Det menar Louise Malmström och Henrik Nordvall som båda arbetar på Linköpings universitet med frågor som rör folkbildningen.
Louise Malmström– Med tanke på folkbildningens centrala roll och hur många den berör får den på tok för lite uppmärksamhet i samhällsdebatten. Vi nämns knappt när skolans problem diskuteras och våra lärare glöms bort när andra får lärarlyft och fortbildning, säger Louise Malmström, ansvarig för folkhögskollärarprogrammet vid LiU, det enda som finns i Sverige.
I år är det 151 år sedan den första folkhögskolan startade som en reaktion på att högre utbildning var förbehållen eliten. Numera finns det 155 folkhögskolor och tio studieförbund med olika ideologisk inriktning i Sverige. Bredden på utbudet är stort. Alltifrån yrkesutbildningar och avancerade utbildningar inom musik och konst till allmänna kurser för att få gymnasiekompetens, etableringskurser för invandrade akademiker, svenska för nyanlända, språkkurser och läsecirklar.
En grundpelare inom folkbildningen är att främja demokrati, kultur och engagemang bland medborgarna. Inte bara folkhögskolorna utan även studieförbunden fortsätter ha en viktig roll i det sammanhanget, menar Henrik Nordvall, folkbildningsforskare vid LiU.
– Studieförbunden bildar ett slags stödjande infrastruktur för föreningsengagemang och civilsamhälle. Med sina studiecirklar och sin programverksamhet är studieförbunden också en viktig arena för politiska samtal och visioner. Och i kontrast till partierna som länge tappat ett stort antal medlemmar
Henrik Nordvall Foto David Einarär det väldigt många som deltar, säger Henrik Nordvall.
– ABF-huset i Stockholm är ett bra exempel på det, säger Henrik Nordvall.
– Och folkhögskolorna kan ha en otrolig betydelse för landsbygden. De samlar folk, kultur och engagemang, påpekar Louise Malmström.
Linda Sundregård Foto Anna NilsenLinda Sundregård är folkhögskollärare på Marieborgs folkhögskola i Norrköping. Hon har en miljövetarexamen i botten men valde att gå folkhögskollärarprogrammet vid LiU 2016 för att få ett mer socialt inriktat arbete.
– Något av det viktigaste med folkbildningen idag är att människor får en andra chans och att det finns möjligheter till goda samtal, säger Linda Sundregård.
Folkhögskolan har en friare form och en annan pedagogik än den vanliga skolan. Det är en anledning till att många lyckas bättre med exempelvis gymnasiestudier där än i den vanliga skolan, menar hon.
– Vi har inte nationella kursplaner och inga betyg, utan sätter istället omdömen. Betyg bygger på vad eleven åstadkommit och presterat hittills. Omdömet har inte alls fokus på det, utan på studieförmågan och vad deltagaren förväntas klara av i framtiden. Vi har inga prov men däremot diskussioner, muntliga redovisningar och inlämningsuppgifter.
Foto Björn Larsson Rosvall/TTDen annorlunda pedagogiken gör något med deltagarna, är hennes erfarenhet. De känner inte prestationshets på samma sätt som många gör i den traditionella skolan och mötena mellan lärare och deltagare blir mer avspända.
Som lärare på Marieborgs folkhögskola möter Linda Sundregård deltagare från 18 år och uppåt, alla med olika erfarenheter. En del är avhoppare från gymnasiet som får en ny chans på folkhögskola med en annan kunskapssyn och pedagogik. Andra är utlandsfödda. De behöver lära sig svenska och få en vidare syn på samhället och livet i Sverige för att ha en möjlighet till utbildning och jobb.
– Folkhögskolorna är otroligt viktiga för integrationen.
Men de har också stor betydelse för människor med funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska problem.
– Den här gruppen har ökat stort under 2000-talet, säger Gerhard Holmgren.
– Det finns något i folkbildningens själ som blir humanistisk och stöttande, tillsammans med kunskapen. LiU och folkhögskollärarprogrammet är en viktig spelare för att ständigt utveckla den här utbildningsformen som är annorlunda och gör underverk för människor.
I år är det 151 år sedan den första folkhögskolan startade som en reaktion på att högre utbildning var förbehållen eliten. Numera finns det 155 folkhögskolor och tio studieförbund med olika ideologisk inriktning i Sverige. Bredden på utbudet är stort. Alltifrån yrkesutbildningar och avancerade utbildningar inom musik och konst till allmänna kurser för att få gymnasiekompetens, etableringskurser för invandrade akademiker, svenska för nyanlända, språkkurser och läsecirklar.
Arena för samtal och visioner
– Studieförbunden bildar ett slags stödjande infrastruktur för föreningsengagemang och civilsamhälle. Med sina studiecirklar och sin programverksamhet är studieförbunden också en viktig arena för politiska samtal och visioner. Och i kontrast till partierna som länge tappat ett stort antal medlemmar
Fångar upp aktuella frågor
Studieförbunden, inte minst i de större städerna, fångar upp aktuella frågor och utvecklar idédebatten i samhället.– ABF-huset i Stockholm är ett bra exempel på det, säger Henrik Nordvall.
– Och folkhögskolorna kan ha en otrolig betydelse för landsbygden. De samlar folk, kultur och engagemang, påpekar Louise Malmström.
Möjligheter till goda samtal
– Något av det viktigaste med folkbildningen idag är att människor får en andra chans och att det finns möjligheter till goda samtal, säger Linda Sundregård.
Folkhögskolan har en friare form och en annan pedagogik än den vanliga skolan. Det är en anledning till att många lyckas bättre med exempelvis gymnasiestudier där än i den vanliga skolan, menar hon.
– Vi har inte nationella kursplaner och inga betyg, utan sätter istället omdömen. Betyg bygger på vad eleven åstadkommit och presterat hittills. Omdömet har inte alls fokus på det, utan på studieförmågan och vad deltagaren förväntas klara av i framtiden. Vi har inga prov men däremot diskussioner, muntliga redovisningar och inlämningsuppgifter.
Ingen prestationshets
Som lärare på Marieborgs folkhögskola möter Linda Sundregård deltagare från 18 år och uppåt, alla med olika erfarenheter. En del är avhoppare från gymnasiet som får en ny chans på folkhögskola med en annan kunskapssyn och pedagogik. Andra är utlandsfödda. De behöver lära sig svenska och få en vidare syn på samhället och livet i Sverige för att ha en möjlighet till utbildning och jobb.
Viktiga för integrationen
– Generellt för alla folkhögskolor är att vi har många kurser för utlandsfödda. Men de särskilda kurserna som till exempel är inriktade på musik, konst, teater och dans har en majoritet av svenskfödda.
Mixen av människor gör att perspektiven breddas för alla, tycker Linda Sundregård.
– Människor med olika åsikter möts. I polariseringens och åsiktsbubblornas tidevarv så är det här med att byta tankar, att lyssna på och lyfta varandra så otroligt viktigt, säger hon.
Större än någonsin
Gerhard Holmgren är generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Han har tidigare arbetat som lärare på folkhögskola och har nära kontakter med LiU:s folkbildningsforskare och folkhögskollärarprogrammet.
– Folkhögskolorna är större än någonsin sett till antalet deltagare. Vår middagshöjd är nu.
Cirka 40 procent av deltagarna på skolornas allmänna kurser har utländsk bakgrund.– Folkhögskolorna är otroligt viktiga för integrationen.
Men de har också stor betydelse för människor med funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska problem.
– Den här gruppen har ökat stort under 2000-talet, säger Gerhard Holmgren.
Folkbildningens själ
Genom åren har han hört en lång rad vittnesmål från människor som berättat om hur åren på folkhögskola förändrat deras liv – hur de blev tagna på allvar, blev bekräftade och fick gå igenom utbildningen i sin egen takt.– Det finns något i folkbildningens själ som blir humanistisk och stöttande, tillsammans med kunskapen. LiU och folkhögskollärarprogrammet är en viktig spelare för att ständigt utveckla den här utbildningsformen som är annorlunda och gör underverk för människor.
