21 november 2024

Invigningen av kick-off för Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering (Digitaliseringsnavet) bjöd på fanfar, smarta maskiner, digitalteknik, åtta kärnfulla föredrag och en exklusiv paneldiskussion med både lantbrukare och representanter från Digitaliseringsnavets expertnätverk.

Peter Borring som moderator för paneldebatt
Foto: Ebba Nordqvist
Runt 180 personer fyllde lokalen på Vallfarten den 23 oktober vid Linköpings universitet. Här samlades allt från rådgivare, studenter, lantbrukare till akademiker från hela Sverige med ett gemensamt mål: Att stärka det svenska lantbruket och göra det mer konkurrenskraftigt.

- Vi har kommit långt vad gäller digitalteknik inom lantbruket, men vi kan inte stanna den resan utan vi måste gasa den, understryker Per Frankelius, organisationsledare för Digitaliseringsnavet.

Lantbrukets utmaningar

Lantbruket står idag inför många utmaningar, inte minst med anledning av den torka som blir allt svårare i Europa. En annan utmaning blir att hantera all den moderna och i många fall avancerade digitaltekniken på gårdarna, något som en del lantbrukare kan uppleva oro kring.

Beatrice Magnusson från Linköping Science Park och representant för IoT World och Secure Tech Hub, tog upp exempel på de svarta rubriker som kan skrämma lantbrukare att ta steget mot framtidens teknik. Men som en lösning på problemet, så förklarade hon hur man kan undvika cyberattacker och andra typer av intrång på sin gård. Det gäller att bland annat vara noga med att koppla upp sig till sitt eget nätverk, begränsa tillgången av systemen hos medarbetare.

Kunskapshöjning

En av talarna under kick-offen var LRFs vd och koncernchef, Anna Karin Hatt. Hon uttryckte en stor glädje kring att detta kunskapsnav faktiskt hamnade på Linköpings Universitet, medtanke på deras starka kompetens vad gäller AI och data. Hon gav också ett slag för Östergötland, som är en av de mest framstående lantsbruksregionerna.

Anna Karin Hatt, VD och Koncernchef på LRF
Foto: Ebba nordqvist

- Det man inte vet, kan man inte implementera. Tekniken kan ge oss många möjligheter, men vi behöver sprida den informationen, säger Anna Karin Hatt.

Digitaliseringsnavets övergripande mål är kunskapshöjning inom digitalisering, idag sker det mycket forskning som inte når lantbrukare varav mycket av den tekniken som finns inom olika områden skulle kunna appliceras på lantbruket. Det gäller alltså för Digitaliseringsnavet att ta på sig stövlarna och ge sig ut till bönderna, för att nysta fram de behov som idag finns ute på gårdarna.

Nyttan med digitalteknik

Vad gäller digitalteknik rent praktiskt och som kan underlätta samt effektivisera lantbruket, så kunde man lyssna till David Askenteg från Väderstad, som bland annat visade upp deras SeedEye-system, Per-Anders Algerbo från RISE med deras drönare som kan läsa av ogräs ute på fälten, Carl oscar Paulrud från DeLaval pratade om deras koncept Push and Pull samt Tomas Klingström och Patricia Ask- Gullstrand från SLU som illustrerade deras Gigacow som är SLUs kodatainfrastruktur som delar data från mjölkgårdar för forskning och utveckling, Patricia Ask-Gullstrand illustrerade hur den kan användas praktiskt med värmestress som ett exempel.

Dagen avslutade med en exklusiv paneldiskussion med representanter från organisationerna som ingår i Digitaliseringsnavets expertnätverk samt lantbrukarna Eva Ohlsson från Bergs sätteri och Victor Johansson från Bleckenstad gård, under ledning av Peter Borring.

Något som var återkommande hos organisationerna var kundernas syn på digitalisering, man kan förklara det som två läger. Där ena sidan ifrågasätter nyttan med att bli helt digitala, där många inte ens har BankID, medans den andra sidan visar ett stort intresse för digitalteknik såsom exempelvis virituella stängsel.

Missade du kick-offen? Nu kan du se hela dagen i efterhand.

Kick-off 23 oktober, del 1

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Kick-off 23 oktober, del 2

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering.

Vill du veta mer om Digitaliseringsnavet eller komma i kontakt med oss?

Relaterade nyheter

Från vänster: Magnus Stark (SLU) från Kunskapsnav Företagsledning och Entreprenörskap samt Karolina Muhrman (LiU) och Tomas Klingström (SLU) från Kunskapsnav Digitalisering.

Digitaliseringsnavet deltog i workshop om digitalisering för ett hållbart lantbruk

Digitaliseringsnavet deltog i en workshop på SLU Lövsta för att utforska hur digital teknik kan främja hållbarhet, produktivitet och djurvälfärd inom svensk mjölkproduktion.

Plenarmöte i Berlin.

Plenarmöte i Berlin om standardisering av lantbruksdata

Den 11-13 mars hölls en internationell standardiseringskonferens i Berlin om lantbruksdata och AI, arrangerad av ISO-kommittén "Data-driven agrifood systems".

En gruppbild.

Hur stärker Irland sitt lantbruk?

Den 4–6 februari deltog Agtech Sweden och Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering från Linköpings universitet i en delegationsresa till Irland, arrangerad av Jordbruksverket inom AKIS analysgrupp.

Omvärld och kunskap

Figur 3. Styrfilen för fältet såsom som den ser ut i Trimbleenheten i traktorn.

Bottorps gård: kaliumstyrning med grundgiva av stallgödsel

Bottorps Gård utanför Kalmar kombinerar lång tradition med modern teknik för hållbar växtodling och djuruppfödning. Genom smarta samarbeten, effektiv resursanvändning och digitala lösningar visar gården hur framtidens lantbruk redan är verklighet.

Södergård.

Södergård: management dikor

På Södergård i Österlen används digital teknik för att förenkla dikoproduktionen och fatta smarta beslut. Läs hur gården arbetar med verktyget Uniform Agri i det dagliga arbetet.

Vete.

Hacksta gård: växtnäringsstyrning höstvete

På Hacksta gård vid Mälarens strand kombineras högteknologisk växtnäringsstyrning med klimatkloka val i hela odlingskedjan. Här visar man hur lönsam konventionell växtodling kan gå hand i hand med fossilfri uppvärmning och smart resursanvändning.

Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering

Senaste nytt från LiU

Män som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.