19 augusti 2021

Redan 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid och 1988 beslutade riksdagen om en koldioxidskatt. Så, varför har inte den svenska omställningen kommit längre och varför har inte klimatkrisen tagits på större allvar? Detta är frågor som behandlas i en ny bok av forskare från bland annat Linköpings universitet.

Två vindkraftsingenjörer, en kvinna och en man, går vid ett vindkraftverk. De har på sig oranga varselkläder och blå hjälmar. I bakgrunden syns fler vindsnurror hela vägen ned mot en avlägsen stad.
Fotograf: sturti

I bokens centrum står två tidigare riksdagsledamöter och deras arbete med att skapa en hållbar energi-, miljö- och klimatpolitik – centerpartisten Birgitta Hambraeus och socialdemokraten Birgitta Dahl. Genom dessa personer återskapas bilden av svensk energi- och miljöpolitik under åren 1971–1991. Analysen visar på de många hinder som stått i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning – men ger också kunskap om framgångsrika strategier.

Även klimatkrisens historik analyseras i boken. De tre författarna menar att kunskap om 1980-talet är central för att förstå dagens misslyckande i klimatfrågan.

– Vi analyserar hur klimatvetenskaplig kunskap hamnade i det svenska politiska och industriella toppskiktet samt varför det svenska koldioxidtaket revs upp. Ett beslut som sammanföll med att Birgitta Dahl tvingades bort från politikens centrum, säger Jonas Anshelm, professor vid Linköpings universitet, som skrivit boken tillsammans med docent Martin Hultman, Chalmers tekniska högskola samt Ann-Sofie Kall, lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Utifrån ett rikt arkivmaterial - brev, rapporter, marginalanteckningar och mötesprotokoll som Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl deltog i - ger boken en inblick i dåtidens miljödebatt och politiska intriger. 

Boken:

Att ställa frågan – att våga omställning.  Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl i den svenska energi- och miljöpolitiken 1971–1991.  Martin Hultman, Ann-Sofie Kall, Jonas Anshelm.

 

Kontakt och forskningsprojekt

Relaterat innehåll

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Mattias Lindahl.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Två kvinnliga studenter vid arbetsbänk, demonterar lampa.

Studenterna granskar Ikeas produkter

Ta isär några Ikea-produkter och dokumentera möjligheten att laga, byta ut och återbruka delarna. Det är en del av ett forskningsprojekt där LiU-studenterna får samarbeta med den svenska möbeljätten.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.