. De stöttar genom att diska muggarna.
- Än så länge testar vi med Byttan, men fler är intresserade, säger Sara Riad. Vi kommer också att vara med i ett Vinnova-projekt där Svenska miljöinstitutet ingår. I det projektet samarbetar vi med KTH.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.