21 november 2024

Invigningen av kick-off för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet) bjöd på fanfar, smarta maskiner, digitalteknik, åtta kärnfulla föredrag och en exklusiv paneldiskussion med både lantbrukare och representanter från Digitaliseringsnavets expertnätverk.

Peter Borring som moderator för paneldebatt
Foto: Ebba Nordqvist
Runt 180 personer fyllde lokalen på Vallfarten den 23 oktober vid Linköpings universitet. Här samlades allt från rådgivare, studenter, lantbrukare till akademiker från hela Sverige med ett gemensamt mål: Att stärka det svenska lantbruket och göra det mer konkurrenskraftigt.

- Vi har kommit långt vad gäller digitalteknik inom lantbruket, men vi kan inte stanna den resan utan vi måste gasa den, understryker Per Frankelius, organisationsledare för Digitaliseringsnavet.

Lantbrukets utmaningar

Lantbruket står idag inför många utmaningar, inte minst med anledning av den torka som blir allt svårare i Europa. En annan utmaning blir att hantera all den moderna och i många fall avancerade digitaltekniken på gårdarna, något som en del lantbrukare kan uppleva oro kring.

Beatrice Magnusson från Linköping Science Park och representant för IoT World och Secure Tech Hub, tog upp exempel på de svarta rubriker som kan skrämma lantbrukare att ta steget mot framtidens teknik. Men som en lösning på problemet, så förklarade hon hur man kan undvika cyberattacker och andra typer av intrång på sin gård. Det gäller att bland annat vara noga med att koppla upp sig till sitt eget nätverk, begränsa tillgången av systemen hos medarbetare.

Kunskapshöjning

En av talarna under kick-offen var LRFs vd och koncernchef, Anna Karin Hatt. Hon uttryckte en stor glädje kring att detta kunskapsnav faktiskt hamnade på Linköpings Universitet, medtanke på deras starka kompetens vad gäller AI och data. Hon gav också ett slag för Östergötland, som är en av de mest framstående lantsbruksregionerna.

Anna Karin Hatt, VD och Koncernchef på LRF
Foto: Ebba nordqvist

- Det man inte vet, kan man inte implementera. Tekniken kan ge oss många möjligheter, men vi behöver sprida den informationen, säger Anna Karin Hatt.

Digitaliseringsnavets övergripande mål är kunskapshöjning inom digitalisering, idag sker det mycket forskning som inte når lantbrukare varav mycket av den tekniken som finns inom olika områden skulle kunna appliceras på lantbruket. Det gäller alltså för Digitaliseringsnavet att ta på sig stövlarna och ge sig ut till bönderna, för att nysta fram de behov som idag finns ute på gårdarna.

Nyttan med digitalteknik

Vad gäller digitalteknik rent praktiskt och som kan underlätta samt effektivisera lantbruket, så kunde man lyssna till David Askenteg från Väderstad, som bland annat visade upp deras SeedEye-system, Per-Anders Algerbo från RISE med deras drönare som kan läsa av ogräs ute på fälten, Carl oscar Paulrud från DeLaval pratade om deras koncept Push and Pull samt Tomas Klingström och Patricia Ask- Gullstrand från SLU som illustrerade deras Gigacow som är SLUs kodatainfrastruktur som delar data från mjölkgårdar för forskning och utveckling, Patricia Ask-Gullstrand illustrerade hur den kan användas praktiskt med värmestress som ett exempel.

Dagen avslutade med en exklusiv paneldiskussion med representanter från organisationerna som ingår i Digitaliseringsnavets expertnätverk samt lantbrukarna Eva Ohlsson från Bergs sätteri och Victor Johansson från Bleckenstad gård, under ledning av Peter Borring.

Något som var återkommande hos organisationerna var kundernas syn på digitalisering, man kan förklara det som två läger. Där ena sidan ifrågasätter nyttan med att bli helt digitala, där många inte ens har BankID, medans den andra sidan visar ett stort intresse för digitalteknik såsom exempelvis virituella stängsel.

Missade du kick-offen? Nu kan du se hela dagen i efterhand.

Kick-off 23 oktober, del 1

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Vill du veta mer om Digitaliseringsnavet eller komma i kontakt med oss?

Relaterade nyheter

Omvärld och kunskap

Svart kalv

Brunstövervakning

SensHub transponder registrerar brunst, idissling, aktivitet och hälsa. Informationen omvandlas till rapporter som kan användas i besättningen för att brunstövervaka och på så sätt lyckas bättre med semineringar, samt övervaka djurens hälsa.

Kor på fodring

Näringsinnehåll i gröda

Tekniken med NIR-sensor har flera användningsområden, till exempel till skördad spannmål, ensilage och flytgödsel. Den slutliga analysen ger svar på grödans innehåll av bland annat ts-halt, fiber, protein, aska och stärkelse.

Människa som vidrör en kalv

Hälso- och fertilitetsövervakning

Information från fruktsamhet, utfodring, stallmiljö och mjölkning samlas och kan genom systemet utvärderas för att förbättra produktionen på gården.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.