Hon ger 1600-talets tekniker nytt liv

Former som vi i dag möjligen kan tillverka i 3D-skrivare kunde 1600-talets skickligaste hantverkare svarva, mejsla och karva fram med hjälp av sinnrikt konstruerade maskiner.

Josephine Erckrath Josephine Erckrath vid sitt mästerverk, Passig- och rosettsvarven med alla tillbehör.

Vid Malmstens Linköpings universitet finns just nu två maskiner med vars hjälp de mest fantastiska föremål och ornament i trä, elfenben och andra hårda material kan framställas. Av riktigt skickliga hantverkare, är bäst att tillägga. Båda är rekonstruktioner av maskiner från 1600- och 1700-talen och båda är framtagna av möbelsnickaren och konservatorn Josephine Erckrath. Inom ramen för sina kandidat- och master-arbeten har hon utfört ett betydande stycke historiskt detektivarbete.

FlamlisthyvelFlamlisthyveln Foto Josephine ErckrathDen första, en hopp- och flamlist-apparat, är utvecklad inom hennes kandidatarbete vid Malmstens och den andra, en passig- och rosettsvarv, framtagen som ett magisterarbete vid Det Kongliga Danske Kunstakademi i Köpenhamn, med Ulf Brunne, avdelningschef vid Malmstens, som extern handledare.

Övning krävs

Inte nog med att hon i grunden satt sig in i hur maskinerna borde ha fungerat, hon har också, tillsammans med Ulf Bengtsson och hans kollegor i metallverkstaden på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, byggt upp maskinerna för att även kunna prova dem rent praktiskt.

– De är inte lätta att använda. Hopplistmaskinen fungerar bra och den kan man lära sig ganska snabbt, men passig- och rosettsvarven kräver betydligt mer övning, erfarenhet och hantverksskicklighet, konstaterar hon.

Hopp- och flamlisterHopp- och flamlister tillverkade av Josephine Erckrath Foto Josephine ErckrathMen fungerar gör de och ger en fingervisning om hur de stora mängderna lister, ornament och dekorationer i trä och andra hårda material framställdes långt innan elektriciteten gjorde sitt intåg i verkstäderna.

Intresset väcktes hos Josephine Erckrath i mötet med den franske svarvaren Bernard Romain.
– Han beskrev och berättade mycket om själva hantverket och jag lärde mig mycket av honom. Det är ett hantverk som verkligen fascinerar mig, säger hon.

Inspiration från Skokloster

Det började som sagt med hopp- och flamlistmaskinen. I jakten på skriftliga källor kom hon så småningom också till Skokloster där Carl Gustaf Wrangels verkstad är världens bäst bevarade från den här tiden.

– Aristokratin ägnade sig troligtvis åt det vi idag skulle kalla hobbyarbete men här måste också ha funnits ett antal anställda hantverkare. Det här var ju 1600-talets high-tech, säger hon.

– Skokloster har en fantastisk samling svarvar, men de står bara där och man får inte röra vid dem. De går heller inte att använda eftersom det saknas delar. Man vet inte hur många svarvar det var, om det fanns fem, sex eller flera. Många metalldelar finns kvar men trästativen är borta, så jag blev tvungen att göra en rekonstruktion, berättar Josephine Erckrath.

Samarbetet med metallverkstaden på Campus Valla gjorde arbetet möjligt.

Ritade i cad

– De ställde verkligen upp och var intresserade, för dem var det mest en tidsfråga eftersom det var mycket metallarbete. För mig var det viktigt med ett gott samarbete och att någon sa, javisst vi försöker, säger hon.

Metallverkstaden LiUUlf Bengtsson och Per Johansson i LiU:s metallverkstad Foto Magnus JohanssonUlf Bengtsson la in Josephines material i ett cad-program och föreslog förändringar där han tyckte att det behövdes. Tillsammans mejslade de fram hur först hopp- och flamlisthyveln måste ha sett ut och fungerat. Några år senare var det passig- och rosettsvarvens tur, en betydligt mer komplicerad apparat med många utbytbara delar och som kan både svarva, mejsla och karva.

– Vi hade lite tur också, berättar Ulf Bengtsson. Jag fick ett tips från Josephine att en fransk munk, Charles Plumier, hade gjort en bok om svarvarna. Den boken fanns på biblioteket i Norrköping, skänkt av familjen De Geer i Finspång. På biblioteket blev de jätteglada över vårt intresse och digitaliserade boken åt oss. Vi försökte sedan med gemensamma krafter förstå hur svarven måste ha fungerat.

Kandidat- och magisterarbeten

Josephine Erckrath hade flera mål framför ögonen, dels den vetenskapliga delen som skulle leda till en godkänd magisteruppsats, men hon ville också veta hur det fungerade i praktiken och om vilket mått av hantverksskicklighet som krävdes för att hantera den komplicerade apparaten.
Elfenbensprojekt i olika teknikerFöremål i elfenben svarvade och tillverkade med olika tekniker. Bild från Josephine Erckraths masterarbete.
– Svarvar av den här typen finns inte kvar annat än på Skokloster och därmed finns inte heller kunskapen kvar om hur de användes. Svårigheten med hela arbetet var ju att jag inte riktigt visste vad jag gjorde, jag hade ju ingen att fråga. Det finns en massa litteratur från 1600-och 1700-talen, men beskrivningarna är svåra att följa och jag visste ju inte om vi kunde få det att fungera. Vi blev tvungna att prova och testa oss fram.

Något hon alltså gjorde med bravur, vilket gav henne högsta betyg på masterarbetet och Malmstens två vackra och omsorgsfullt tillverkade maskiner att ställa ut, båda exempel på fullt fungerande 1600- och 1700-talsteknik. Träarbetet är signerat Josephine Erckrath och metalldelarna är framtagna av skickliga tekniker vid LiU:s metallverkstad.

– Man kan inte bli annat än imponerad, konstaterar Ulf Brunne.

Josephine Erckrath utbildade sig från början till möbelsnickare på Bornholm och det är dit hon återvänt, verksam som anställd möbelsnickare och småbarnsmamma.

– Vi har precis köpt hus och nu arbetar vi med det, men visst vill jag ha en egen verkstad. Vi behöver bara hitta en bra lokal.

Publikationer:

Passig-/rosetdrejning - 1600-tallets drejehåndverk i et håndvaerkshistoriskt perspektiv, Josephine Erckrath, Ulf Brunne och Knud Bo Botfeldt, Konservatorskolen, Det Konglige Danske Kunstakademis Skoler för Arkitektur, Design och Konservering, 2016.

Hopp- och Flamlister - och deras maskinella tillverkning under 1600-1800-talet, Josephine Erckrath, Carl Malmstens Furniture Studies, Linköpings universitet, 2009.

Provbitar Provbitar från passig- och rosettsvarven, framtagna med olika tekniker.

 

Från Plumiers skiss till rekonstruktion
Från 1600-talets beskrivning, via cadritning till rekonstruktion.

Malmstens och metallverkstaden
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll