För sjätte året i rad arrangerades seminariet som är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Momentet inleder studenternas tredje termin och är ett examinerande moment i kursen Livsvillkor – Grannskap – Identitet. Grupperna har valt varsin offentlig plats i Norrköping för att se vilka budskap som finns, hur de tar sig uttryck och hur de bidrar till att forma rummet och människors relation till platsen.
Emma Blidh, Maghdalena Jabro, Josef Schatii och Matilda Gustavsson – Det som har blivit påtagligt för mig under arbetes gång är att det finns många tydliga budskap i det offentliga rummet som man i vanliga fall inte reflekterar över när man passerar. Känner man sig själv inte exkluderad funderar man inte så mycket över de personer som faktiskt är det, säger Matilda Gustavsson.
Matildas Gustavssons grupp valde Kärleksparken för närmare analys. Belägen i Industrilandskapet, nära såväl Stadsmuséet och Campus Norrköping, är det en plats som många människor passerar dagligen.
– Jag reflekterade främst över tillgängligheten på plasten - och bristen på den. Det är en perfekt park för studenter, men inte lika tillgänglig för äldre personer och barnfamiljer. Närheten till Strömmen gör att det finns risker med platsen. Går det till exempel en skolklass där och någon råkar putta till någon så finns risken att den personen faller i strömmen, säger Magdalena Jabro, och nämner också de trappor som finns på platsen som gör tillgängligheten begränsad.
Studenterna använder sig under presentationerna av presentationsformatet pecha kucha. Det innebär att presentationen ska bestå av 20 bilder som visas 20 sekunder vardera.
– Med uppgiften vill vi att studenterna, på ett bredare plan, ska förstå hur det offentliga rummet påverkar oss på olika sätt. Vad som finns omkring oss, varför det ser ut som det gör och hur det påverkar oss i vardagen, säger Axel Ågren, biträdande kursansvarig.
Syftet är också att, i förhållande till kursens innehåll, förstå samtida och historiska perspektiv om staden.
Axel Ågren, biträdande kursansvarig– Vi vill också synliggöra hur man kan tänka kring rummet ur planeringssynpunkt. Har man tänkt på tillgänglighet, vilken grupp är platsen främst avsedd för, och vilka politiska beslut och sociala strukturer ligger bakom tanken om hur vi ska använda rummet? fortsätter han.
Andra platser som studerats var till exempel Söder tull, Nya torget, Dragsgatan och Strömparken. En grupp hade studerat Norrköpings resecentrum/Centralstationen och påpekade avsaknaden av information till de som besöker staden för kanske första gången. Med representanter från Norrköpings kommun på plats hoppas studenterna i de olika grupperna kunna visa platserna ur ett nytt perspektiv genom att lyfta förbättringsområden.
– Den här tvärvetenskapliga utbildningen är unik, och uppgiften har uppenbarat vad syftet med vår utbildning faktiskt är. I framtiden vill jag arbeta någonstans där jag kan dra nytta av det perspektiv jag får med mig från utbildningen, säger Josef Schatii.
