24 januari 2020

COP25, FN:s stora klimatkonferens 2019, hölls i december i Madrid. Varje år sedan 2007 genomför Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet en enkätundersökning på konferensen.

Marie Francisco ler mot kameran.
Fotograf: Thor Balkhed
I år var det forskningsassistenten Marie Francisco som tillsammans med kollegorna Mathias Fridahl, Björn-Ola Linnér och Mathilde Lemaire var på plats för att samla in data.

Vad är syftet med er undersökning?

– Vi vill veta vad deltagarna anser viktigt när det gäller frågor som klimatpolitik och ledarskap. Bland annat kartlägger vi hur åsikterna ser ut i olika grupper, politiker representanter för näringsliv, ursprungsbefolkning och så vidare. Vi tittar på hur åsikterna förändras över tid och hur olika regioner skiljer sig åt.

Var det ditt första besök på FN:s klimatkonferens?

– Ja. Det var två veckor med lite sömn och mycket arbete, men det var också spännande och lärorikt.

Kan du säga något om atmosfären på konferensen?

– Det beror på vem du pratar med. De representanter för ursprungsbefolkningar som jag talade med upplevde att det är bråttom. Andra var uppgivna och såg konferensen mest som en tom uppvisning. De menade att det som hände runt konferensen var det viktigaste, till exempel Fridays for future eller förslag från enskilda länder

För oss som aldrig varit på FN:s klimatkonferens, hur ser det ut? När du går runt, kan du se vilka grupper de olika deltagarna tillhör?

– (skratt) Delegationer från öarna i Still havet, Afrika och Sydamerika har ofta traditionella kläder. Detsamma gäller ursprungsbefolkningar. Politiker har ofta kostym och de som tillhör frivilligorganisationer är mer ledig klädda. En intressant sak med konferensen är att där träffas grupper som annars inte har mycket kontakt.

Var det något särskilt du lade märke till när du var där?

– Jag slogs av det stora antalet unga, många av dem tonåringar från Fridays for future.

Berätta om en händelse som gjorde intryck på dig.

– Jag var på en presskonferens med ursprungsbefolkning från Colombia. En kvinna pratade om sitt folks situation. Det var rörande. Hennes djupa övertygelse och ilska gjorde hennes frustration tydlig. Jag kände mig väldigt splittrad och hjälplös inför det. Jag ville göra mer, men samtidigt, jag bor i Sverige. Hur kan jag hjälpa henne på något konkret sätt?

COP25 gav inget konkret resultat och det talas ibland om konferensen som ett misslyckande. Hur kändes det för dem som var där?

– Bland frivilligorganisationer fanns känslan att inte tillräckligt hade uppnåtts. Samtidigt var det tydligt att det är mycket svårt att nå en överenskommelse. Utvecklingsländer och utvecklade länder har olika mål, resurser och möjligheter. Det är svårt att nå konsensus.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig läkarstudent utanför sjukhus

Maryam Ramzi leder med hjärtat

Innan Maryam Ramzi kom till Sverige som 16-åring visste hon knappt var landet låg. Idag är hon läkarstudent, forskarassistent och ungdomsledare, och har diplomerats av Kungen för sitt engagemang inom forskning, kliniskt arbete och ledarskap.

Tre personer står och pratar

Ny utbildning för att förstå människor och påverka samhället

Hösten 2026 startar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i beteendevetenskap. Utbildningen riktar sig till studenter som är nyfikna på människor, samhällsutveckling och framtidens utmaningar – och som vill vara med och göra skillnad.

Campus Norrköping.

Över 50 miljoner från VR till LiU-forskning

Vetenskapsrådet har gett över 50 miljoner kronor till Linköpings universitet. Det är resultatet från sex utlysningar där bidragsfördelningen nyligen beslutades. Forskningen handlar bland annat om segregation, ungdomsbrottslighet och opioidberoende.