20 november 2024

Invigningen av kick-off för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet) bjöd på fanfar, smarta maskiner, digitalteknik, åtta kärnfulla föredrag och en exklusiv paneldiskussion med både lantbrukare och representanter från Digitaliseringsnavets expertnätverk.

Peter Borring som moderator för paneldebatt
Runt 180 personer fyllde lokalen på Vallfarten den 23 oktober vid Linköpings universitet. Här samlades allt från rådgivare, studenter, lantbrukare till akademiker från hela Sverige med ett gemensamt mål: Att stärka det svenska lantbruket och göra det mer konkurrenskraftigt.

- Vi har kommit långt vad gäller digitalteknik inom lantbruket, men vi kan inte stanna den resan utan vi måste gasa den, understryker Per Frankelius, organisationsledare för Digitaliseringsnavet.

Lantbrukets utmaningar

Lantbruket står idag inför många utmaningar, inte minst med anledning av den torka som blir allt svårare i Europa. En annan utmaning blir att hantera all den moderna och i många fall avancerade digitaltekniken på gårdarna, något som en del lantbrukare kan uppleva oro kring.

Beatrice Magnusson från Linköping Science Park och representant för IoT World och Secure Tech Hub, tog upp exempel på de svarta rubriker som kan skrämma lantbrukare att ta steget mot framtidens teknik. Men som en lösning på problemet, så förklarade hon hur man kan undvika cyberattacker och andra typer av intrång på sin gård. Det gäller att bland annat vara noga med att koppla upp sig till sitt eget nätverk, begränsa tillgången av systemen hos medarbetare.

Kunskapshöjning

En av talarna under kick-offen var LRFs vd och koncernchef, Anna Karin Hatt. Hon uttryckte en stor glädje kring att detta kunskapsnav faktiskt hamnade på Linköpings universitet, medtanke på deras starka kompetens vad gäller AI och data. Hon gav också ett slag för Östergötland, som är en av de mest framstående lantsbruksregionerna.

Anna Karin Hatt, VD och Koncernchef på LRF
Foto: Ebba nordqvist

- Det man inte vet, kan man inte implementera. Tekniken kan ge oss många möjligheter, men vi behöver sprida den informationen, säger Anna Karin Hatt.

Digitaliseringsnavets övergripande mål är kunskapshöjning inom digitalisering, idag sker det mycket forskning som inte når lantbrukare varav mycket av den tekniken som finns inom olika områden skulle kunna appliceras på lantbruket. Det gäller alltså för Digitaliseringsnavet att ta på sig stövlarna och ge sig ut till bönderna, för att nysta fram de behov som idag finns ute på gårdarna.

Nyttan med digitalteknik

Vad gäller digitalteknik rent praktiskt och som kan underlätta samt effektivisera lantbruket, så kunde man lyssna till David Askenteg från Väderstad, som bland annat visade upp deras SeedEye-system, Per-Anders Algerbo från RISE med deras drönare som kan läsa av ogräs ute på fälten, Carl oscar Paulrud från DeLaval pratade om deras koncept Push and Pull samt Tomas Klingström och Patricia Ask- Gullstrand från SLU som illustrerade deras Gigacow som är SLUs kodatainfrastruktur som delar data från mjölkgårdar för forskning och utveckling, Patricia Ask-Gullstrand illustrerade hur den kan användas praktiskt med värmestress som ett exempel.

Dagen avslutade med en exklusiv paneldiskussion med representanter från organisationerna som ingår i Digitaliseringsnavets expertnätverk samt lantbrukarna Eva Ohlsson från Bergs sätteri och Victor Johansson från Bleckenstad gård, under ledning av Peter Borring.

Något som var återkommande hos organisationerna var kundernas syn på digitalisering, man kan förklara det som två läger. Där ena sidan ifrågasätter nyttan med att bli helt digitala, där många inte ens har BankID, medans den andra sidan visar ett stort intresse för digitalteknik såsom exempelvis virituella stängsel.

Missade du kick-offen? Nu kan du se hela dagen i efterhand.

Kick-off 23 oktober, del 1

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Vill du veta mer om Digitaliseringsnavet eller komma i kontakt med oss?

Relaterade nyheter

man som drar is print.

Sprinten ger bonden försprång

Den lilla, smarta sprinten kan ge bonden bättre information om hur tungt ett redskap elle släp går.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

en grupp människor som diskuterar och lyssnar.

Här kan forskning, näringsliv och samhälle mötas

Hållbarhetsforskning, teknologi, artificiell intelligens och jordbruk under ett och samma tak. Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering flyttar in i samverkanshuset Nexus vid Linköpings universitet.

Omvärld och kunskap

Solnedgång på landet.

Läs digitaliseringsnavets nyhetsbrev

Digitaliseringsnavets nyhetsbrev håller dig uppdaterad om det senaste inom vår verksamhet-från spännande evenemang och tekniktester till omvärldsbevakning och kunskap inom digitalisering av jordbruket.

Ecorobotix ARA.

Mycket exakt sprutning i alla väder

Ecorobotix ARA är en precisionsspruta som med hjälp av sensorer och AI styr appliceringen i realtid och kan minska användningen av växtskyddsmedel.

En backspegel upplyst av ett grönt ljus, som speglar en känsla av trygghet och medvetenhet på vägen.

Översättningsteknik

AI-baserad översättningsteknik i smarta glasögon och hörlurar möjliggör realtidsöversättning på gården. Detta kan minska språkbarriärer, förbättra säkerheten och underlätta arbetsledning inom lantbruket.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Antalet behöriga sökande till höstens utbildningar ökade med över 15 procent sen 2025 och när nu första antagningen är klar har andelen antagna till Linköpings...

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.