19 augusti 2021

Redan 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid och 1988 beslutade riksdagen om en koldioxidskatt. Så, varför har inte den svenska omställningen kommit längre och varför har inte klimatkrisen tagits på större allvar? Detta är frågor som behandlas i en ny bok av forskare från bland annat Linköpings universitet.

Två vindkraftsingenjörer, en kvinna och en man, går vid ett vindkraftverk. De har på sig oranga varselkläder och blå hjälmar. I bakgrunden syns fler vindsnurror hela vägen ned mot en avlägsen stad.
Fotograf: sturti

I bokens centrum står två tidigare riksdagsledamöter och deras arbete med att skapa en hållbar energi-, miljö- och klimatpolitik – centerpartisten Birgitta Hambraeus och socialdemokraten Birgitta Dahl. Genom dessa personer återskapas bilden av svensk energi- och miljöpolitik under åren 1971–1991. Analysen visar på de många hinder som stått i vägen för samhällsförändringar i en mer miljövänlig riktning – men ger också kunskap om framgångsrika strategier.

Även klimatkrisens historik analyseras i boken. De tre författarna menar att kunskap om 1980-talet är central för att förstå dagens misslyckande i klimatfrågan.

– Vi analyserar hur klimatvetenskaplig kunskap hamnade i det svenska politiska och industriella toppskiktet samt varför det svenska koldioxidtaket revs upp. Ett beslut som sammanföll med att Birgitta Dahl tvingades bort från politikens centrum, säger Jonas Anshelm, professor vid Linköpings universitet, som skrivit boken tillsammans med docent Martin Hultman, Chalmers tekniska högskola samt Ann-Sofie Kall, lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Utifrån ett rikt arkivmaterial - brev, rapporter, marginalanteckningar och mötesprotokoll som Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl deltog i - ger boken en inblick i dåtidens miljödebatt och politiska intriger.

Boken:

Att ställa frågan – att våga omställning. Birgitta Hambraeus och Birgitta Dahl i den svenska energi- och miljöpolitiken 1971–1991. Martin Hultman, Ann-Sofie Kall, Jonas Anshelm.

Kontakt och forskningsprojekt

Relaterat innehåll

bild på manlig forskare.

LiU-forskare studerar svensk biogas på export

Nu är det tid för att satsa på export av svensk biogas. Men det är kanske främst kunskapsöverföring och förståelse för hela avfallssystemet som Sverige ska exportera

Manlig forskare gestikulerar i diskussion i kontorsmiljö.

Vad rör sig i huvudet på en designer?

Allt börjar vid ritbordet. Även slöseri med resurser, miljögifter och utsläpp av växthusgaser. Den insikten gav professor Tomohiko Sakao idén till en ny studie: Han vill undersöka designers hjärnor under den kreativa processen.

Porträtt av Vlatko Milic.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Senaste nytt från LiU

Studenter från kursen From Lab to Market deltar i rundvandring i labbet

Från labb till marknad med studenters hjälp

I takt med att världen söker hållbara energilösningar har grön vätgas seglat upp som en nyckelspelare i omställningen. Vid Linköpings universitet får studenter nu chansen att arbeta med verkliga utmaningar kopplade till denna teknik.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Målvakt med armarna i kors

Hon får både fotboll och studier i mål

Som målvakt i IFK Norrköping har Sofia Hjern varit med på klubbens resa från division ett till damallsvenskan. Nu har hon även kallats till A-landslaget – samtidigt som hon läser beteendevetenskap vid Linköpings universitet.