21 november 2024

Invigningen av kick-off för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet) bjöd på fanfar, smarta maskiner, digitalteknik, åtta kärnfulla föredrag och en exklusiv paneldiskussion med både lantbrukare och representanter från Digitaliseringsnavets expertnätverk.

Peter Borring som moderator för paneldebatt
Foto: Ebba Nordqvist
Runt 180 personer fyllde lokalen på Vallfarten den 23 oktober vid Linköpings universitet. Här samlades allt från rådgivare, studenter, lantbrukare till akademiker från hela Sverige med ett gemensamt mål: Att stärka det svenska lantbruket och göra det mer konkurrenskraftigt.

- Vi har kommit långt vad gäller digitalteknik inom lantbruket, men vi kan inte stanna den resan utan vi måste gasa den, understryker Per Frankelius, organisationsledare för Digitaliseringsnavet.

Lantbrukets utmaningar

Lantbruket står idag inför många utmaningar, inte minst med anledning av den torka som blir allt svårare i Europa. En annan utmaning blir att hantera all den moderna och i många fall avancerade digitaltekniken på gårdarna, något som en del lantbrukare kan uppleva oro kring.

Beatrice Magnusson från Linköping Science Park och representant för IoT World och Secure Tech Hub, tog upp exempel på de svarta rubriker som kan skrämma lantbrukare att ta steget mot framtidens teknik. Men som en lösning på problemet, så förklarade hon hur man kan undvika cyberattacker och andra typer av intrång på sin gård. Det gäller att bland annat vara noga med att koppla upp sig till sitt eget nätverk, begränsa tillgången av systemen hos medarbetare.

Kunskapshöjning

En av talarna under kick-offen var LRFs vd och koncernchef, Anna Karin Hatt. Hon uttryckte en stor glädje kring att detta kunskapsnav faktiskt hamnade på Linköpings Universitet, medtanke på deras starka kompetens vad gäller AI och data. Hon gav också ett slag för Östergötland, som är en av de mest framstående lantsbruksregionerna.

Anna Karin Hatt, VD och Koncernchef på LRF
Foto: Ebba nordqvist

- Det man inte vet, kan man inte implementera. Tekniken kan ge oss många möjligheter, men vi behöver sprida den informationen, säger Anna Karin Hatt.

Digitaliseringsnavets övergripande mål är kunskapshöjning inom digitalisering, idag sker det mycket forskning som inte når lantbrukare varav mycket av den tekniken som finns inom olika områden skulle kunna appliceras på lantbruket. Det gäller alltså för Digitaliseringsnavet att ta på sig stövlarna och ge sig ut till bönderna, för att nysta fram de behov som idag finns ute på gårdarna.

Nyttan med digitalteknik

Vad gäller digitalteknik rent praktiskt och som kan underlätta samt effektivisera lantbruket, så kunde man lyssna till David Askenteg från Väderstad, som bland annat visade upp deras SeedEye-system, Per-Anders Algerbo från RISE med deras drönare som kan läsa av ogräs ute på fälten, Carl oscar Paulrud från DeLaval pratade om deras koncept Push and Pull samt Tomas Klingström och Patricia Ask- Gullstrand från SLU som illustrerade deras Gigacow som är SLUs kodatainfrastruktur som delar data från mjölkgårdar för forskning och utveckling, Patricia Ask-Gullstrand illustrerade hur den kan användas praktiskt med värmestress som ett exempel.

Dagen avslutade med en exklusiv paneldiskussion med representanter från organisationerna som ingår i Digitaliseringsnavets expertnätverk samt lantbrukarna Eva Ohlsson från Bergs sätteri och Victor Johansson från Bleckenstad gård, under ledning av Peter Borring.

Något som var återkommande hos organisationerna var kundernas syn på digitalisering, man kan förklara det som två läger. Där ena sidan ifrågasätter nyttan med att bli helt digitala, där många inte ens har BankID, medans den andra sidan visar ett stort intresse för digitalteknik såsom exempelvis virituella stängsel.

Missade du kick-offen? Nu kan du se hela dagen i efterhand.

Kick-off 23 oktober, del 1

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Vill du veta mer om Digitaliseringsnavet eller komma i kontakt med oss?

Relaterade nyheter

Finska forskare på besök.

Finskt forskarbesök med fokus på digitalt lärande i lantbruket

En digital, pedagogisk plattform ihop med en digital tvilling av bondgården kan hjälpa både studenter och svenska lantbrukare att förstå hur olika faktorer påverkar skörd och ekonomi.

Skärmbild från en digital samtal.

Så driver digitaliseringen utvecklingen i lantbruket

AKIS Live satte ljuset på hur digitalisering stärker kunskap och effektivitet i svenskt lantbruk.Representanter från rådgivning, forskning och praktik delade erfarenheter om hur tekniken omsätts i verklig nytta – se hela samtalet på YouTube.

En man i en John Deere-väst använder en pekskärmsmonitor i en utomhusmonter med John Deere-branding, och jordbruksutrustning syns i bakgrunden.

"Vi måste börja använda den teknik vi redan har"

Sverige ligger i topp när det gäller högteknologiska maskiner – men vi använder bara en bråkdel av deras kapacitet. Daniel Carlsson visar hur lantbrukare kan förvandla maskindata till smarta beslut.

Omvärld och kunskap

Bilden visar en drönarbild över ett vårkornfält inför skörd. De gröna gångarna i grödan har orsakats av vildsvin.

Användning av drönare i växtodlingen för jordbrukets digitalisering

Drönartekniken visar vägen mot ett mer digitaliserat och resurseffektivt jordbruk. Projektet har visat hur drönare kan ge lantbrukare och rådgivare nya verktyg för att fatta träffsäkra beslut baserade på högupplöst fältdata i realtid.

Digital-tvilling-Kollage-med-digital-bakgrund.

Vad är en Digital tvilling

Vad är egentligen en digital tvilling – en virtuell testmiljö eller ett system som kan se och agera i realtid? Läs vår observation om hur tekniken används inom jordbruket och vad som faktiskt finns tillgängligt för svenska lantbrukare idag.

New Holland och Raven lanserar Cart Automation

CNH:s autonoma lösning för fältvagn

Raven Cart Automation är ett system som autonomt styr fältvagnens position vid tömning av skördetröskan för att minska spill och kollisioner. Tekniken bygger på GPS-baserad samverkan mellan tröska och traktor.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Inför klimatmötet COP30: ”Det ser riktigt risigt ut”

Det görs för lite och för långsamt. Den bistra bedömningen gör LiU-forskarna Mathias Fridahl och Maria Jernnäs inför årets stora internationella klimatmöte i brasilianska Belém. Men de flesta länder har inte gett upp klimatarbetet.

Brandman framför bilvrak.

Forskning om exoskelett, lokalvårdare och chefer får 16,7 miljoner

LiU får 16,7 miljoner kronor från Afa Försäkring. Forskningsprojekten handlar om exoskelett för räddningspersonal, sjukskrivning för lokalvårdare, hur det är att vara chef på deltid samt digitala arbetsmiljöer inom vård och omsorg.

Exteriör Campus US.

LiU får 220 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i fyra stora utlysningar. Linköpings universitet får totalt 220 miljoner kronor fördelat på 47 forskare.