24 november 2017

Jonathan Jogenfors doktorsavhandling handlar om säkerhetshål i det som många anser vara säkrast av allt – kvantkryptering. Men också om hur man lagar hålen igen. Nu ska han fortsätta utveckla både datasäkerhet och utbildning.

Jonathan Jogenfors, nybliven doktor vid avdelningen Informationskodning har intervjuats en hel del i medierna redan. Nu senast handlade det om virusbekämpning i Aktuellt, men oftast har det gällt Jonathans andra specialitet - Bitcoin. I avhandlingen har dock det digitala betalningsmedlet Bitcoin en undanskymd plats och finns bara med som en idé i en artikel där han kombinerar tekniken med block-kedjor med kvantdatorer och får ett slags kvant-Bitcoin.

– Det var mest en kul idé säger han.

Övriga avhandlingen handlar om kvantkryptering och de säkerhetshål som han och kollegerna funnit.

Säkert under ideala förhållanden

– Vetenskapligt kan man visa att kvantkryptering är helt säkert, men det gäller bara under ideala förhållanden. På vår avdelning tänker vi utanför boxen och lite mera praktiskt på hur den verkliga världen ser ut. Vi har inriktat oss på att visa att det finns problem, vi tar reda på varför problemet existerar och tar fram en lösning, säger han.

Det är inte alltid populärt bland kollegorna inom området. I slutet på avhandlingen finns också en liten så kallad errata, en rättelse som en av de ansedda tidskrifterna fått publicera sedan LiU-forskarna påpekat att ett viktigt antagande i en publicerad artikel, skriven av kollegor, inte längre gäller.

Hösten 2015 kunde Jonathan Jogenfors, tillsammans med sin handledare Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning, visa att en metod som flera av dagens system för kvantkryptering bygger på, så kallad energi-tid-kodning, är öppet för attacker. De visade också på ett antal tänkbara lösningar. Artikeln publicerades i Science Advances och är en av artiklarna i avhandlingen.

– Metoden har ansetts bra och testet har varit enkelt, men konsekvensen av vår forskning är att systemet blivit svårare att bygga än man tidigare trott.

Kvantdatorer kan öppna marknaden

Är det då så höga krav på ideala förhållanden att tekniken är omöjlig att använda?

Nej, det tror inte Jonathan Jogenfors.

– Om tio år eller så skulle en teknik för säker kvantkryptering kunna finnas framme, men det förutsätter att det finns ett behov av bättre metoder att kryptera information än de vi har idag. Den dag vi har kvantdatorer framme, som kan testa miljarder olika kombinationer på kort tid och knäcka vanliga krypton, då kan kvantkrypton få en marknad. Kanske för överföring av valresultat exempelvis, svarar han.

Säkerhetsföretaget Sectra, en gång startat av LiU-forskare, har rekryterat Jonathan Jogenfors som forskningschef. Dit försvinner han inom några veckor. Men undervisningen vid LiU släpper han inte.

– Vi vill stärka kopplingen igen mellan LiU och Sectra och vidareutveckla LiU:s
datasäkerhetsutbildning. Det är inte bara vi på Informationskodning som utbildar i säkerhet, det finns kompetens på andra håll på universitetet också.

Avhandlingen försvarade Jonathan Jogenfors den 17 november 2017. Handledare var Professor Jan-Åke Larsson.
Breaking the Unbreakable, Exploiting Loopholes in Bell´s Theorem to Hack Quantum Cryptography, Jonathan Jogenfors, Avdelningen informationskodning, Institutionen för Systemteknik, Linköpings universitet 2017.

Kontakt

Mer att läsa

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.