17 oktober 2019

Förändringar i den svenska invandringspolitiken ledde till att fler utländska entreprenörer sökte sig till Sverige efter 2008. Inkomstskillnaderna mellan svenska och utländska företagare i landet minskade också under flera år. Det visar en ny avhandling.

Liberalare än i USA

Svensk migrationspolitik har förändrats flera gånger och efter flyktingkrisen 2015 generellt sett blivit betydligt mindre liberal. Några år dessförinnan, 2008, genomfördes dock förändringar av arbetskraftsinvandringen som både gjorde det lättare att anställa utländsk arbetskraft och att som utländsk medborgare starta företag i Sverige.

För entreprenörer blev det fritt fram att driva verksamhet i Sverige bara de kunde försörja sig själva och sin familj med det egna företaget. Reglerna var mer generösa än i både Kanada och USA, två länder som annars har stor arbetskraftsinvandring.

- Ett syfte bakom reformen var att locka utländska entreprenörer till Sverige. Det skulle i sin tur skapa jobb och tillväxt, säger Aliaksei Kazlou, biträdande lektor i företagsekonomi, som i flera år forskat om invandringen av utländska företagare.

Grupper går i varandra

I avhandlingen Immigrant entrepreneurs in a changing institutional context: a mixed embeddedness approach undersöker han hur regeländringarna 2008 påverkade de utländska entreprenörerna i Sverige. Med ”entreprenör” menar han i avhandlingen både innovatörer som skapar nya företag i till exempel IKT-branschen (Informations- och Kommunikationsteknologi) och egenföretagare inom mer traditionella områden. För övrigt två grupper som inte alltid är så lätta att skilja åt.

Aliaksei Kazlou.

- Jag trodde att det skulle vara en ganska markant skillnad, så det var något som förvånade mig. Men i praktiken kan en företagare ofta tillhöra båda grupperna, beroende på vad han eller hon arbetar med, säger Aliaksei Kazlou.

Två viktiga resultat i avhandlingen är att antalet utländska företagare inom IKT-branschen ökade efter 2008 och de utländska entreprenörernas inkomster också blev större. Samtidigt minskade inkomstskillnaderna mellan infödda svenska och invandrade företagare. Förklaringen är vad forskarna kallar ”själv-selektering” – helt enkelt att fler framgångsrika entreprenörer och företagare i andra länder sökte sig till Sverige efter 2008.

I den mån lagändringarna syftade till att attrahera fler utländska entreprenörer, var den således framgångsrik.

Skillnader bland immigranter

- Samtidigt är det svårt att veta exakt vad som beror på vad. Det genomfördes flera andra lagändringar som också kan ha påverkat, samtidigt som Sverige och hela världen drabbades av den svåra finanskrisen 2008, säger Aliaksei Kazlou.

Tre av fyra artiklar i doktorsavhandlingen berör skillnaden mellan tiden före och efter 2008. Den fjärde artikeln granskar i vilken mån asylsökande respektive ekonomiska migranter slutar eller stannar kvar i egna företag och vilka skillnader som finns mellan grupperna. Asylsökande stannar kortare tid i företagen, medan stöd från familjen ökar sannolikheten att stanna kvar i verksamheten för båda grupperna.

I sin forskning undersöker Aliaksei Kazlou också hur faktorer vid sidan av lagstiftningen – som individens nätverk, sociala kapital och personliga humankapital – påverkar företagandet. Den allra viktigaste slutsatsen är dock en annan, nämligen:

- Det är nog att inse hur heterogen den här gruppen faktiskt är. Utländska entreprenörer jobbar i olika branscher, kommer från olika länder, har olika bakgrund och mål . . . skillnaderna är väldigt stora. Det gör det också väldigt svårt med politiska åtgärder för hela den här gruppen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Forskaren visar materialet Zeolit.

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

"Hud på spruta" ett steg mot nytt sätt att läka brännskador

Forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår.

Ann-Charlotte Münger vid datorn.

Uppmärksammad utbildning om våld mot unga får fortsättning

Digital utsatthet. Gängkriminalitet. Det är några teman som ingår i en utbildning om våld och utsatthet bland skolelever som kunskapscentret Barnafrid nu tar fram. Målgruppen är lärare i grundskolan.