21 november 2024

Invigningen av kick-off för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet) bjöd på fanfar, smarta maskiner, digitalteknik, åtta kärnfulla föredrag och en exklusiv paneldiskussion med både lantbrukare och representanter från Digitaliseringsnavets expertnätverk.

Peter Borring som moderator för paneldebatt
Foto: Ebba Nordqvist
Runt 180 personer fyllde lokalen på Vallfarten den 23 oktober vid Linköpings universitet. Här samlades allt från rådgivare, studenter, lantbrukare till akademiker från hela Sverige med ett gemensamt mål: Att stärka det svenska lantbruket och göra det mer konkurrenskraftigt.

- Vi har kommit långt vad gäller digitalteknik inom lantbruket, men vi kan inte stanna den resan utan vi måste gasa den, understryker Per Frankelius, organisationsledare för Digitaliseringsnavet.

Lantbrukets utmaningar

Lantbruket står idag inför många utmaningar, inte minst med anledning av den torka som blir allt svårare i Europa. En annan utmaning blir att hantera all den moderna och i många fall avancerade digitaltekniken på gårdarna, något som en del lantbrukare kan uppleva oro kring.

Beatrice Magnusson från Linköping Science Park och representant för IoT World och Secure Tech Hub, tog upp exempel på de svarta rubriker som kan skrämma lantbrukare att ta steget mot framtidens teknik. Men som en lösning på problemet, så förklarade hon hur man kan undvika cyberattacker och andra typer av intrång på sin gård. Det gäller att bland annat vara noga med att koppla upp sig till sitt eget nätverk, begränsa tillgången av systemen hos medarbetare.

Kunskapshöjning

En av talarna under kick-offen var LRFs vd och koncernchef, Anna Karin Hatt. Hon uttryckte en stor glädje kring att detta kunskapsnav faktiskt hamnade på Linköpings Universitet, medtanke på deras starka kompetens vad gäller AI och data. Hon gav också ett slag för Östergötland, som är en av de mest framstående lantsbruksregionerna.

Anna Karin Hatt, VD och Koncernchef på LRF
Foto: Ebba nordqvist

- Det man inte vet, kan man inte implementera. Tekniken kan ge oss många möjligheter, men vi behöver sprida den informationen, säger Anna Karin Hatt.

Digitaliseringsnavets övergripande mål är kunskapshöjning inom digitalisering, idag sker det mycket forskning som inte når lantbrukare varav mycket av den tekniken som finns inom olika områden skulle kunna appliceras på lantbruket. Det gäller alltså för Digitaliseringsnavet att ta på sig stövlarna och ge sig ut till bönderna, för att nysta fram de behov som idag finns ute på gårdarna.

Nyttan med digitalteknik

Vad gäller digitalteknik rent praktiskt och som kan underlätta samt effektivisera lantbruket, så kunde man lyssna till David Askenteg från Väderstad, som bland annat visade upp deras SeedEye-system, Per-Anders Algerbo från RISE med deras drönare som kan läsa av ogräs ute på fälten, Carl oscar Paulrud från DeLaval pratade om deras koncept Push and Pull samt Tomas Klingström och Patricia Ask- Gullstrand från SLU som illustrerade deras Gigacow som är SLUs kodatainfrastruktur som delar data från mjölkgårdar för forskning och utveckling, Patricia Ask-Gullstrand illustrerade hur den kan användas praktiskt med värmestress som ett exempel.

Dagen avslutade med en exklusiv paneldiskussion med representanter från organisationerna som ingår i Digitaliseringsnavets expertnätverk samt lantbrukarna Eva Ohlsson från Bergs sätteri och Victor Johansson från Bleckenstad gård, under ledning av Peter Borring.

Något som var återkommande hos organisationerna var kundernas syn på digitalisering, man kan förklara det som två läger. Där ena sidan ifrågasätter nyttan med att bli helt digitala, där många inte ens har BankID, medans den andra sidan visar ett stort intresse för digitalteknik såsom exempelvis virituella stängsel.

Missade du kick-offen? Nu kan du se hela dagen i efterhand.

Kick-off 23 oktober, del 1

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Vill du veta mer om Digitaliseringsnavet eller komma i kontakt med oss?

Relaterade nyheter

Omslag på rapport.

Elektroniska öronmärken blir standard för nyfödda kalvar och lamm

Gård & Djurhälsans nya rapport visar att elektroniska öronmärken, som blir standard för nyfödda kalvar och lamm 2026, kan spara tid, minska fel och ge bättre kontroll över djurens hälsa och tillväxt.

Folk minglar på den ultimata ungdomsträffen.

Ung kraft, smart teknik och lantbrukets framtid

Framtidens lantbruk mötte ung nyfikenhet när teknik, samverkan och visioner stod i centrum på Den ultimata ungdomsträffen i Abbotnäs. En inspirerande dag som visade att framtidens jordbruk formas tillsammans – med både människor och maskiner i fokus.

Besökare och föreläsare på mässa.

Framtidens lantbruk under Brunnby Lantbrukardagar 2025

Framtidens lantbruk visades upp i full digital prakt under Brunnby Lantbrukardagar. Fyra fullsatta seminarier bjöd på konkreta exempel och heta diskussioner om allt från självkörande traktorer till AI-styrda såmaskiner.

Omvärld och kunskap

Borgeby fältdagar 2025.

Användning av drönare i jordbruket

Upptäck hur drönare kan ge lantbruket nya möjligheter – från att kartlägga skador till att optimera insatserna i fält. Vi tittar också på utmaningar och framtida potential i svenskt jordbruk.

En bild som visar text, karta, dator, skärmbild

Virtuellt GPS-stängsel möjliggör smartare djurhållning

Virtuellt GPS-stängsel med Fencee GPS FX10 ger lantbrukare full kontroll och flexibilitet i djurhållningen – direkt via mobilen. Med smart övervakning och justerbara digitala stängsel kombineras effektiv beteshantering med ökad djurvälfärd.

Två svenska mjölkkor med Anicares aktivitetsmätare i vänster öra.

Stallförsök – Anicare aktivitetsmätare för bete

Kan aktivitetsmätare i örat bli nästa stora hjälpmedel i svensk betesdrift? Just nu pågår ett stallförsök där Anicares sensorteknik testas på mjölkkor inom SLU:s Gigacow-nätverk – med målet att förenkla tillsynen och öka effektiviteten.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Forskare med blå plasthandskar vid mikroskop.

Nervceller av plast blir mer avancerade – och enklare

En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av forskare vid LiU. Resultaten banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.

Porträtt av kvinna.

Gammal gröda upptäckt på Kanarieöarna tack vare arkeologiskt dna

Den allra första genetiska studien av arkeologiska linser avslöjar att Kanarieöarnas linser har en nära 2000 år lång historia. Linserna kan bli värdefulla för växtförädling i ljuset av pågående klimatförändringar.

Studiebesök om biogas på Gotland.

Biogaslösningar kräver flera tankar samtidigt

Det kan vara svårt för beslutsfattare att förstå och kunna väga in alla hållbarhetseffekter med biogassystem. En ny rapport lyfter fram 53 olika effekter, varav de allra flesta påverkar samhället positivt.