19 augusti 2021

Redan 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid och 1988 beslutade riksdagen om en koldioxidskatt. Så, varför har inte den svenska omställningen kommit längre och varför har inte klimatkrisen tagits på större allvar? Detta är frågor som behandlas i en ny bok av forskare från bland annat Linköpings universitet.

Två vindkraftsingenjörer, en kvinna och en man, går vid ett vindkraftverk. De har på sig oranga varselkläder och blå hjälmar. I bakgrunden syns fler vindsnurror hela vägen ned mot en avlägsen stad. Fotograf: sturti

I bokens centrum står två tidigare riksdagsledamöter och deras arbete med att skapa en hållbar energi-, miljö- och klimatpolitik – centerpartisten Birgitta Hambraeus och socialdemokraten Birgitta Dahl. Genom dessa personer återskapas bilden av svensk energi- och miljöpolitik under åren 1971–1991. Analysen visar på de många hinder som stått i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning – men ger också kunskap om framgångsrika strategier.

Även klimatkrisens historik analyseras i boken. De tre författarna menar att kunskap om 1980-talet är central för att förstå dagens misslyckande i klimatfrågan.

– Vi analyserar hur klimatvetenskaplig kunskap hamnade i det svenska politiska och industriella toppskiktet samt varför det svenska koldioxidtaket revs upp. Ett beslut som sammanföll med att Birgitta Dahl tvingades bort från politikens centrum, säger Jonas Anshelm, professor vid Linköpings universitet, som skrivit boken tillsammans med docent Martin Hultman, Chalmers tekniska högskola samt Ann-Sofie Kall, lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Utifrån ett rikt arkivmaterial - brev, rapporter, marginalanteckningar och mötesprotokoll som Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl deltog i - ger boken en inblick i dåtidens miljödebatt och politiska intriger.

Boken:

Att ställa frågan – att våga omställning. Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl i den svenska energi- och miljöpolitiken 1971–1991. Martin Hultman, Ann-Sofie Kall, Jonas Anshelm.

Kontakt och forskningsprojekt

Relaterat innehåll

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

Nytt centrum driver hållbarhetsomställningen

Med uppdraget att katalysera forskning och samverkan kring hållbar samhällstransformation, blir centret LiU Centrum för hållbarhetsomställningar, LiUST, en ny mötesplats för nytänkande och samarbete – både inom och utanför Linköpings universitetet.

Den första maskinen som användes för att analysera torkning med torr luft.

Nobelprisbelönad teknik torkar spannmål – utan värme

Nobelprisbelönad teknik används nu i svenskt lantbruk. På Hasta Gård har försök visat att spannmål kan torkas utan värme och med betydligt mindre energi. Forskningen bedrivs inom ett innovationsprojekt där bland annat Agtech Sweden vid LiU medverkar.

Senaste nytt från LiU

En man som håller en presentation för en grupp människor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En kvinna som står framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.

En kvinna flyttar en låda på en dolly.

Därför väljer vi snabba leveranser – trots att vi inte behöver

Trots att många köp inte är brådskande väljer konsumenter ofta de snabbaste leveransalternativen. En ny studie från Linköpings universitet och RISE visar att våra val i checkout i hög grad styrs av känslor – och hur alternativen presenteras.