Lagändring lockade utländska entreprenörer till Sverige

Förändringar i den svenska invandringspolitiken ledde till att fler utländska entreprenörer sökte sig till Sverige efter 2008. Inkomstskillnaderna mellan svenska och utländska företagare i landet minskade också under flera år. Det visar en ny avhandling.

Aliaksei Kazlou doktorerar om utländska entreprenörer som invandrar till Sverige. Foto: Mikael Sönne

Liberalare än i USA

Svensk migrationspolitik har förändrats flera gånger och efter flyktingkrisen 2015 generellt sett blivit betydligt mindre liberal. Några år dessförinnan, 2008, genomfördes dock förändringar av arbetskraftsinvandringen som både gjorde det lättare att anställa utländsk arbetskraft och att som utländsk medborgare starta företag i Sverige.

För entreprenörer blev det fritt fram att driva verksamhet i Sverige bara de kunde försörja sig själva och sin familj med det egna företaget. Reglerna var mer generösa än i både Kanada och USA, två länder som annars har stor arbetskraftsinvandring.

- Ett syfte bakom reformen var att locka utländska entreprenörer till Sverige. Det skulle i sin tur skapa jobb och tillväxt, säger Aliaksei Kazlou, biträdande lektor i företagsekonomi, som i flera år forskat om invandringen av utländska företagare.

Grupper går i varandra

I avhandlingen Immigrant entrepreneurs in a changing institutional context: a mixed embeddedness approach undersöker han hur regeländringarna 2008 påverkade de utländska entreprenörerna i Sverige. Med ”entreprenör” menar han i avhandlingen både innovatörer som skapar nya företag i till exempel IKT-branschen (Informations- och Kommunikationsteknologi) och egenföretagare inom mer traditionella områden. För övrigt två grupper som inte alltid är så lätta att skilja åt.

Aliaksei Kazlou.

- Jag trodde att det skulle vara en ganska markant skillnad, så det var något som förvånade mig. Men i praktiken kan en företagare ofta tillhöra båda grupperna, beroende på vad han eller hon arbetar med, säger Aliaksei Kazlou.

Två viktiga resultat i avhandlingen är att antalet utländska företagare inom IKT-branschen ökade efter 2008 och de utländska entreprenörernas inkomster också blev större. Samtidigt minskade inkomstskillnaderna mellan infödda svenska och invandrade företagare. Förklaringen är vad forskarna kallar ”själv-selektering” – helt enkelt att fler framgångsrika entreprenörer och företagare i andra länder sökte sig till Sverige efter 2008.

I den mån lagändringarna syftade till att attrahera fler utländska entreprenörer, var den således framgångsrik.

Skillnader bland immigranter

- Samtidigt är det svårt att veta exakt vad som beror på vad. Det genomfördes flera andra lagändringar som också kan ha påverkat, samtidigt som Sverige och hela världen drabbades av den svåra finanskrisen 2008, säger Aliaksei Kazlou.

Tre av fyra artiklar i doktorsavhandlingen berör skillnaden mellan tiden före och efter 2008. Den fjärde artikeln granskar i vilken mån asylsökande respektive ekonomiska migranter slutar eller stannar kvar i egna företag och vilka skillnader som finns mellan grupperna. Asylsökande stannar kortare tid i företagen, medan stöd från familjen ökar sannolikheten att stanna kvar i verksamheten för båda grupperna.

I sin forskning undersöker Aliaksei Kazlou också hur faktorer vid sidan av lagstiftningen – som individens nätverk, sociala kapital och personliga humankapital – påverkar företagandet. Den allra viktigaste slutsatsen är dock en annan, nämligen:

- Det är nog att inse hur heterogen den här gruppen faktiskt är. Utländska entreprenörer jobbar i olika branscher, kommer från olika länder, har olika bakgrund och mål . . . skillnaderna är väldigt stora. Det gör det också väldigt svårt med politiska åtgärder för hela den här gruppen.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Läs mer
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll